Att inte trivas där man bor

Då så så får man ju räkna så här:
Jag tar 9000:- som exempel på bruksvärdeshyran. Lätt att räkna på 3.
Om då TS betalar 3000:- i avgift så är det 6000:- kvar att täcka upp.
2000:- av dessa är hennes egna och 4000:- till de andra ägarna.
Så TS kan använda lägenheten till 5000:- av de där 9000:- och de andra ägarna till 4000:- av de 9000:-.
Om hon skall ha rätt att disponera hela lägenheten för eget bruk så måste hon ge de andra delägarna 2000:- var för deras del.

Vid närmare eftertanke så kan det uthyrning av bostadsrätt så kan det bli ännu dyrare eftersom man sedan en tid tillbaka räknar på kapitalkostnad och driftkostnad och inte bruksvärdeshyra för uthyrning av BR.

Ponera att bostadsrättens värde är 4,8 miljoner och har en månadsavgift på 3500 kr samt att driftskostnaderna (el, bredband) är 700 kr/månad. Nu vet jag inte vad avkastningsräntan är just nu, men ponera att den är 4% (jag tror att den ligger där någonstans). Då får man ta ut 20200 kr/månad, vilket betyder att TS skulle betala drygt 13000 kr i månaden tillsammans till de övriga ägarna. Men detta är ju egentligen lite utanför ämnet.

Det som egentligen är relevant är vilken överenskommelse ägarna har samt huruvida den är rimlig för samtliga ägare. Situationen är ju en annan än om man hyr ut till någon som inte är ägare. TS drar trots allt ett lite större lass vad gäller bostadsrättens ägande eftersom hon genom att vara skriven där möjliggör att de inte tvingas sälja den (ponera att ägarna inväntar en värdeökning). Det bör räknas för något. TS är antagligen också den som drar strået till stacken vad gäller det gemensamma arbetet i BRF:en.

Jag tänker att om TS för närvarande står för samtliga kostnader för ägandet av bostadsrätten, möjliggör behållandet av bostadsrätten genom att bo där, står för skötsel och engagemang i föreningen samtidigt som de övriga ägarna utan att betala ett dyft använder den så lagerlokal så finns det en snedfördelning i insatsen i ägandet.
 
Varför vill resten av familjen ha kvar lägenheten? Är den en slags investering som det är bekvämt att du sköter om/bor i? Och varför har just du ansvaret när de andra inte tycks bidra med något? Jag skulle tacka för mig och flytta. Om du är delägare i lägenheten, då du ärvt en del av den, har du rätt att kräva din del av lägenhetens värde, och den räcker förmodligen en bit på vägen i ditt eget boende. Kräv att den säljs, eller att de andra helt enkelt löser ut dig. Sådär ska du ju inte ha det!
 
Jag tänker att om TS för närvarande står för samtliga kostnader för ägandet av bostadsrätten, möjliggör behållandet av bostadsrätten genom att bo där, står för skötsel och engagemang i föreningen samtidigt som de övriga ägarna utan att betala ett dyft använder den så lagerlokal så finns det en snedfördelning i insatsen i ägandet.
Förutom en snedfördelning så trivs hon ju ändå inte som läget ser ut. Det verkar ju inte vara ekonomin som står på spel heller, eftersom hon kan tänka sig att flytta därifrån. Poängen är ju att hon delar lägenheten med andra människor, även om de inte är där och att det inte blir ett hem för henne. Spelar ju ingen roll hur ekonomin ser ut eller hur det ska fördelas, det är ju inte där skon klämmer.
 
Förutom en snedfördelning så trivs hon ju ändå inte som läget ser ut. Det verkar ju inte vara ekonomin som står på spel heller, eftersom hon kan tänka sig att flytta därifrån. Poängen är ju att hon delar lägenheten med andra människor, även om de inte är där och att det inte blir ett hem för henne. Spelar ju ingen roll hur ekonomin ser ut eller hur det ska fördelas, det är ju inte där skon klämmer.

