Sv: Att uppfostra en pojke. (genusdiskussion)
Jag tycker att det i mångt och mycket finns fler begränsningar i pojkrollen än i flickrollen. Att ha en flicka som är "pojkflicka" är betydligt mer accepterat av omgivningen än att ha en "flickpojke". Flickor har tillgång till fler färger, modeller av kläder, leksaker osv. utan att det i lika hög grad höjs på ögonbryn som om pojkar har motsatt tillgång. En pojke i klänning tros ofta ha en "genustaliban" till mamma (varför man nu direkt bara tänker att det är Mamman som agerat säger ju också en del) som tvingat honom ha klänningen...
Kanske är det som många säger: manligheten/manliga egenskaper som norm och eftersträvansvärt medan kvinnligheten/kvinnliga egenskaper INTE är eftersträvansvärt.
Mitt/vårt mål med vårt barn (som är en kille) är att ge honom tillgång till allt; gällande känsloliv, intressen, lekar, kläder osv. Lika som vi hade velat göra med en flicka. Jag inbillar mig inte att vi är totalt "neutrala" själva, men vi försöker så gott vi kan i vår vardag. Och jag tycker nog att jag gärna särskilt vill uppmuntra "otypiska" saker just för att resten av omvärlden gör precis tvärtom gällande en pojke.
Så; viktiga saker för mig gällande vår pojke är:
* språket - att ha tillgång till ett väl utvecklat språk framförallt vad gäller att kunna uttrycka vad han själv känner.
* Känslolivet - hör ju ihop med ovanstående. Framförallt vill vi ge honom tillåtelsen att få gråta/vara ledsen när han är det.
* Egenskaper - att uppmuntra hans "mjuka sidor" - han är väldigt omhändertagande och snäll. Till viss del behöver vi uppmuntra honom att "ta för sig" lite mer - han är lite väl "undfallande" mot t ex jämnåriga kompisar ibland.
* Kompisar - att uppmuntra umgänge med BÅDA kön, att inte ta för givet att hans "bästa kompis" är någon han "är kär i" bara för att det är en tjej.
* Lekar/leksaker - han har leksaker av alla slag. Självklart inkluderat dockor. Så gäller det också att visa honom hur man kan leka med alla leksaker och inte låta sig själv fastna i fällan att bara leka med bilar och lego. (Han älskar för övrigt sin kassaapparat, spisen med tillbehör och att städa med sina sopborstar, dammsugare mm.)
* Kläder/färger - att ge honom möjligheten att få tillgång till hela spektrat gällande färger o kläder. Än så länge har han inte så mycket "åsikter", men det kommer nog och då ska INTE jag/vi vara de som bromsar hans vilja. Sånt som han kan få välja själv får han ofta välja själv också.
* Vi själva - att VI föregår med hyfsat gott exempel. Dels delar vi lika på föräldraledighet och att vi också kan göra "allt" hemma, vare sig det är skotta snö, diska, laga mat eller hugga ved. (Men vi är långtifrån perfekta gällande detta.... det är jag som har sömnad som hobby och min sambo som planerar och ska bygga garage... )
Lite snabbt om mina tankar kring detta.
Rekommenderar dig att läsa "Ge ditt barn 100 möjligheter istället för två" om du inte redan gjort det!!
Jag tycker att det i mångt och mycket finns fler begränsningar i pojkrollen än i flickrollen. Att ha en flicka som är "pojkflicka" är betydligt mer accepterat av omgivningen än att ha en "flickpojke". Flickor har tillgång till fler färger, modeller av kläder, leksaker osv. utan att det i lika hög grad höjs på ögonbryn som om pojkar har motsatt tillgång. En pojke i klänning tros ofta ha en "genustaliban" till mamma (varför man nu direkt bara tänker att det är Mamman som agerat säger ju också en del) som tvingat honom ha klänningen...
Kanske är det som många säger: manligheten/manliga egenskaper som norm och eftersträvansvärt medan kvinnligheten/kvinnliga egenskaper INTE är eftersträvansvärt.
Mitt/vårt mål med vårt barn (som är en kille) är att ge honom tillgång till allt; gällande känsloliv, intressen, lekar, kläder osv. Lika som vi hade velat göra med en flicka. Jag inbillar mig inte att vi är totalt "neutrala" själva, men vi försöker så gott vi kan i vår vardag. Och jag tycker nog att jag gärna särskilt vill uppmuntra "otypiska" saker just för att resten av omvärlden gör precis tvärtom gällande en pojke.
Så; viktiga saker för mig gällande vår pojke är:
* språket - att ha tillgång till ett väl utvecklat språk framförallt vad gäller att kunna uttrycka vad han själv känner.
* Känslolivet - hör ju ihop med ovanstående. Framförallt vill vi ge honom tillåtelsen att få gråta/vara ledsen när han är det.
* Egenskaper - att uppmuntra hans "mjuka sidor" - han är väldigt omhändertagande och snäll. Till viss del behöver vi uppmuntra honom att "ta för sig" lite mer - han är lite väl "undfallande" mot t ex jämnåriga kompisar ibland.
* Kompisar - att uppmuntra umgänge med BÅDA kön, att inte ta för givet att hans "bästa kompis" är någon han "är kär i" bara för att det är en tjej.
* Lekar/leksaker - han har leksaker av alla slag. Självklart inkluderat dockor. Så gäller det också att visa honom hur man kan leka med alla leksaker och inte låta sig själv fastna i fällan att bara leka med bilar och lego. (Han älskar för övrigt sin kassaapparat, spisen med tillbehör och att städa med sina sopborstar, dammsugare mm.)
* Kläder/färger - att ge honom möjligheten att få tillgång till hela spektrat gällande färger o kläder. Än så länge har han inte så mycket "åsikter", men det kommer nog och då ska INTE jag/vi vara de som bromsar hans vilja. Sånt som han kan få välja själv får han ofta välja själv också.
* Vi själva - att VI föregår med hyfsat gott exempel. Dels delar vi lika på föräldraledighet och att vi också kan göra "allt" hemma, vare sig det är skotta snö, diska, laga mat eller hugga ved. (Men vi är långtifrån perfekta gällande detta.... det är jag som har sömnad som hobby och min sambo som planerar och ska bygga garage... )
Lite snabbt om mina tankar kring detta.
Rekommenderar dig att läsa "Ge ditt barn 100 möjligheter istället för två" om du inte redan gjort det!!