Att klippa sig

[*Gotlandsrusset*]

Är jag den enda som verkligen avskyr att klippa mig? Jag sitter just nu med min vanliga "Efter klippningsågren".
Jag ogillar hela processen, att välja en frisör, att sitta där och försöka undvika småprat, någon okänd som tar på en och dessutom betala för eländet.
Eftersom jag avskyr det så mycket så gör jag det så sällan jag kan komma undan med det ungefär.

Själva frisyren är ju dessutom skit. De flesta frisörer vill ge mig page, vilket är ungefär den sista frisyren jag kan tänka mig.
Jag försöker låta håret växa ut, vilket inte går så bra eftersom jag hamnar i en ond cirkel. Det brukar växa ut till lite längre än axlarna och med en skön attityd men är lite slitet och jag får dåligt samvete eftersom jag inte varit hos någon frisör på 6 mån-1 år och man "ska" ju gå oftare. Jag går dit, förklarar situationen och att jag gillar att ha rufsigt och lite ostyrigt hår. De "toppar" håret och är så nöjda över att det är jämnare, håller ihop bättre, snyggare, välvårdat och allt vad de säger.
Inombords vill jag bara skrika "det ser ju SKITRÅKIGT ut, jag ser ut som en djävla tapetblomma" jag betalar min 360 kronor och har ångest och vill antingen färga det svart eller så går jag nån nånstans och kapar av hela skiten till en dramatisk och betydlig kortare frisyr som jag sedan låter växa ut så att jag ser ovårdad ut... Osv.

Jag går till frisören när jag tröttnat på att ha tofs. Senast jag va där va för två år sedan nu och innan dess klippte jag mig inte på 4 år. Jag skiter faktiskt i vad frisörer och ”folk” säger om att man ska klippa sig var 6:e vecka eller va sjutton de är. Sen ska jag väl vara glad för att mitt hår inte blir slitet så fort och växer som ogräs utan att gå av.

Jag avgudar dock min frisör och blir sällan missnöjd, det handlar nog mer om pengarna och att jag tycker de är en onödig kostnad.

 

[Similitude]

Är jag den enda som verkligen avskyr att klippa mig? Jag sitter just nu med min vanliga "Efter klippningsågren".
Jag ogillar hela processen, att välja en frisör, att sitta där och försöka undvika småprat, någon okänd som tar på en och dessutom betala för eländet.
Eftersom jag avskyr det så mycket så gör jag det så sällan jag kan komma undan med det ungefär.

Själva frisyren är ju dessutom skit. De flesta frisörer vill ge mig page, vilket är ungefär den sista frisyren jag kan tänka mig.
Jag försöker låta håret växa ut, vilket inte går så bra eftersom jag hamnar i en ond cirkel. Det brukar växa ut till lite längre än axlarna och med en skön attityd men är lite slitet och jag får dåligt samvete eftersom jag inte varit hos någon frisör på 6 mån-1 år och man "ska" ju gå oftare. Jag går dit, förklarar situationen och att jag gillar att ha rufsigt och lite ostyrigt hår. De "toppar" håret och är så nöjda över att det är jämnare, håller ihop bättre, snyggare, välvårdat och allt vad de säger.
Inombords vill jag bara skrika "det ser ju SKITRÅKIGT ut, jag ser ut som en djävla tapetblomma" jag betalar min 360 kronor och har ångest och vill antingen färga det svart eller så går jag nån nånstans och kapar av hela skiten till en dramatisk och betydlig kortare frisyr som jag sedan låter växa ut så att jag ser ovårdad ut... Osv.

GUD vad jag känner igen mig! Exakt sådär har jag haft det ungefär alltid. Tills nu. Nu har jag äntligen hittat en frisör som visserligen pratar, men inte jättemycket, men han klipper SÅ bra och jag är alltid nöjd efteråt.
Och vad är det med frisörer som vill vara trevliga genom att prata hela tiden? Jag vill bara sitta i lugn och ro och bli klar så fort som möjligt.

 

[Sassy]

Jag klippte mig var tredje år tills jag hittade en frisör som är snorduktig, förstår mina behov och dessutom inte är sådär överdrivet intresserad av småprat. Ibland tror jag att många blir frisörer av sociala skäl, min är
hårnörd

Dessutom är det förmodligen omöjligt att förstå precis vad en frisyrokunnig menar när man beskriver något och det i frisörens mentala bildbank finns tusen varianter som matchar beskrivningen. Ta med bild!

(Tyvärr vande jag mig fort vid att ha kort hår, trots att det växer som ogräs, så nu lägger jag en förmögenhet på det... Å andra sidan gör jag exakt inget utöver tvätt mellan klippningarna, och får komplimanger för frisyren både när det är nyklippt och när jag börjar tycka det är panik att fixa igen.)

