Att ta vid där vi slutade

Idag fick jag ett spontant infall och ringde en barndomskompis som jag inte träffat på cirka 10 år och som jag inte haft kontakt med på många år. Och vi tog bara vid där vi slutade, med en rak och öppen kommunikation. Som om vi aldrig haft ett uppehåll i kontakten. Men givetvis har det hänt massor under de här åren. Vi har massor att prata om.

Men det första hon sa när jag ringde var "va, vem är det?" och så fick jag säga det en gång till. Hon noterade omedelbart att jag skaffat en annan dialekt och kopplade därför inte att det var jag. Det är ingen annan som påpekat att jag fått en annan dialekt, men jag har noterat det själv. Och jag vet faktiskt inte riktigt var den kommer ifrån. Jag tycker inte att andra pratar som jag.

Vi ska prata mer sen för hon hade en sak hon var upptagen med idag. Jag ser fram emot det.

 

[Wille]

Om småprat inte kommer så lätt för en kanske man kan ladda upp med några ämnen som man kan ta till om det behövs. Jag vet flera människor som gör så.

"Säkra ämnen" brukar vara t.ex
* aktuella tv-program som många tittar på (På Spåret, Melodifestivalen osv osv),
* aktuella sport-tävlingar (VM/OS/Vasaloppet osv),
* kommande planer, semesterplaner, påskplaner, vårens projekt osv
* frågor om folks familjer/intressen/jobb

Oj, jag misslyckas helt med både ettan och tvåan då jag är helt ointresserad av tv-tittande och sport. Ridsport är väl det enda som kan intressera möjligen.

Snackade nyligen med en man om vi skulle dejta men det var svårt att hålla igång samtalet i mejlen för jag visste till slut inte vad jag skulle fråga. Han jobbade, hade gård och barn på deltid. Några intressen utöver det hade han inte. Så det blev svårt att komma på något mer att fråga om.

 

[Wille]

Men har jag missuppfattat att ni pratat i telefon och det flöt bra?

Ja, vi pratade i telefon. Det är alltid hon som avslutar samtalen av vilken anledning som helst. Jag känner mig dissad.

 

[Motacilla]

Oj, jag misslyckas helt med både ettan och tvåan då jag är helt ointresserad av tv-tittande och sport. Ridsport är väl det enda som kan intressera möjligen.

Snackade nyligen med en man om vi skulle dejta men det var svårt att hålla igång samtalet i mejlen för jag visste till slut inte vad jag skulle fråga. Han jobbade, hade gård och barn på deltid. Några intressen utöver det hade han inte. Så det blev svårt att komma på något mer att fråga om.

Men poängen är att hitta något som de flesta har någon beröringsyta med.

De flesta tittar på populära tv-program så av den anledningen kan det vara värt att ens ha lite koll på det OM man vill ha ett enkelt samtalsämne som de flesta känner till och som inte handlar om en själv.

Jag är inte heller speciellt intresserad av sport, men ska jag på stora evenemang där jag inte känner någon brukar jag läsa sportsidor innan, eftersom jag vet att många gärna småpratar om just sport.

Tråkigt att diskussionen med mannen rann ut i sanden; jag tänker att där kunde det ju i bästa fall ha funnits flera öppningar i och med att han ändå hade ganska mycket i sitt liv? Men ibland vill det sig inte fast man försöker.

Alla människor har inte fritidsintressen, och alla vill inte heller prata så mycket om ev. intressen.

 

[Motacilla]

Ja, vi pratade i telefon. Det är alltid hon som avslutar samtalen av vilken anledning som helst. Jag känner mig dissad.

Fast ett samtal måste ju ta slut förr eller senare? Att din kompis avslutade samtalet behöver knappast bero på dig?

Tänk mer på att det var en positiv stund där i själva samtalet än hur det avslutades.

 

[Wille]

Men poängen är att hitta något som de flesta har någon beröringsyta med.

De flesta tittar på populära tv-program så av den anledningen kan det vara värt att ens ha lite koll på det OM man vill ha ett enkelt samtalsämne som de flesta känner till och som inte handlar om en själv.

Jag är inte heller speciellt intresserad av sport, men ska jag på stora evenemang där jag inte känner någon brukar jag läsa sportsidor innan, eftersom jag vet att många gärna småpratar om just sport.

Tråkigt att diskussionen med mannen rann ut i sanden; jag tänker att där kunde det ju i bästa fall ha funnits flera öppningar i och med att han ändå hade ganska mycket i sitt liv? Men ibland vill det sig inte fast man försöker.

Alla människor har inte fritidsintressen, och alla vill inte heller prata så mycket om ev. intressen.

Fast jag VILL verkligen INTE prata om sport. Jag orkar inte för det är så sjukt trååååkigt. Samma med tv-program. Jag vill inte prata om så ointressanta saker. Är den andra så osmidig att den prompt vill prata om så ointressanta saker med mig så kan jag vara utan den kontakten.

Jag tycker att jag har rätt många och breda intressen så något av det borde gå att prata om i stället. Prat om vädret är ju alltid gångbart.

Mannen jag snackade med dissade mig när jag hade skickat bilder på mig. Vet inte om det var för att jag är ful eller av någon annan anledning.

Jag har nog inte så stor behållning av folk som saknar intressen.

 

[Wille]

Fast ett samtal måste ju ta slut förr eller senare? Att din kompis avslutade samtalet behöver knappast bero på dig?

Tänk mer på att det var en positiv stund där i själva samtalet än hur det avslutades.

Jo, men det är ALLTID hon som avslutar. Bara mitt i så där. Samtalet klipps bara abrupt.

Och det är bara hon som gör så där.

 

[Motacilla]

Mjaa men småprat är enligt min mening inte egentligen till för att någondera ska "få" prata om sitt.
Som jag tolkar småprat är det sånt man pratar med folk om när man helt enkelt av en eller annan anledning vill ha en lättsam stund tillsammans och ämnet är mindre viktigt.

Du ska givetvis göra det som känns bäst för dig, men ett gott råd när man ska prata med en grupp människor som man inte känner så bra är att hålla det allmängiltigt.

Om det senare visar sig att nån i gruppen har samma intressen som man själv är det ett plus, men man ska inte utgå från det.

 

[Wille]

Mjaa men småprat är enligt min mening inte egentligen till för att någondera ska "få" prata om sitt.
Som jag tolkar småprat är det sånt man pratar med folk om när man helt enkelt av en eller annan anledning vill ha en lättsam stund tillsammans och ämnet är mindre viktigt.

Du ska givetvis göra det som känns bäst för dig, men ett gott råd när man ska prata med en grupp människor som man inte känner så bra är att hålla det allmängiltigt.

Om det senare visar sig att nån i gruppen har samma intressen som man själv är det ett plus, men man ska inte utgå från det.

Jag anser att både tv-tittande och sport är specialintressen och inte allmängiltiga intressen.

 

[Grazing]

Fejk är att t.ex. ställa en fråga utan att man är så jätteintresserad av svaret utan mer för att hålla igång ett samtal. Själv skulle jag föredra att bara prata om sånt som intresserar mig. Men det funkar inte att göra så. Så jag får göra om mig inför andra. Jag får göra om min personlighet för att det ska funka.

Men det är vad liksom mer eller mindre dom flesta gör. Dom flesta föredrar ju säkerligen att prata om det som dom själva gillar och är passionerade för, men i relation till andra så måste man även ge och lyssna och prata om vad som är aktuellt för den andra personen.

Det gäller även om det är ämnen som man själv inte känner något för eller som inte intresserar än alls, det som dock intresserar en, och som borde intressera en, är att höra vad vännen har att säga. Det är vad vänner gör. Intresset ligger inte i ämnet i sej självt utan vad vännen har att säga och som vän så lyssnar man.

Det har inte med personlighet att göra övht utan är allmänt hyfs, vänskap är ett givande och tagande och ibland får man sitta och lyssna och prata om saker och ting som man annars inte hade lagt en tanke på. Orkar man inte det dock, då är det ett problem och ja då är risken stor att man blir ensam.

Det är för övrigt förståeligt att inte orka hålla igång en vänskapsrelation för det kräver lite jobb.

 

[Wille]

Men det är vad liksom mer eller mindre dom flesta gör. Dom flesta föredrar ju säkerligen att prata om det som dom själva gillar och är passionerade för, men i relation till andra så måste man även ge och lyssna och prata om vad som är aktuellt för den andra personen.

Det gäller även om det är ämnen som man själv inte känner något för eller som inte intresserar än alls, det som dock intresserar en, och som borde intressera en, är att höra vad vännen har att säga. Det är vad vänner gör. Intresset ligger inte i ämnet i sej självt utan vad vännen har att säga och som vän så lyssnar man.

Det har inte med personlighet att göra övht utan är allmänt hyfs, vänskap är ett givande och tagande och ibland får man sitta och lyssna och prata om saker och ting som man annars inte hade lagt en tanke på. Orkar man inte det dock, då är det ett problem och ja då är risken stor att man blir ensam.

Det är för övrigt förståeligt att inte orka hålla igång en vänskapsrelation för det kräver lite jobb.

Det måste väl finnas massor av människor som inte envisas med att prata om tv eller sport.

 

[Wille]

För övrigt så har jag och kompisen snackat via sms idag. Ett flertal av mina svar har passerat obemärkta, som om jag inte sagt något alls.

 

[Albatross]

Det måste väl finnas massor av människor som inte envisas med att prata om tv eller sport.

Ja, jag pratar aldrig om sport eller tv (jag tittar i princip aldrig på tv och sport pga tycker att det är otroligt tråkigt) men det brukar finnas så mycket annat att småprata om. Beroende på sammanhang brukar jag småprata om: semester- och helgplaner (kommande eller genomförda), aktuella samhällshändelser (nu senast har det blivit mycket småprat och skämt om prepping) eller jobb/utbildning bara för att nämna tre exempel.

Sen brukar de flesta människor tycka om att prata om sina (fritids)intressen och eftersom jag tycker att det är kul att lyssna när någon berättar passionerat om något som hen tycker om, brukar jag ställa frågor och följdfrågor om det. Sådant brukar många gånger mynna ut i ett givande samtal.

