Att leva med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

[moster]

Jag känner igen mig så otroligt mycket i allt du skriver! Har AD(H)D och autismspektrumtillstånd. Och GAD.
Jag försöker nu hitta ett jobb som är anpassat till mina förutsättningar. Vad jobbar ni med? Har ni speciella anställningar eller anpassningar på arbetsplatsen och i så fall vilka? Hur mycket jobbar ni? Tell me all

Jag har aldrig haft problem med att få jobb, snarare att jag blir uttråkad och byter typ var 6:e månad. På min arbetsplats är ända stället jag inte har sagt att jag har Adhd förutom på en.
Jag jobbar 100% + övertid, har häst och sitter i olika styrelser.
Jag aktiverar mig för att slippa känna och tänka. Sen krachar jag och bli säng liggande... Jag har jobbat med allt från att sitta på kontor till fysiskt krävande jobb.

Om man känner att man behöver hjälp med att utforma arbetsplatsen så skulle jag rekommendera arbetsförmedlingen . Dom har störst möjligheter att hitta anpassade arbetsplatser eller praktiker

 

[Raderad medlem 19815]

Det kan hända att symtomen kommer tillbaks när han kommer upp på mellan- eller högstadiet eftersom kraven höjs då.
Hur menar de med högfungerande? Jag läste själv när jag var 5-6 så jag ansågs nog som högfungerande, det var först när jag kraschade som vuxen som jag fick mina diagnoser.

Jag syftade främst på det sociala.

 

[Grazing]

Fast nej. Om man uppfyller kriterierna så är det inget som försvinner. Man kan inte bota npf. Däremot är det svårt att diagnostisera barn eftersom de inte kan beskriva sina problem.

Fast det sa dom faktiskt när jag gick på BNK att autism tex kunde växa bort. Det var ändå specialistläkare som påstod det. Då var det ändå diagnos satt när jag var runt 16 och som vi lite överklagade sedan när jag var runt 19. Nu blev jag inte av med min diagnos ändå som tur var då jag fått mycket hjälp pga av den men det var hennes förklaring till varför det hade blivit mycket bättre.

 

[Raderad medlem 6459]

Det har jag inte heller påstått
Tycker öht att allt runt det är märkligt, och tror att rutiner kanske kan ha ändrats, men har aldrig påstått att det varit vanligt tidigare heller.

Nej, jag har inte sagt att du påstått det. Vad jag reagerade på var att du skrev att det nog blivit förändrats på 17 år. Och då menar jag att tiden nog inte har så mycket med saken att göra eftersom det knappast kan ha varit vanligt för 17 år sen heller.

 

[Grazing]

Det där låter inte som att du accepterar den du är med din diagnos det jag menar är att man måste acceptera att man inte följer normen men man ska acceptera den man är och lära sig att arbeta med sina förutsättningar, inte mot dem

Jag accepterar den, jag accepterar att jag alltid kommer att ha problem och att det inte går att göra något åt dom. Hjälpen som boendestöd osv fungerar inte för mig vilket gör att mycket blir väldigt låst för mig.

Jag har förstått att mycket av min ångest och alla problem det för med sig har med min vardag att göra. Jag är tex i stort behov av att ha det rent och snyggt för att må bra och jag orkar inte mer än att hålla det okej hemma. Alltså jag orkar för det mesta plocka undan och dra runt dammsugaren men det är ändå småsmutsigt lite överallt och grejer som ligger som stör mig otroligt. Sådant kan jag inte få hjälp med för jag fixar inte boendestödet.

Mediciner fungerar inte helt pga att det inte är något som går att bota utan bara lindra så gått det går. Det har varit ett visst motstånd från psyks sida fram till för två årsen att hjälpa mig pga att det ju är så med mina problem, det är inget som går att medicinera bort. Samsjukdomar går knappt att behandla pga grunddiagnosen som ju för med sig sådana sjukdomar.

Dessutom en grunddiagnos som jag är osäker på om jag ens har pga att jag faktiskt klarade testerna helt okej när jag fick göra om dom. Så diagnosen ligger lite som både ett hinder i att få vård samtidigt som det är en fördel då man även får tex sjukskrivningar utan problem .

 

[Grazing]

Någon här som förresten fått diagnosen selektiv mutism?