 

[hastflicka]

Jag har flyttat var 5-7de ar och langt nog att jag fatt leta ny frissor varje gang. Nar jag kommer till den nya orten tittar jag pa alla jag moter med ungefar samma frisyr som jag vill ha, sedN fragar jag de som har haret snyggast klippt vem de gar till. det blir aldrig total katastrof langre och min nu arande frissor ar jatte bra. Jag hittade ocksa en I Fagersta (genom att fraga nagon som var snyggt klippt) som klippte mig jatte snyggt (och ganska “rufsigt”) nar jag var I Sverige en hel sommar.

 

[DarkInNight]

Jag klippte mig var tredje år tills jag hittade en frisör som är snorduktig, förstår mina behov och dessutom inte är sådär överdrivet intresserad av småprat. Ibland tror jag att många blir frisörer av sociala skäl, min är
hårnörd

Dessutom är det förmodligen omöjligt att förstå precis vad en frisyrokunnig menar när man beskriver något och det i frisörens mentala bildbank finns tusen varianter som matchar beskrivningen. Ta med bild!

(Tyvärr vande jag mig fort vid att ha kort hår, trots att det växer som ogräs, så nu lägger jag en förmögenhet på det... Å andra sidan gör jag exakt inget utöver tvätt mellan klippningarna, och får komplimanger för frisyren både när det är nyklippt och när jag börjar tycka det är panik att fixa igen.)

Senast jag klippte mig så tog jag med en bild på hur jag ville ha det. Typ svart/mörkbrunt de första decimetrarna och sen en mycket ljusare, nästan blond, nyans de sista decimetrarna. Kontraster alltså, älskar kontraster!

Det blev mellanbrunt med ljusbruna slingor
Klagade och fick till slut pengarna för färgningen tillbaka. Men det satt långt inne och de fick mig att känna mig sååå dum och jobbig, jag skulle ju ha fattat att det inte gick att färga så på en klippning...

 

[Vogue]

Senast jag klippte mig så tog jag med en bild på hur jag ville ha det. Typ svart/mörkbrunt de första decimetrarna och sen en mycket ljusare, nästan blond, nyans de sista decimetrarna. Kontraster alltså, älskar kontraster!

Det blev mellanbrunt med ljusbruna slingor
Klagade och fick till slut pengarna för färgningen tillbaka. Men det satt långt inne och de fick mig att känna mig sååå dum och jobbig, jag skulle ju ha fattat att det inte gick att färga så på en klippning...

Fast det där är ju ingen svår färgning, det är ju en Baylage eller liknande, väldigt populärt nuförtiden och de flesta frisörer bör kunna det

Tur att du fick pengarna tillbaka

 

[nightcrawler]

Jag har tagit modet till mej att börja gå till frisören igen. Händer vart 10e år annars. Känner mej inte nöjd och tänker låta håret växa ut igen men ska fortsätta gå dit för att få det lite uppklippt och ha lite mer frisyr. Frisören i sig har inte gjort fel. Hon har klippt som jag önskat men resultatet blir inte som jag vill. Min frisyr kräver rakt hår och det blir snyggt när jag plattar håret. Men övriga tiden så ser det tantigt och för jävla fult ut. Har självfall som gör precis som det behagar. Kommer det en droppe fukt på det stylade håret så bryter lockarna fram direkt. Jag har provat att klippa det kortare för varje gång men det blir hopplöst. Och jag kan inte sätta upp det så det är bara besvärligt just nu. Skulle vilja testa ännu kortare men då blir det väl så lockigt och fult så jag inte kommer stå ut med att vänta på att det ska växa ut

 

[DarkInNight]

Fast det där är ju ingen svår färgning, det är ju en Baylage eller liknande, väldigt populärt nuförtiden och de flesta frisörer bör kunna det

Tur att du fick pengarna tillbaka

Exakt, tyckte inte heller det borde vara så avancerat nuförtiden.
Hade dessutom sett bilder på liknande färgningar den salongen utfört så jag trodde de skulle kunna fixa det utan problem.

 

[Migo]

Är jag den enda som verkligen avskyr att klippa mig? Jag sitter just nu med min vanliga "Efter klippningsågren".
Jag ogillar hela processen, att välja en frisör, att sitta där och försöka undvika småprat, någon okänd som tar på en och dessutom betala för eländet.
Eftersom jag avskyr det så mycket så gör jag det så sällan jag kan komma undan med det ungefär.

