Att plötsligt bara släppa allt! Modigt eller korkat? Har jag blivit galen?

[Squie]

Jag har gjort det hoppet. Träffade en man på nätet...småpratade i 3 mån om allt o inget...gick på en dejt...o blev kvar. Idag har vi passerat 15 år ihop.

 

[Raderad medlem 94602]

Jag har också gjort det. Hadde ett bra liv men det...satt fast. Ville mer. Träffade sambon (på nätet) och efter 6 mån flyttade vi ihop. För mig blev det bara plus. Bättre jobb, bättre skola för sonen (den innan var katastrof) nya vänner som komplement till de gamla och nya intressen. Skulle det spricka så vore det jättetrist, men jag har ju kvar resten

 

[Squie]

GRATTIS @Voff.

 

[Raderad medlem 94602]

GRATTIS @Voff.

Tack

 

[rabalder]

Squie och Voff, vad glad jag blir att höra att det gick bra för er! Jag försöker tänka "vad är det värsta som kan hända?". Det jag kan komma på är att det går åt skogen med relationen, boendet och jobbet. Att jag kommer sitta ensam i det lilla huset (hundarna är dock med) och att jag saknar mina barn och djur. Fast säger jag upp mig igen då så kan jag vara tillbaka hemma på högst tre månader igen.

 

[Kilauea]

Jag och min sambo blev också ett par på första dejten. Jag frågade om han var tvungen att åka hem efter han skjutsat mig hem och nä, det var han inte. Det var 7 år sen i december i år. Då hade vi fått kontakt via nätdejting, först meddelanden, sen skriva via Skype och sen blev det telefon dagligen i stort sett sista veckan/veckorna innan vi träffades. Tror vi fick kontakt i slutet av oktober.

 

[Lovisaleonora]

Squie och Voff, vad glad jag blir att höra att det gick bra för er! Jag försöker tänka "vad är det värsta som kan hända?". Det jag kan komma på är att det går åt skogen med relationen, boendet och jobbet. Att jag kommer sitta ensam i det lilla huset (hundarna är dock med) och att jag saknar mina barn och djur. Fast säger jag upp mig igen då så kan jag vara tillbaka hemma på högst tre månader igen.

Det enda misslyckandet är väl att inte prova alls?

 

[Petruska]

Jag tänker två saker.

Den ena är att den här tiden i livet, då barnen är utflugna och man ännu inte har några nämnvärda ålderskrämpor känns som den friaste tiden någonsin! Plötsligt finns ett utrymme att göra saker som man aldrig ens hade anat skulle uppstå.

Det andra är att jag hade nog velat hitta en bostad som kändes lite mer rätt än vad kanske det där lilla huset/stugan gör för dig? Så att jag flyttar in på riktigt och bor på riktigt, inte bara häckar där i förhoppning om att relationen med mannen ska komma dithän att ni kan bo ihop.

(Ja, och så djuren då. Om de ska lånas ut på foder, så riskerar du ju att det blir en massa trassel. Det har man ju hört mycket om. Jag hade nog hellre sålt dem, i den mån det är möjligt. Eller tagit med dem. Etablerat MITT liv på den nya orten, om jag nu ville ha kvar dem, förstås.)

 

[Squie]

Squie och Voff, vad glad jag blir att höra att det gick bra för er! Jag försöker tänka "vad är det värsta som kan hända?". Det jag kan komma på är att det går åt skogen med relationen, boendet och jobbet. Att jag kommer sitta ensam i det lilla huset (hundarna är dock med) och att jag saknar mina barn och djur. Fast säger jag upp mig igen då så kan jag vara tillbaka hemma på högst tre månader igen.

Så här 15 år senare kan jag säga att utan den daten o utan den fortsättning som blev hade jag aldrig varit där jag är idag. Jag hade aldrig träffat de människor jag har gjort som på olika sätt har berikat mitt liv o jag hade hellre aldrig gått den livs-stig jag hamnade på utan honom.

 

[rabalder]

Jag tänker två saker.

Den ena är att den här tiden i livet, då barnen är utflugna och man ännu inte har några nämnvärda ålderskrämpor känns som den friaste tiden någonsin! Plötsligt finns ett utrymme att göra saker som man aldrig ens hade anat skulle uppstå.

Det andra är att jag hade nog velat hitta en bostad som kändes lite mer rätt än vad kanske det där lilla huset/stugan gör för dig? Så att jag flyttar in på riktigt och bor på riktigt, inte bara häckar där i förhoppning om att relationen med mannen ska komma dithän att ni kan bo ihop.