 

[mandalaki]

Fast det sa dom faktiskt när jag gick på BNK att autism tex kunde växa bort. Det var ändå specialistläkare som påstod det. Då var det ändå diagnos satt när jag var runt 16 och som vi lite överklagade sedan när jag var runt 19. Nu blev jag inte av med min diagnos ändå som tur var då jag fått mycket hjälp pga av den men det var hennes förklaring till varför det hade blivit mycket bättre.

Jag måste fråga - kan man överklaga en diagnos?

 

[Grazing]

Jag måste fråga - kan man överklaga en diagnos?

Absolut, vi gjorde det och fick göra om utredningen.

 

[mandalaki]

Absolut, vi gjorde det och fick göra om utredningen.

Oj! Vilken typ av diagnoser gäller det? Alla psykiatriska eller bara NPF? Och till vilken instans överklagar man?

(Ursäkta frågeskuren men jag blev så paff).

 

[Grazing]

Oj! Vilken typ av diagnoser gäller det? Alla psykiatriska eller bara NPF? Och till vilken instans överklagar man?

(Ursäkta frågeskuren men jag blev så paff).

Jag vet inte, det var ett tagsen och det var mina föräldrar som överklaga det. Är en diagnos felaktig oavsett vilken det gäller så tycker inte jag alls det är konstigt att man vill ha bort den då den ju faktiskt kan ställa till med problem om den är felaktig. Det är ju lite som en stämpel man får och kan ju både hindra en från att få rätt förutsättningar samtidigt som den kan bidra med det.

 

[mandalaki]

Jag vet inte, det var ett tagsen och det var mina föräldrar som överklaga det. Men är en diagnos felaktig så tycker inte jag alls det är konstigt att man vill ha bort den då den ju faktiskt kan ställa till med problem.

Jag skulle gärna vilja överklaga min migrän

Skämt åsido: tack för svar.

 

[Squie]

Något jag tycket är väldigt svårt är att hitta information på nätet om diagnoser, jag hittar inget vettigt!

Klarar du av att läsa böcker? Tänker på att du vill hitta på nätet? Jag tänker att det finns en hel del studen-/facktlitteratur som det står en massa bra i. Kan det vara något att läsa?

 

[Rosett]

Något jag tycket är väldigt svårt är att hitta information på nätet om diagnoser, jag hittar inget vettigt!

Kollat här? http://attention-riks.se/npf/om-npf/

 

[grodan21]

Min erfarenhet är att det ska till mycket innan en diagnos sätts så tidigt - ofta handlar det om barn som har stora svårigheter/är väldigt lågfungerande med föräldrar som inte kan rodda situationen. (Inte alltid givetvis men oftast)

Vad man ska orka tänker jag är helt oväsentligt? Det gör ju inte att du orkar mer eller mindre utan du orkar ju det du gör utifrån dina förutsättningar. Är det övermäktigt med häst, heltidsjobb och ytterligare träning så är det ju det oavsett vad andra orkar med eller vad en ska/borde.

Jag tycker det låter som om du skulle kunna vara lite snällare mot dig själv och inte ställa upp krav på vad du ska, vad som är rimligt osv och liksom se det för vad det är just nu? Ork är ju liksom inte skrivet i sten och just nu kanske det inte fungerar så bra att göra allt du vill/ska, men att du då kanske får försöka hitta en nivå på vad som fungerar för dig just nu och ta det därifrån. Det kanske handlar om att jobba deltid på något sätt och ha häst och/eller träna under en period, eller kanske jobba heltid och ha antingen häst eller försöka träna - istället för att pressa sig själv till att göra mer än vad en orkar och därigenom skapa en ohållbar situation på sikt.

För mig hade det aldrig gått. Nu är jag iofs ensamstående mamma också, men jag jobbar 50-75% (flexibelt) och ska ta tag i träning igen samt sjunga i kör en gång i veckan. Dottern rider en gång i veckan. Hon hade fler aktiviteter förra terminen, då hade inte jag några alls. Jag klarar inte en heltidsanställning. Provade det för ett år sen, var på väg att bli utbränd efter fyra månader.
Har haft häst och tränat mer intensivt, men då var jag arbetslös och gjorde det dagtid istället för att arbeta så att säga. Så dina krav är totalt orimliga för mig. Lägre krav = fullt acceptabel vardag.