Själva frisyren är ju dessutom skit. De flesta frisörer vill ge mig page, vilket är ungefär den sista frisyren jag kan tänka mig.
Jag försöker låta håret växa ut, vilket inte går så bra eftersom jag hamnar i en ond cirkel. Det brukar växa ut till lite längre än axlarna och med en skön attityd men är lite slitet och jag får dåligt samvete eftersom jag inte varit hos någon frisör på 6 mån-1 år och man "ska" ju gå oftare. Jag går dit, förklarar situationen och att jag gillar att ha rufsigt och lite ostyrigt hår. De "toppar" håret och är så nöjda över att det är jämnare, håller ihop bättre, snyggare, välvårdat och allt vad de säger.
Inombords vill jag bara skrika "det ser ju SKITRÅKIGT ut, jag ser ut som en djävla tapetblomma" jag betalar min 360 kronor och har ångest och vill antingen färga det svart eller så går jag nån nånstans och kapar av hela skiten till en dramatisk och betydlig kortare frisyr som jag sedan låter växa ut så att jag ser ovårdad ut... Osv.

Jag klipper mig själv, och har gjort hela mitt vuxna liv. Numera rationellt och bra med klippmaskin. Hatar när folk tar i mig, skulle aldrig får för mig att betala för att få håret klippt!

 

[Korven]

Klippte mig i går hos ny frissa, första gången var jag jättenöjd med kortare hår än vanligt. Nu hade hon glömt hur hon klippte tydligen för nu har jag jättekort . Tror aldrig jag haft kortare. Vi kanske pratade för mycket för det visade sig att vi hade en hel del gemensamma vänner o bekanta.

 

[Rhodugune]

Det är nog ca 18 år sen jag gick och klippte mig hos frisör senast och jag har ingen anledning att börja igen. Dels gillar jag inte småprat och dels är det inte värt för mig att betala för något jag kan göra själv eftersom allt jag gör är att toppa håret två gånger om året.

Jag har desstuom aldrig trivs med att andra klipper mig. Först skadad som jag var under min uppväxt av en mamma som inte kunde klippa och toppade mitt hår ändå. Resultatet var alltid för kort och ofta snett och vint och fick mig att bryta ihop helt mer än en gång.

Långt hår är något jag velat ha sen jag var 5 och min mamma gav med sig att slutade klippa min syster och mig så här. Kan inte säga att min syster Karins lugg är on point direkt. Se ut som jag hade tur den gången.

Inte blev det bättre när jag hade råd att själv betala för frisörbesök. De tog alltid för mycket och naiv som jag var trodde jag på dem när de sa att hår måste toppas var 6:e till 8:e vecka för att inte bli för slitet. Med resultatet att jag betalade dyra pengar för att få allt mitt hår hann växa på ett år avklippt.

Så när jag var några och 20 så gav jag upp att hitta en ny frisör i samband med flytt. I många år så toppade jag mitt eget hår en gång per år, genom att göra en tofs mitt uppe på huvudet och toppa det ca 5 cm. Det dög för mig och mitt hår blev äntligen längre.

Sen ca 6-7 år tillbaks så använder jag Feye's selftrimming method som ofta rekommederas om en har lite längre hår och vill antingen ha håret rakt klippt eller som ett U eller ett V.

Om någon är intresserad här är en länk: Feye's self-trim method
Två Youtube intruktionsvideos:
För nästan midje långt hår Self-trimming my hair (Feye's method, U-cut)
För riktigt långt hår Feye's Self Trim Method

 

[Rhodugune]

Så här ser mitt hår ut dag, toppar mitt hår som sagt själv samt min lugg.

 

[karamelldrottningen]

Så här ser mitt hår ut dag, toppar mitt hår som sagt själv samt min lugg.
Visa bifogad fil 34653

Oj vad långt och vad mycket hår! Är allt ditt eget?
Jag har också långt (lite kortare än ditt) men ditt är 100 gånger snyggare!!
Så VAD gör du för att hålla det i så fint skick?

 

[Lupino]

Jag försöker alltid hitta frisör i närheten av jobbet och pga att jag bytt jobb är jag nu utan ”egen” frisör sedan 3 år. Under den tiden har jag klippt mig väldigt sporadiskt och hos ny varje gång eftersom jag letar efter rätta känslan.

I mitt fall har jag dock vant mig vid att jag alltid är mer eller mindre missnöjd då jag lämnar salongen, för att antingen vänja mig eller bli riktigt nöjd efter en till några dagar (så har det alltså även varit när jag hittat en bra frisör).

Jag gillar inte heller själva besöket. Framför allt inte de som masserar hårbotten under hårtvätten, det skulle jag aldrig kunna njuta av. Sen finns det nog ingen gång jag känner mig så ful som under själva klippningen när håret är blött. Vill knappt titta i spegeln då! Även jag föredrar en tyst frisör för det där kallpratet om ”vad ska du göra i sommar” tycker jag bara känns udda med en människa jag inte känner.