(Ja, och så djuren då. Om de ska lånas ut på foder, så riskerar du ju att det blir en massa trassel. Det har man ju hört mycket om. Jag hade nog hellre sålt dem, i den mån det är möjligt. Eller tagit med dem. Etablerat MITT liv på den nya orten, om jag nu ville ha kvar dem, förstås.)

Ja just det är inte optimalt. Det lilla huset är det enda jag kan hitta just nu som inte ligger mitt i stan och som inte kostar skjortan. I Göteborg vimlar det inte direkt av bostäder om man inte kan hosta upp några miljoner. Men det gör mig egentligen inte så mycket att bo litet. Mina saker står ju frtf kvar i gamla huset. Svårare är det med djuren. Får och ankor kan jag sälja men hästarna vill jag inte göra mig av med förrän jag är helt säker på var jag ska bo. Och att ta med dem har jag inte heller råd med just nu eftersom även stallplatser kostar helt andra summor i en storstad. Men det oroar mig en del att skicka ut dem på foder.

 

[Petruska]

Ja just det är inte optimalt. Det lilla huset är det enda jag kan hitta just nu som inte ligger mitt i stan och som inte kostar skjortan. I Göteborg vimlar det inte direkt av bostäder om man inte kan hosta upp några miljoner. Men det gör mig egentligen inte så mycket att bo litet. Mina saker står ju frtf kvar i gamla huset. Svårare är det med djuren. Får och ankor kan jag sälja men hästarna vill jag inte göra mig av med förrän jag är helt säker på var jag ska bo. Och att ta med dem har jag inte heller råd med just nu eftersom även stallplatser kostar helt andra summor i en storstad. Men det oroar mig en del att skicka ut dem på foder.

Ja, jag har god inblick i vad bostäder och stallplatser kostar i landets större städer. Om man vill leva som en av sin partner oberoende person - med flera hästar dessutom - i Göteborg, så ställer det ganska stora krav på ens inkomster.

Vad man kan säga med det upplägget, där du inte säljer hästarna och inte heller huset, är ju också att du faktiskt inte klipper alla band. På gott och ont kanske, men kanske rätt rimligt?

 

[Krystalline]

Hur många hästar har du?

 

[rabalder]

Ja, jag har god inblick i vad bostäder och stallplatser kostar i landets större städer. Om man vill leva som en av sin partner oberoende person - med flera hästar dessutom - i Göteborg, så ställer det ganska stora krav på ens inkomster.

Vad man kan säga med det upplägget, där du inte säljer hästarna och inte heller huset, är ju också att du faktiskt inte klipper alla band. På gott och ont kanske, men kanske rätt rimligt?

Ja, det får nog vara så åtminstone till en början så jag ser var det tar vägen. För även om jag garanterat får jobb så kommer jag aldrig upp i en sådan lön att jag kommer känna mig trygg i att dra runt det ekonomiskt om något händer.

 

[rabalder]

Hur många hästar har du?

Jag har två hästar. Kallblod :-)

 

[Similitude]

Livet är för kort för att tveka och tänka efter för mycket. Känns det bra i hjärtat för dig - KÖR.

 

[Ramona]

Jag ser det bara som positivt att våga ändra sin vardag om man inte får ut det man vill av livet längre. Det är uppfriskande och bra för självkänslan att våga ta tag i sitt liv och göra de ändringar som behövs.

Jag önskar dig all lycka! Och jag tror inte att det blir några som helst problem att lämna ut hästarna på foder. Se till så att du lämnar ut dem i närheten av Göteborg så du kan åka och hälsa på dem vid behov.

 

[Umbria]

@rabalder Det här låter galet skitkul, kör på! Jag tror att det finns många som bara sitter fast och blir kvar för att de inte tror att det går att förändra nånting. Och har du lätt att fixa jobb och en reträttväg tillbaka om det inte skulle bli bra så är det inte mycket att tveka om. Får och ankor kan du skaffa igen.

 

[Diabetikern]

Min väninna bröt upp och flyttade utomlands. Vuxen 50+ bodde precis som du på liten gård, hästar, hundar, katter mm

Bästa hon någonsin gjort. Hon var trött på singellivet på gården och ville ha en förändring.
Dock kan hon inte släppa hästarna riktigt utan blivit halvfodervärd på en häst i hennes nya stad.

Lycka till!

 

[Lampan]

Det är klart du ska flytta. Det är ju det du vill.
Håller inte denna relationen, så hittar du snart en som gör det.
Lycka till.

 

[tanten]

Livet är för kort för att tveka och tänka efter för mycket. Känns det bra i hjärtat för dig - KÖR.

Varför dö nyfiken?