Jag kanske har för höga krav. Men jag måste säga att jag har liksom prioriterat bort det mesta hushållsarbetet, sambon sköter typ allt. Så mina måsten är jobbet och stallet, där det egentligen inte finns något krav på att motionera hästen. Letar efter stall närmare hem och med mer servis, men de växer inte på träd.

Men jag måste hålla med @Grazing när det gäller att acceptera sin diagnos. Min diagnos gör att jag inte kan leva på det sätt JAG vill leva mitt liv. Jag vill ha ett intressant jobb inom min utbildning där jag utvecklas och ha en häst som jag kan träna och tävla med. Samt träna, då min kropp kräver det.

 

[grodan21]

Jag känner igen mig så otroligt mycket i allt du skriver! Har AD(H)D och autismspektrumtillstånd. Och GAD.
Jag försöker nu hitta ett jobb som är anpassat till mina förutsättningar. Vad jobbar ni med? Har ni speciella anställningar eller anpassningar på arbetsplatsen och i så fall vilka? Hur mycket jobbar ni? Tell me all

Här kommer en beskrivning av mitt jobb och arbetsmiljö, vilket antagligen är största anledningen till varför jag är så trött. Jag är cad-ritare, sitter alltså framför datorn hela dagarna. Delar även kontor med sju andra personer, vilket leder till att det ofta är telefoner som ringer och det pratas i telefoner, det är även väldigt mycket spring. Det spelas även musik hela tiden. Min arbetsmiljö är alltså fel på alla sätt och viss för mig. Mina arbetsplats vet inget om min diagnos, utan jag har en helt vanlig anställning utan anpassning.

 

[grodan21]

Klarar du av att läsa böcker? Tänker på att du vill hitta på nätet? Jag tänker att det finns en hel del studen-/facktlitteratur som det står en massa bra i. Kan det vara något att läsa?

Jag har lånat lite böcker på biblioteket. Tycker oftast att mycket av det som står i facktext inte stämmer på mig.

 

[Vallmo]

Här kommer en beskrivning av mitt jobb och arbetsmiljö, vilket antagligen är största anledningen till varför jag är så trött. Jag är cad-ritare, sitter alltså framför datorn hela dagarna. Delar även kontor med sju andra personer, vilket leder till att det ofta är telefoner som ringer och det pratas i telefoner, det är även väldigt mycket spring. Det spelas även musik hela tiden. Min arbetsmiljö är alltså fel på alla sätt och viss för mig. Mina arbetsplats vet inget om min diagnos, utan jag har en helt vanlig anställning utan anpassning.

Min son som har ASD får använda telefon för att lyssna på musik eller mp3 när dom har matte.
Är det något som skulle kunna funka för dig?
Jag tänkte, så att du kan selektera bort massa ljud som är "störningar" så att säga.

Jag har ingen NPF diagnos men jag skulle ändå bli tokig på en sån arbetsmiljö som du beskriver.

 

[grodan21]

Min son som har ASD får använda telefon för att lyssna på musik eller mp3 när dom har matte.
Är det något som skulle kunna funka för dig?
Jag tänkte, så att du kan selektera bort massa ljud som är "störningar" så att säga.

Jag har ingen NPF diagnos men jag skulle ändå bli tokig på en sån arbetsmiljö som du beskriver.

Jag försöker lyssna på musik, men det blir väldigt jobbigt när två personer står och pratar med varandra en tredje pratar i telefon plus att det spelas musik. Sen att även lunchrummet är kaos... Vi sitter liksom i knät på vandra.

 

[Vallmo]

Jag försöker lyssna på musik, men det blir väldigt jobbigt när två personer står och pratar med varandra en tredje pratar i telefon plus att det spelas musik. Sen att även lunchrummet är kaos... Vi sitter liksom i knät på vandra.

Låter jättejobbigt för vem som helst.
Vilken utmaning för dig! Det är starkt att du klarar av det, tycker jag.

 

[Hyacinth]

Jag försöker lyssna på musik, men det blir väldigt jobbigt när två personer står och pratar med varandra en tredje pratar i telefon plus att det spelas musik. Sen att även lunchrummet är kaos... Vi sitter liksom i knät på vandra.

Brusreducerande lurar?
Det använder en kompis, hon älskar dem.