Att säga "man" istället för "jag"

SAOL:s benämning av orden "man":

1man [man´] substantiv ~nen; pl. män, best. pl. männen
1 i sammansättn. äv. person: växa upp från pojke till man; vara man för sörja för, svara för
2 manlig part i äktenskap: hennes äkta man
– I sammansättn. man-, mans-, ngn gång manna-; nästan alla sådana sammansättn. hör till 1man 1.

2man [man´] substantiv
~nen; pl. ~ el. ~nar
• person oavsett kön i trupp- el. arbetsstyrka

3man [man´] pronomen
• jfr 3en: man kan vad man vill; ser man på! som uttryck för förvåning

4man [ma´n] substantiv
~en ~ar
• långt hår på nacken på häst m.fl. djur

Jag skulle tippa på att man i det här sammanhanget är man, som i en grupp dvs mer generellt.
Jag vet med mig när jag själv använder det brukar jag ofta syfta på den generella massan, t ex "man bör tvätta sig efter toabesöket".

Sen att vissa använder man istället för jag, skulle tro att det ligger något i det, t ex det kanske inte är lika "påtagligt" att säga man istället för jag. Skulle man säga jag blir det kanske lite mer inpå, spekulerar lite nu på vad som skulle vara, finns säkert många olika anledningar till varför folk använder det som de gör. :)
 
Jag använder "man" ofta i de situationer ni beskrivit i tråden. Jag har inget dåligt självförtroende och gillar uppmärksamhet så jag tror inte något sådant ligger som grund. Jag tror helt enkelt det är så jag talar.

Självklart är talspråket annat än skriftspråket. Detsamma som att jag kan säga "hä den där" eller "den hedde upp huvve" men jag skulle inte använda "hä" i skrivet språk.

Man måste ju få ha sina konstigheter för sig när man talar ;) Fastän man inte har några baktankar med det!
 
Det tycker jag du bör förklara, båda dessa ord har sitt ursprung i ordet man och är precis lika "könskodade" som pronomet man som du tar avstånd ifrån.

Har verkligen de orden sitt ursprung i "man"? Är det månne inte tvärtom?
Sen tycker jag att du är tramsig just för att du pratar om att en dekonstruktion och därmed delar av ord skulle vara problem för att jag vill använda ett könsneutralt pronomen. Lite som att jag skulle ha problem med ordet "hatt" för att vissa gillar att använda samansättningen "rövhatt".
 
Har verkligen de orden sitt ursprung i "man"? Är det månne inte tvärtom?
Sen tycker jag att du är tramsig just för att du pratar om att en dekonstruktion och därmed delar av ord skulle vara problem för att jag vill använda ett könsneutralt pronomen. Lite som att jag skulle ha problem med ordet "hatt" för att vissa gillar att använda samansättningen "rövhatt".
Pronomet man betyder inte en människa av manligt kön lika lite som människa eller human men de har samma ursprung och koppling till substantivet man i betydelsen människa av manligt kön.

Jag förstår att du inte förstår men det blir inkonsekvent och okunnigt att utesluta ett ord men inte se andra lika "könskodade" ord som du uttryckte det.
 
Jag har också svårt för folk som använder man istället för jag. Tror det är delvis dialektalt, delvis slarvigt språkbruk och en del distansering.
Jag som jobbar med terapi ser ofta att det smyger in mycket man när det blir känslosamt. Men not on my watch! :D
 
Pronomet man betyder inte en människa av manligt kön lika lite som människa eller human men de har samma ursprung och koppling till substantivet man i betydelsen människa av manligt kön.

Jag förstår att du inte förstår men det blir inkonsekvent och okunnigt att utesluta ett ord men inte se andra lika "könskodade" ord som du uttryckte det.
Funderade på underforumets namn "Allmänt" och det kommer faktiskt direkt från "alla män" det är för övrigt samma som franskans ord för tyskar, Allemand.

Ords ursprung är ganska intressant tycker jag.
 
  • Gilla
Reactions: Sar
Sen så är det inte så att man (jag) byter ut alla jag till man, utan snarare "Man kan ju tycka att alla borde vara feminister" när man lika gärna kunde ha skrivit "jag".

Man borde ut och jogga.
Man skulle kanske äta lunch.
Nu hade man mått bra om man vore ute.
Ibland fattar man inte varför...
Äntligen har man körkort!

Ingen aning om varför, för mig faller det sig naturligt. Precis som nåt exempel tidigare "klart man vill gå vidare/vinna/whatever" låter naturligt för mig, och jag har aldrig tänkt att det kunde vara irriterande för andra. Sen att man inte använder det på samma sätt i en akademisk text är ju självklart.
 
Sen så är det inte så att man (jag) byter ut alla jag till man, utan snarare "Man kan ju tycka att alla borde vara feminister" när man lika gärna kunde ha skrivit "jag".

Man borde ut och jogga.
Man skulle kanske äta lunch.
Nu hade man mått bra om man vore ute.
Ibland fattar man inte varför...
Äntligen har man körkort!

Ingen aning om varför, för mig faller det sig naturligt. Precis som nåt exempel tidigare "klart man vill gå vidare/vinna/whatever" låter naturligt för mig, och jag har aldrig tänkt att det kunde vara irriterande för andra. Sen att man inte använder det på samma sätt i en akademisk text är ju självklart.

"Jag" är en specificerad person.
"Man" är en ospecificerad grupp av personer. (i en text alltså, såvida man inte menar könet.)
 

Liknande trådar

Skola & Jobb Det skedde en liten konflikt på mitt arbete mellan min chef och min kollega (online så jag såg allt de skrev på den gemensamma gruppen...
2 3
Svar
59
· Visningar
2 393
Senast: Ullmerkott
·
Juridik & Ekonomi Mitt trubbel med samma HR-person började typ en vecka innan min mans sammandrabbning med personen började. Jag är på jobbet och min...
Svar
8
· Visningar
660
Senast: Whoever
·
Relationer Jag skulle vilja bolla lite kring det här med initiativförmåga och känslan som jag har av att alltid vara den som tar initiativ och "tar...
2 3 4
Svar
76
· Visningar
6 508
L
Relationer Jag har en fråga som jag väldigt gärna skulle vilja veta hur andra tänker! Men jag ska försöka att förklara utan att av slöja förmycket...
2 3
Svar
48
· Visningar
4 732
Senast: LiviaFilippa
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp