Att umgås med vänner som har helt andra uppfostringsmetoder än man själv

[Lupin]

Sv: Att umgås med vänner som har helt andra uppfostringsmetoder än man själv

Och snoret rinner på dem varje gång jag träffat dem.

Jag tror jag förstår vad du menar. Jag tycker själv det är skitäckligt när snoret rinner utan att någon förälder ens gör minsta lilla ansats att torka rent då och då. När min lille är snorig så torkar jag under lilla näsan så fort det behövs. Vill inte att han ska behöva äta upp det själv och/eller kladda runt snor överallt han far fram. Tycker det är respektlöst med snorrinnande barn i sjuktider. Då bryr man sig inte om andra som kanske inte vill ha deras smitthärdar på sig.

 

[cirkus]

Sv: Att umgås med vänner som har helt andra uppfostringsmetoder än man själv

Alltså detta med bordskick - vad är överdrivet och vad är hyfs eller rent av hänsyn ?

jag tycker att det finns vissa grejer som är trevligt ur ren hänsynssynpunkt. Tex att man inte sticker ifrån så fort man är klar utan man väntar in att tex alla barn är klara då kan de gå. Detta är betydligt enklare om man börjar äta först när alla har fått - för annars så är ju förste man klar innan siste man har fått - och det blir dåligt tycker jag.

Sen tycker jag att det faktiskt är äckligt med folk som rapar fiser och smaskar när de äter - så för mig är dte en hänsynsgrej att lära mina ungar att tugga med stängd mun (inte bara för min skulle utan för rätt många människor) och att inte rapa och fisa vid bordet.

Nästa såndär diciplin grej är att var och en tar sin tallrik och ställer i diskmaskinen - eller rent av att förste som vill gå när alla är klara får också duka ut. Eller att man iallafall hjälps åt tills det är klart.

lite småhyfs är det att tacka för maten, jag blir glad av att folk gör det om jag har lagat själva maten. Det är inte livsnödvändigt men lite trevligt sådär.

Och faktiskt, jag tycker inte att detta är kadaverdiciplin grejer, men det är hyfs. Och jag blir förvånad över endel barns brist på hyfs. Blir just förvånad - att de liksom inte vet alls. De sätter sig vid bordet, tar för sig av maten, slafsar i sig och sen går därifrån.....och börjar leka med ungarnas prylar så mina blir döstressade och knappt kan äta - nej, jag gillar inte sånt faktiskt - då styr jag hellre upp. Men det kanske hamnar under kategorin hänsyn ?

 

[Inte_Ung]

Sv: Att umgås med vänner som har helt andra uppfostringsmetoder än man själv

Barn blir ju ofta lika sina föräldrar, jag tror att det är något genetiskt, så det där känner man nog på sig.
Men det betyder ju också att det måste bli olika metoder i olika familjer.

Vi har också alltid glass hemma.
Men inte äter vi så mycket av det ändå.

 

[Inte_Ung]

Sv: Att umgås med vänner som har helt andra uppfostringsmetoder än man själv

De sätter sig vid bordet, tar för sig av maten, slafsar i sig och sen går därifrån.....och börjar leka med ungarnas prylar så mina blir döstressade och knappt kan äta - nej, jag gillar inte sånt faktiskt - då styr jag hellre upp. Men det kanske hamnar under kategorin hänsyn ?

Det är ju helt klart hänsyn.
Om någon blir jättestressad och inte kan äta.

Men för mig så handlar inte det om just bordsskick.
Det handlar om att man som gäst inte ger sig på värdfolkets grejor utan att de är med.
Och om de först behöver äta i lugn och ro, så får man vackert vänta på det.
Men man kan ju vänta mätt i stället för att behöva vänta hungrig med att få börja att äta.
Den plågan är ju onödig.

För oss så är ätandet intagande av föda för att man ju måste äta, annars så kan man ju inte göra annat.
Och det är alltid annat som står i focus hos oss.
Vi äter för att vi är hungriga och behöver äta.
Inte som någon typ av ritual.

 

[Jippo]

Sv: Att umgås med vänner som har helt andra uppfostringsmetoder än man själv

För oss så är ätandet intagande av föda för att man ju måste äta, annars så kan man ju inte göra annat.
Och det är alltid annat som står i focus hos oss.
Vi äter för att vi är hungriga och behöver äta.
Inte som någon typ av ritual.

Vad olika det är i familjer! I min förra familj, dvs mamma, pappa, jag, så åt vi när vi var hungriga, vi åt alltid på olika tider för vi hade massa annat runt oss. Vi hade i stort sett aldrig middagar som betydde något, utan maten var just "föda för att man inte skulle svälta ihjäl"

Nu, i min familj med man och barn, tycker jag att middagen eller maten betyder att vi samlas och har en trevlig stund ihop. Ätandet i sig är ju för att vi "måste" som sagt, men jag tycker det är mysigt att vi samlas och knyter ihop dagen. Jag tror att jag tycker detta just för att våra måltider "förr" var så opersonliga och oviktiga på nåt sätt. Nu känns det mer som som om vi bryr oss om varandra och får en chans att ta reda på hur de andras dag har varit. Sedan, hur själva "ritualen med bordsskick osv" är, är mindre viktigt, och det är dessutom svårt med två mindre barn

 

[Sissa]

Sv: Att umgås med vänner som har helt andra uppfostringsmetoder än man själv

Hos oss är ätandet också något av en ritual. Ett sätt för alla att samlas. Ibland lämnar bordsskick övrigt att önska, men vi har oftast trevligt. Det händer att någon som tröttnar får säga ifrån när tex trettonåringen försöker pricka pappas mun med ärtor. Eller nåt. Livligt värre ibland, men oftast en skön och njutbar stund.

