Att klippa sig

[Iamia]

Jag var hos en frisör senast...eeehh...hösten 2003. Sedan dess klipper jag mig själv, med helt ok resultat (tänk bara så mycket pengar (och ångest) jag har sparat!). Kanske inte någon hipp frisyr, bara långt hår med lugg, men eftersom jag inte bryr mig ett dyft så är jag glad ändå.

Standardsamtal hos frisören (F):
F: Men vad TJOCKT hår du har! (Menar här tjockleken på hårstråna.)
J: Ja, en del kallar det tagel...
F: Ha ha. Eeeeh. Jaaahaaa. Var det länge sedan du klippte dig? (Sagt med lätt ironi i rösten)
Jag: Jo, det var en stund sedan, nästan ett år tror jag.
F: Ja... Det märks... Du. Vad använder du för produkter?
J: Öh. Vaddå ”produkter”?
F: Ja alltså schampo, balsam, inpackningar, stylingprodukter och så? (Ser helt frågande ut.)
J: Tja. Schampo från ICA.
F: *lång tystnad*
F: Får jag föreslå att du köper...bla bla...*svindyra grejer som frisören säljer*...bla bla!?
J: Nä tack.
...

Alltså så här har det gått till vid varje frisörbesök (nästan exakt som ovan) sedan typ tonåren. Så tröttsamt.

 

[escodobe]

Precis hemkommen ifrån frisören och tänkte starta en tråd likt det här.
Har inget emot att gå till frisören i sig, är hyffsat okej med att de grejar med håret bara de inte är för "lätta" på handen. Tål inte när det messa runt i håret. Usch!
Däremot avskyr jag småpratandet och hatar att se mig i spegeln. Helst vill jag sitta tyst och bara titta ner men det är väl inte riktigt korrekt och det märks så tydligt på frisören att hon blir obekväm när jag knappt svarar på tilltal och slutar mitt i meningar osv. Jag vet att det är mitt problem och mitt jobb att ändra på men jag vill helst sitta tyst.

Hur kan det vara den som köper en tjänst "fel" att inte vilja småprata?

 

[Trissa]

Jag går till en frisörskola och klipper mig. De gör precis som man säger åt dem och är oftast så fokuserade på klippandet att de inte klarar att prata samtidigt. Dessutom är det väldigt billigt, bra för mig som har hår som växer som ogräs och måste klippa ofta! Är de på sitt andra år vill de gärna vidareutvecklas och prova nya grejer, om man känner sig äventyrlig någon gång.

 

[Petruska]

Min nuvarande frisör har långt hår i många färger, uppsatt i en stor spretig tofs, coolt asymmetriskt placerad på huvudet. Enligt egen uppgift klipper hon sig aldrig och tvättar aldrig håret, men använder "sjukt mycket produkter".

Jag säger att Patti Smith är mitt estetiska ideal, och då berättar hon om sin mammas musiksmak. Det är toppen. Och jag får kaffe.

 

[Sleepy]

Jag klipper håret själv sen länge. Bekvämt när det är långt. De senaste gångerna jag var hos frisör, många år sen nu, var de mest missnöjda med att jag ville ha en bra klippning, punkt. Ingen avancerad frisýr, Ingen färg, inga produkter/styling, ingen merförsäljning, inget prat.

Känns som frisöryrket har tappat sitt ursprung, på något sätt. Lite lekstuga över det.

 

[Reville]

Avskydde det förr pga blev aldrig som jag hade bett om, men de senaste typ tio åren har jag gått till samma frisör och hon är heeeelt fantastisk

 

[fraggelzebra]

Jag har inte varit hos frisör på... 17 år kanske. Det jag vill ha gjort gör jag själv, vare sig det handlar om färgning, klippning, raka av rubbet eller sidecut. Just nu bryr jag mig inte alls om håret. Luggen är jättelång och det börjar bildas en dreadlock nånstans i nacken märkte jag igår.

 

[Sleepy]

det börjar bildas en dreadlock nånstans i nacken märkte jag igår.

Trollflätor, som hästarna får. Du har också rullat dig, kliat dig mot träden och slängt med huvudet förstår jag.

 

[lil-sis]

Jag går till en dyr, nöjd, hon ska sluta och min ekonomi krympa så det får bli en billigare. Men jag är ganska ”lätt” kund. Det ser löptid bättre ut när jag går därifrån än när jag gick in

 

[fraggelzebra]

Trollflätor, som hästarna får. Du har också rullat dig, kliat dig mot träden och slängt med huvudet förstår jag.

Det är helt ärligt inte jättelångt från sanningen! (moshpit på konsert i helgen + vet inte var hårborsten är + är hovslagarlärling)

 

[Sel]

Jag går till en dyr, nöjd, hon ska sluta och min ekonomi krympa så det får bli en billigare. Men jag är ganska ”lätt” kund. Det ser löptid bättre ut när jag går därifrån än när jag gick in

Det mesta ser bättre ut i löptider! Min gamla tik är superattraktiv just nu!