 

[gammalek]

För övrigt så har jag och kompisen snackat via sms idag. Ett flertal av mina svar har passerat obemärkta, som om jag inte sagt något alls.

Bara en tanke: hon har kanske inte tid med så frekvent kontakt?
Ni hördes första gången i onsdags och har haft kontakt flera gånger sedan dess? Det är väldigt mycket, tycker jag.

 

[Motacilla]

Det måste väl finnas massor av människor som inte envisas med att prata om tv eller sport.

Det var bara _förslag_ som jag tänker att kunde fungera bra på folk man inte känner. Med avseende på att du skrev att du inte vet vad du ska prata om i grupp.

Men vad som helst fungerar förstås lika bra så länge man hittar något gemensamt att prata om, som de andra personerna också är intresserade av.

Det finns f.ö. böcker och artiklar om hur man blir bättre på att prata med folk om det är så att man känner att det är en förmåga som behöver stärkas.

 

[bettysmatte]

Jag anser att både tv-tittande och sport är specialintressen och inte allmängiltiga intressen.

Allting kan väl i och för sig utvecklas till ett specialintresse, men för de flesta människor lär det vara ett väldigt allmängiltigt intresse. Något man gör för lite lättsam underhållning och/eller för att njuta av något som man är intresserad av.

 

[MiaMia]

Allting kan väl i och för sig utvecklas till ett specialintresse, men för de flesta människor lär det vara ett väldigt allmängiltigt intresse. Något man gör för lite lättsam underhållning och/eller för att njuta av något som man är intresserad av.

Om inte annat är det något som ingår i den löpande nyhetsrapporteringen och på den nivån så blir det en del av "aktualiteter" och "samhällsorientering" som är rimligt att förvänta sig att folk i allmänhet ska surra om när man för samtal på "fikabordsnivå".

Det betyder inte att man behöver ha ett direkt intresse i den enskilda händelsen/ämnet utöver att allmänt orientera sig i omvärlden. Det kan ju även finnas indirekta skäl för att i någon mån intressera sig för sådant en inte har något direkt intresse av s.a.s.

 

[Hellhound]

Jag anser att både tv-tittande och sport är specialintressen och inte allmängiltiga intressen.

Jag skulle inte skriva mer i tråden men jag känner att jag måste bemöta det här. Jag är ny men har läst på forumet ett tag så jag minns att du har en NPF-diagnos och skriver därför från det perspektivet.

De flesta människor har inte specialintressen. Själva termen i sig uppkom för att beskriva ett fenomen typiskt för NPF, där personen i stort sett lever och andas det intresset, inte sällan till den grad att allt annat i livet prioriteras bort. Jag vågar påstå att majoriteten har en "lagom" nivå på sina intressen. Mer eller mindre engagerade beroende på vad det rör sig om, men ändå svalt om man jämför med någon som verkligen har ett specialintresse.

Jag tror att det kan vara en anledning till att det blir fel. Den neurotypiska (imperfekt term men tar den av praktiska skäl) tycker att hen lägger hur mycket energi som helst på dialogen men NPF-aren har en annan stil och känner sig istället undanskuffad när hen inte får respons på sitt språk. Och så blir det aldrig någon djupare relation eftersom ingen av parterna känner sig riktigt sedd.

Jag har ingen bra lösning på det problemet, inte utan att komma med fler oönskade råd. Men för mig personligen var den enklaste vägen att söka andra som har samma diagnos. Det går inte felfritt, men bättre än mina försök att bygga relationer med människor som inte alls tänker och kommunicerar som jag gör.

 

[ginnies]

Jag anser att både tv-tittande och sport är specialintressen och inte allmängiltiga intressen.

Fast det stämmer inte, tv och sport är inte specialintressen om man ser i det stora, där måste man gå efter massans intressen och någon form av TV diskussion eller sportdiskussion är typ alltid gångbart. Ett av mina specialintressen är ängar, det diskuterar jag aldrig med någon annan dels för att ingen är intresserad och dels för att det är trist att diskutera något som den jag diskuterar med inte är intresserad av.

 

[bettysmatte]

Om inte annat är det något som ingår i den löpande nyhetsrapporteringen och på den nivån så blir det en del av "aktualiteter" och "samhällsorientering" som är rimligt att förvänta sig att folk i allmänhet ska surra om när man för samtal på "fikabordsnivå".

Det betyder inte att man behöver ha ett direkt intresse i den enskilda händelsen/ämnet utöver att allmänt orientera sig i omvärlden. Det kan ju även finnas indirekta skäl för att i någon mån intressera sig för sådant en inte har något direkt intresse av s.a.s.

Håller med. Jag har just nu TV4s nyhetsmorgon på lite grann i bakgrunden när jag surfar/skriver/tvättar/osv. Verkligen inget specialintresse att TVn är på, men intressant med lite omvärldsrapportering...

 

[Snowball]

Jag anser att både tv-tittande och sport är specialintressen och inte allmängiltiga intressen.

Vad anser du är allmängiltiga intressen?