Att umgås med vänner som har helt andra uppfostringsmetoder än man själv

Status
Stängd för vidare inlägg.

Gry

Trådstartare
Gör ni det?

Själv umgås jag med två vänner som har helt andra förhållningssätt gentemot sina barn och jag ska ärligt erkänna att det är lite slitigt ibland. Den ena vännen ger sina barn fika minst två ggr per dag. Barnen kan komma och gå som de vill och ta fika, chips, godis, choklad osv, utan att sitta ner och äta. De tittar obegränsat på teve och spelar obegränsat tevespel. De har ingen hyfs vid matbordet och mot mina barn sköter de sig inte särskilt väl. Tex kan min sambo driva igenom en "alla sitter kvar till alla ätit färdigt" medan en av hennes barn reser sig upp och går. Eller min pojk frågar hennes ngt och han svarar inte, han frågar igen, han svarar inte, jag säger att han kan väl svara varpå hon försvarar sig med att det inte kan vara så kul att leka med en fyraåring.
Hon har genomgått en skilsmässa och det har varit kämpigt en tid varpå hon... ja vad säger man...har slappat till rejält när det gäller barnen. Okej under en viss tid, men nu har det gått verkligen lång tid. Ohc då tänker jag att vem är jag till att avgöra hur lång tid det kan ta att läka ihop igen? Men å andra sida, jag vill knappt ta med mig mina barn dit...

Min andra kompis säger visserligen ifrån men driver aldrig igenom ngt. De gör som de vill iallafall. Vi träffas på helgerna ibland och äter lite gott och ungarna leker. Trots att vi har suttit och kommit överrens om att barnen kan stoja som de vill uppe, titta på film etc och at de ska vara lugna nere där vi är så får de lik förbenat spela musik på hög volym nere, titta på teve osv. Är vi hemma hos oss gäller verkligen reglerna och det är inga problem.

Är det jag som är för hård? Folk verkar ju ha en helt annan inställning till barnuppfostran nu för tiden.

Hur har ni gjort med era närmaste vänner som har en annan syn på uppfostran? Kan man hitta ett förhållningssätt som gör att man står ut lite lättare?

Hjälp! :crazy: :p
 
Sv: Att umgås med vänner som har helt andra uppfostringsmetoder än man själv

Jag har bekanta som har två barn som är som två terrorister. De styr både mamma och pappa, får aldrig någon tillsägelse utan föräldrarna ber nästan om ursäkt när det är något som inte passar barnen. Minns en gång när vi satt och åt kyckling, ett av barnen råkade hitta ett litet ben i en kycklingbit. Då ber mamman om ursäkt för att hon inte rensat tillräckligt noga... -Oh lilla ******* jag ber så hemskt mycket om ursäkt. Behöver jag tillägga att dessa barnen var en plåga i umgänget.... Vi var ute och spelade golf, den ena gick det inte så bra för, då dänger h*n nyinköpta klubban i bagen allt vaad h*n orkar. Det började då skramla i klubban (driver) DÅ SÄGER PAPPAN ATT DET MÅSTE VARA FEL PÅ KLUBBAN OCH ATT DE SKA ÅKA OCH BYTA DEN.....den var desutom inhandlad hos en bekant som hade golfshop. :devil: :devil: :devil:
 
Sv: Att umgås med vänner som har helt andra uppfostringsmetoder än man själv

Jag umgås inte med sådana.
För om inte det stämmer så ligger vi även för långt ifrån varandra i övrigt.

Vi har varken er typ av diciplin eller någon tolerans av dåligt beteénde.
Vi tittar på TV, äter chips och har ingen som helst hyfs vid matbordet.
Och den som inte vill vara med slipper det.
Men vi är snälla mot varandra och tar den hänsyn som behövs.
 
Sv: Att umgås med vänner som har helt andra uppfostringsmetoder än man själv

J

Vi tittar på TV, äter chips och har ingen som helst hyfs vid matbordet.

Du är så himla rolig! Fatta vilken bild jag får av dig och din familj efter alla dina små beskrivningar. :rofl:

Snälla och trevliga har jag också fattat att ni är!
 
Sv: Att umgås med vänner som har helt andra uppfostringsmetoder än man själv

Har samma problem som du, det är rättt jobbigt.
Jag begränsar dock umgänget för det blir liksom inte riktigt kul.
 
Sv: Att umgås med vänner som har helt andra uppfostringsmetoder än man själv

Vet du?
Jag tror att den bilden är fullständigt med sanningen överenstämmande.

En manlig Bukefalist som aldrig hade sett mig ens på bild, kände igen mig på mitt rörelsemönster bakifrån.
Det ni!
(Okej, jag pratade också vilket kanske hjälpte till.)
 
Sv: Att umgås med vänner som har helt andra uppfostringsmetoder än man själv

När jag tänker efter har vi inga i vårt umgänge jag direkt lider av hur de förhåller sig till sina barn. Små olikheter i hur man hanterar olika situationer finns det naturligtvis, men jag har inte varit med om att jag stört mig överdrivet mycket på andra barns och föräldrars sätt.

Hos oss går det också ganska livligt till vid matbordet, och de små brukar alltid få gå när de ätit färdigt. Blir mycket trevligare för alla då. Otrevligheter är så klart inget som premieras, men vilda diskusioner och ganska högljutt kan det nog vara.

Att spela hög musik på samma våning som andra vill umgås på är rent ohyfs. Vare sig man är hemma eller borta. Jag skulle nog i längden ha svårt att umgås med folk som inte har några gränser för sina barn. Det blir ju inte trevligt då!
 
Sv: Att umgås med vänner som har helt andra uppfostringsmetoder än man själv

Hi, hi!

JAG har sett dig på bild, bakifrån med ditt hårburr i fokus. Skulle säkert känna igen dig på ICA-Kniven, eller Hööks eller nåt.

Trådkapning. Förlåt.
 
Sv: Att umgås med vänner som har helt andra uppfostringsmetoder än man själv

Du, det tror jag också.
Dock så är det min sambo som handlar på ICA och från Hööks skickar jag oftast efter.
Men annars så syns jag (och mitt hår) bäst när jag gör Byn osäker med någon gammal Mercedes Herrgårdsvagn.
Den vita och äldsta är nog en Bykändis.
 
Sv: Att umgås med vänner som har helt andra uppfostringsmetoder än man själv

Jag har en kompis som har en helt annan syn på uppfostran.
Umgås inte med henne så mycket. Det blir så jobbigt efter en stund.
Hennes barn äter kakor och dricker saft varje dag.
De äter knappt nån mat alls. De jan få bullar till lunch om de vill.
Tjatar de om nåt så säger hon först nej. Efter lite mer tjat säger hon ja.
Hon har nog aldrig stått fast vid nåt hon sagt.

Hennes ungar är de gapigaste barn jag träffat.
Antagligen höga på socker. Och snoret rinner på dem varje gång jag träffat dem.

Hon tycker att min 5-åring är helt underbar.
Han fortsätter sällan tjata om jag sagt nej, för han vet att nej är nej.
Och skriker bara när han är inne nån trotsperiod.
 
Sv: Att umgås med vänner som har helt andra uppfostringsmetoder än man själv

Har också en väninna som inte är konsekvent i sin uppfostran, samt matar sin 2-åring med godis och kakor i parti och minut (nästan så man tror att hon tror att han inte kommer tycka om henne annars..) och jag tycker det är jobbigt att umgås med henne för mycket. Vi umgås bäst utan barn hon och jag, och det är nog så det kommer bli mer och mer :D
 
Sv: Att umgås med vänner som har helt andra uppfostringsmetoder än man själv

Hos oss går det också ganska livligt till vid matbordet, och de små brukar alltid få gå när de ätit färdigt. Blir mycket trevligare för alla då. Otrevligheter är så klart inget som premieras, men vilda diskusioner och ganska högljutt kan det nog vara.

!

Jag är tydligen inte ensam om problemet, det var både skönt och synd att höra :p

Vi är inga matbordsfashister alls. Snackar och har trevligt i största allmänhet och oftast får barnen gå när de har ätit färdigt, båda två alltså, annars får de ingenting i sig. Innan var det inga problem men nu är de två rivaler som tävlar i ALLT. Först till handfatet vinner, först till leksaken vinner, den som får hjälp först vinner osv *här ser ni en smily som dunkar huvudet i väggen*

Det är väl som de flesta skriver, inte särsklilt trevligt efter en stund så man begränsar umgänget, för mig innebär det att jag hälsar på utan barn hos den förstnämnde. Den andra familjen har barn i samma ålder precis, så det blir svårare att skylla ifrån sig. Det får ordna sig.

Jag fattar bara inte varför det ska vara så svårt att hålla ett nej???
 
Sv: Att umgås med vänner som har helt andra uppfostringsmetoder än man själv

:eek: Det finns familjer som... jisses!!!
Undrar hur de tänker?
 
Sv: Att umgås med vänner som har helt andra uppfostringsmetoder än man själv

Jag fattar bara inte varför det ska vara så svårt att hålla ett nej???

Fattar inte jag heller. Jag tror en del är rädda för att barnet inte ska tycka om dem. Eller rent av ta skada av att få motstånd. Trams.
 
Sv: Att umgås med vänner som har helt andra uppfostringsmetoder än man själv

Jag upplever det snarare som så att barn som VET vad som gäller: "nej är nej", är tryggare och gladare än andra barn. De VET liksom att mamma och pappa står fast vid sitt ord och är några att hålla i när det stormar.... Tror att barn testar vart gränsen går, just för att kolla av om man är nåt att lita på (även fast de inte kan räkna ut det själva förståss :D )
 
Sv: Att umgås med vänner som har helt andra uppfostringsmetoder än man själv

Men där så har jag kommit till en helt annan metod.
De har fått så mycket godis och bullar som de har velat.
Och sedan så ville de inte ha mera.

Vi kan ha godis och bullar liggande framme.
Men det är egentligen ingen som vill ha.
Barnen vill ha mat i stället - riktig mat.
Det blir hurrarop över en mustig köttgryta med kokt potatis, men inte över bullar.

Jag tror att man grundlägger bra vanor så.
 
Sv: Att umgås med vänner som har helt andra uppfostringsmetoder än man själv

Det funkade garanterat inte på mig och mina syskon.
Min mamma jobbade i glassfabrik så vi hade glass hemma jämt.
Fick även äta godis i stort sätt varje dag.
Jag äter fortfarande godis alldeles för ofta.
Jag har inga bra vanor alls med mig från min uppväxt.

Mina småsyskon som är 5 och 9 år är likadana, jag vet att de ofta har glass och kakor hemma och båda älskar sötsaker och kan äta hur mycket som helst.

Likadant är det för min kompis. Hennes söner är 3 och 5 år.
De tröttnar aldrig på kakorna, utan äter hellre det än mat.

Det funkar säkert hos vissa. Men inget jag har nån lust att testa.
Det är väl samma som med rökande och supande föräldrar. Vissa barn som får dricka hemma tidigt gör det inte ute.
Det funkade inte heller på mig.
Och det är garanterat inget jag kommer tillämpa med mina barn.
 
Sv: Att umgås med vänner som har helt andra uppfostringsmetoder än man själv

Jo, men det måste ju bero på nånting?
Ingen sund människa är snorig året runt.

Eller det kanske bara är mina barn som är ovanligt friska.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
Svar
8
· Visningar
1 455
Senast: Modest
·
Relationer Jag skulle vilja bolla lite kring det här med initiativförmåga och känslan som jag har av att alltid vara den som tar initiativ och "tar...
2 3 4
Svar
76
· Visningar
6 178
Övr. Hund Jag har en pomeraniantik på 6 år, som är en väldigt känslig individ. Det har tagit fram tills i år att få henne trygg nog att vara ensam...
2 3
Svar
49
· Visningar
5 253
Senast: lilstar
·
Relationer Träffade en kille på tinder för lite mer än ett år sedan. Han bodde 5 h ifrån mig men han jobbade mycket i samma stad som mig. Vi...
12 13 14
Svar
265
· Visningar
21 631
Senast: Whoever
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Dressyrsnack 17
  • Breeders dressyr 2024
  • Ridskoleryttare

Omröstningar

Tillbaka
Upp