 

[Sel]

Jag älskar egentligen att gå RÄTT frisör! Tycker att det är skönt med pill i håret och kan antingen småprata eller vara tyst utan problem. Hemma i Sverige litade jag dessutom på salongen såpass att jag kunde sätta mig i stolen och bara "behåll längden men gör vad du vill!" och det tyckte alla inblandade var rätt kul. Däremot vette fan om det är värt pengarna faktiskt, för det mesta de gör kan jag göra hemma.
En toppning går på drygt tvåhundra spänn och tar egentligen fem minuter om jag gör det själv efter duschen hemma. Samma resultat. Vill jag dessutom färga snackar vi tusenlappar extra i pris.
Så, nej. Jag provade gå till frisören efter sju år utan, såg mig i spegeln efter och märkte ingen skillnad. Det får nog vänta sju år innan jag går igen.

 

[Sel]

Jag tror å andra sidan att jag har haft rätt tur som de få gånger jag faktiskt gått till frisören, upplevt att hen lyssnat på mig. Det måste vara skitjobbigt om/när det klipps för mycket eller fel!

 

[mandalaki]

Hur kan det vara den som köper en tjänst "fel" att inte vilja småprata?

Fast det ingår väl i vanligt vardagsumgänge att småprata med någon man har så tätt inpå sig i 1-2 timmars tid?

 

[Petruska]

Det är helt ärligt inte jättelångt från sanningen! (moshpit på konsert i helgen + vet inte var hårborsten är + är hovslagarlärling)

Min nya hovslagare har långa dreads.

 

[Görel]

För mig har det gått i vågor. När jag pluggat klart för 20 år sen bestämde jag mig för att jag skulle börja gå till frisör (och köpa färdigrullade cigaretter) som belöning till mig själv för slitet.

Jag hade svårt att hitta någon som jag trivdes med. Vissa lyssnade inte på hur jag ville ha det och försökte klippa håret femininare än vad jag vill ha det, andra skällde på mig som om jag var en olydig unge för att jag färgar håret själv, någon tyckte att jag skulle lova att aldrig mer klippa luggen själv (vilket jag gjorde mellan frisörbesöken). Det kändes som att jag provat hälften av Södermalms salonger. Sen hittade jag en som förstod hur jag ville ha det, och som inte ifrågasatte! Gick hos henne i flera år men sen slutade hon som frisör.
Efter det har jag haft svårt igen. Det värsta är de som inte lyssnar på hur jag vill att luggen ska klippas. Jag visar och förklarar, och ändå gör de inte som jag säger till dem. Hade en som gjorde den jättebra, när jag kom dit andra gången var det som hon tyckte att hon visste hur jag ville ha den och lyssnade inte på mig när jag sa att den blev fel. Fick klippa om mig hemma. För några år sen var det en annan som inte lyssnade alls och klippte luggen så illa att jag fick vara ful en hel sommar

Senast jag klippte mig blev jag jättenöjd! Gick till salongen härom veckan och den hade både semesterstängt och höll på att byggas om. Jag hoppas verkligen att den öppnar igen och inte har fått nya ägare eller nåt.

 

[athena_arabians]

ÄLSKAR min frissa och att klippa mig Jag har känt henne hela hennes liv, hon är dotter till min barnflicka Jag har klippt mig hos henne i 15-20 år. Hon vet exakt hur jag vill ha håret och vet hur det beter sig (mitt hår har sitt eget lilla liv).

 

[Lillgrådis]

Hör också till stamkunderna med samma frissa sedan + 25 år, undantag bara för några svåra exilår på andra orter i början av 2000-talet. Minns ännu våndan av att tvingas gå in på en helt okänd frisersalong innan jag var tillbaka i tryggheten.

Klipper mig ofta på söndagarna, lugnt och skönt, bara någon annan stamkund, en kopp te och någon godisbit. Inga påtvingade kallpratsdiskussioner eller märkliga klipp- eller färgidéer. Vad som oroar mig är tanken på att hon är några år äldre än jag och att hon någon gång kommer att sluta. Då får jag nog börja klippa mig själv.

 

[lil-sis]

Det mesta ser bättre ut i löptider! Min gamla tik är superattraktiv just nu!

Hur fick mobilen alltid till löptid? Liknar ju inte ens

 

[mandalaki]

Hör också till stamkunderna med samma frissa sedan + 25 år, undantag bara för några svåra exilår på andra orter i början av 2000-talet. Minns ännu våndan av att tvingas gå in på en helt okänd frisersalong innan jag var tillbaka i tryggheten.

Klipper mig ofta på söndagarna, lugnt och skönt, bara någon annan stamkund, en kopp te och någon godisbit. Inga påtvingade kallpratsdiskussioner eller märkliga klipp- eller färgidéer. Vad som oroar mig är tanken på att hon är några år äldre än jag och att hon någon gång kommer att sluta. Då får jag nog börja klippa mig själv.

När jag började hos min frisör hade hon ett barn på 2-3 år. I många år fasade jag för den dag då hon skulle få ett till och alltså gå på föräldraledighet! Som väl var så blev det inga fler barn. Pustade ut när hon kom i klimakteriet.