- Svar: 93
- Visningar: 7 134
Idag fick jag ett spontant infall och ringde en barndomskompis som jag inte träffat på cirka 10 år och som jag inte haft kontakt med på många år. Och vi tog bara vid där vi slutade, med en rak och öppen kommunikation. Som om vi aldrig haft ett uppehåll i kontakten. Men givetvis har det hänt massor under de här åren. Vi har massor att prata om.
Men det första hon sa när jag ringde var "va, vem är det?" och så fick jag säga det en gång till. Hon noterade omedelbart att jag skaffat en annan dialekt och kopplade därför inte att det var jag. Det är ingen annan som påpekat att jag fått en annan dialekt, men jag har noterat det själv. Och jag vet faktiskt inte riktigt var den kommer ifrån. Jag tycker inte att andra pratar som jag.
Vi ska prata mer sen för hon hade en sak hon var upptagen med idag. Jag ser fram emot det.
Men det första hon sa när jag ringde var "va, vem är det?" och så fick jag säga det en gång till. Hon noterade omedelbart att jag skaffat en annan dialekt och kopplade därför inte att det var jag. Det är ingen annan som påpekat att jag fått en annan dialekt, men jag har noterat det själv. Och jag vet faktiskt inte riktigt var den kommer ifrån. Jag tycker inte att andra pratar som jag.
Vi ska prata mer sen för hon hade en sak hon var upptagen med idag. Jag ser fram emot det.