 

[Inte_Ung]

Sv: Att umgås med vänner som har helt andra uppfostringsmetoder än man själv

Vi samlas runt andra aktiviteter i stället.
Dock äter vi samtidigt av rationaliserings-skäl.
Det går ju fortare att fixa krubb en gång åt alla, än att alla skall ränna i köket och trassla.

 

[Sissa]

Sv: Att umgås med vänner som har helt andra uppfostringsmetoder än man själv

Vad för aktiviteter, tex?

Nu är jag lite trött och vimsig och fnissig. Ser framför mig hur ni dansar gammeldans ihop, hela bunten. Tjotjim och faderullan! Eller sitter och löser korsord ihop. Eller lägger 10 000-bitars pussel.

 

[Inte_Ung]

Sv: Att umgås med vänner som har helt andra uppfostringsmetoder än man själv

Ofta så är det ju runt hästarna.
Men även som en hög i soffan när vi tittar på något som vi alla vill se på TV eller DVD.
Eller runt något stolligt projekt eller barnens läxor.

Korsord och pussel är inte riktigt vår grej.

 

[Sissa]

Sv: Att umgås med vänner som har helt andra uppfostringsmetoder än man själv

I see!

Vi umgås också kring hästar, läxläsning, idrottsutövande, filmtittande osv. Men ofta är det inte hela familjen på en gång, eftersom det är olika åldrar och olika intressen. På somrarna, när man kan vara ute, är det ganska mycket lek och spel med hela familjen. Brännboll, boule, krocket osv.

 

[Silverkedjan]

Sv: Att umgås med vänner som har helt andra uppfostringsmetoder än man själv

Vi tittar på TV, äter chips och har ingen som helst hyfs vid matbordet.
.

Undrar vad det säger om mig som ätit flera ggr hos er och aldrig reflekterat över saken ?

Sånt som att man kan dela glas för att spara disk, eller överta en tallrik från den som just är färdig om man äter lite omlott, är det ohyfs ?

Barn kan ta olika regler och förhållningssätt hur bra som helst.

Jag märker på 5-åringen att när han just kommer från sin pappa så bara MÅSTE han rapa och prutta vid matbordet några dagar. Som ett uppdämt behov liksom för där gör man INTE sånt

Men nonchalerar man det brukar det gå över.

Förutom om det blir nån kul prutt-tävling eller så

 

[norrland65]

Sv: Att umgås med vänner som har helt andra uppfostringsmetoder än man själv

Ni verkar ha precis samma familjerutiner som vi har.

Norrland

 

[cirkus]

Sv: Att umgås med vänner som har helt andra uppfostringsmetoder än man själv

Hi hi, vi är nog också rätt flexibla när det gäller att äta upp från nån annans tallrik, antingen häller man över resterna på sin eller så slukar man det rakt av i regel brukar man nog behålla besticken.

 

[Gry]

Sv: Att umgås med vänner som har helt andra uppfostringsmetoder än man själv

KL

Apropå seder hos andra och matvanor

I ett av fallen går den yngsta pojken och tar vad han vill ha i Mitt skafferi, godis, kakor, glass. Det finns inte på hans karta att man frågar först eller att det kanske inte är okej att äta det jämt. Grabben går i trean.

Missförstå mig inte, jag vill att barn ska känna sig väldigt välkomna här och jag gör väldigt gärna mat eller smörgås om man är hungrig. Men när andras barn kommer in och käkar upp mina barns lördagsgodis utan att blinka blir jag lite putt. Och säger man Nej, jag har köpt fika för att ex barnens morfar kommer sedan kan han stå och räkna ut om det blir en bulle över....

Eller som den andra kompisens barn som snor grejor från min son. Hon skäller lite grann men flinar mest. Han är sex år.

 

[Sar]

Sv: Att umgås med vänner som har helt andra uppfostringsmetoder än man själv

Jag har inte haft några större problem med andras uppfostran av sina barn. Jag bryr mig exempelvis egentligen inte om någon annan ger sitt barn bullar i tid och otid sålänge det inte påverkar mina barn väldigt negativt. Däremot kanske jag skulle passa på att bjuda på något nyttigt (och gott) när de hälsar på. Sedan tror jag starkt på att det är helt o.k. att tala om hemmets regler, "här hos oss kastar man inte spagetti på väggarna för att se om det blir några konstnärliga mönster- det får ni göra hemma isåfall!"

Självklart försöker man själv följa ens bekantas "hemregler" om de avviker från ens egna men jag kan inte säga att det varit et problem - jag har för väluppfostrade vänner !