Det vet jag också. Det du citerar är bara ett sidospår som @Inte_Ung och jag diskuterade.
 
Hej alla! Jag är ny här men har läst länge och sett vad mycket kloka människor det finns här! Och nu behöver jag själv lite hjälp med funderingar. Det är så att jag inte trivs i min lägenhet!

Har bott här i drygt 1 år. Tidigare ägdes den av min nu avlidna farmor. Äger den nu tillsammans med två andra i familjen men det är bara jag som bor här. En del av problemet orsakas av det. Dels så var lägenheten rätt sunkig och luktade inte så gott när jag flyttade in. Massor av gamla möbler och vissa av dem står kvar. Mycket pryttlar tillhörandes andra i familjen. Helt enkelt ganska ofräscht och eftersom alla saker inte är borta har jag inte kunnat göra helt rent och fräscht. Förvaringsutrymmena är fulla med saker som inte hämtats men som jag inte får göra nåt åt. Jag är liksom bakbunden. Dels så kan jag inte göra vad jag vill i lägenheten då jag ju samäger den. Familjen lägger sig i hur jag ska inreda och ha det. Jag har massa grejer som inte är mina och som jag inte vill ha. Har å andra sidan inte råd med massa nya möbler, men jobbigt med känslan att det inte är MITT EGET. Har inte kunnat göra det fint och trivsamt helt enkelt.

Området är inte heller så roligt. Superbra kommunikationer dock! Men jag trivs i naturen/områden med parker där man kan gå och här är det mest motorväg. Krävs ansträngning för att komma till ställen där det är trevligt att promenera/röra på sig, vilket leder till att jag inte gör det så ofta som jag skulle vilja! Bostadskostnaden är dock låg i förhållande till storlek så det är ju väldigt positivt!

Det är en 3:a (så lyxigt att det är stort, men det är lite FÖR stort). Skulle trivas bra i en etta eller tvåa eller egentligen var som helst där jag kan ha en bra känsla och en känsla av att det är mitt. Frihet helt enkelt!

Tilläggas bör att jag är rätt ung, studerar, och bor i en stor stad med galen bostadsmarknad (gissa vilken ;)). En annan grej som hör till saken är att jag mått dåligt en tid (bättre nu!), delvis pga stressen över att jag måste fixa lägenheten fin + att jag inte har kunnat fixa lägenheten fin på grund av det jag beskrivit med familjen. Vad kan jag göra? Ska jag flytta? Bo kvar? Göra om? Göra mig av med alla grejer som jag inte gillar och få halva släkten på mig? ;) Är det ens okej att klaga som ung och student? Ska jag nöja mig?

Om du inte har något intresse av lägenheten så kan du kräva att de andra släktingarna du samäger med köper ut dig. Då får du loss pengar till en handpenning på en BR även om det inte kanske blir ett jätteattraktivt område du har råd med. Låt inte släktingarna köpa ut dig till underpris utan det ska vara marknadsmässigt pris. Värdera bostadsrätten med hjälp av mäklare. Vill de inte så kan du tvinga fram en försäljning enligt samäganderättslagen. Dock är det en ganska omständig och långdragen process så bäst är såklart om ni kan komma överens.
 

Liknande trådar

Juridik & Ekonomi Anonymt nick. Väldigt långt inlägg, då jag delvis behövde skriva ner mina tankar för mig själv också ;) Jag är i 30-års ålder och lever...
2 3
Svar
49
· Visningar
5 136
Kropp & Själ Det här kan vara ett känsligt ämne för vissa, men jag känner att jag behöver prata om det här och kanske få några kloka ord/råd... För...
Svar
2
· Visningar
693
Senast: miumiu
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Sedan jag började att "dela tankar" här i en dagbokstråd, har jag sett flera fördelar med att göra just det. Det är ett väldigt nyttigt...
6 7 8
Svar
147
· Visningar
22 547
Senast: MML
·
  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
34 268
Senast: Snurrfian
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp