Då så så får man ju räkna så här:
Jag tar 9000:- som exempel på bruksvärdeshyran. Lätt att räkna på 3.
Om då TS betalar 3000:- i avgift så är det 6000:- kvar att täcka upp.
2000:- av dessa är hennes egna och 4000:- till de andra ägarna.
Så TS kan använda lägenheten till 5000:- av de där 9000:- och de andra ägarna till 4000:- av de 9000:-.
Om hon skall ha rätt att disponera hela lägenheten för eget bruk så måste hon ge de andra delägarna 2000:- var för deras del.
Vid närmare eftertanke så kan det uthyrning av bostadsrätt så kan det bli ännu dyrare eftersom man sedan en tid tillbaka räknar på kapitalkostnad och driftkostnad och inte bruksvärdeshyra för uthyrning av BR.
Ponera att bostadsrättens värde är 4,8 miljoner och har en månadsavgift på 3500 kr samt att driftskostnaderna (el, bredband) är 700 kr/månad. Nu vet jag inte vad avkastningsräntan är just nu, men ponera att den är 4% (jag tror att den ligger där någonstans). Då får man ta ut 20200 kr/månad, vilket betyder att TS skulle betala drygt 13000 kr i månaden tillsammans till de övriga ägarna. Men detta är ju egentligen lite utanför ämnet.
Det som egentligen är relevant är vilken överenskommelse ägarna har samt huruvida den är rimlig för samtliga ägare. Situationen är ju en annan än om man hyr ut till någon som inte är ägare. TS drar trots allt ett lite större lass vad gäller bostadsrättens ägande eftersom hon genom att vara skriven där möjliggör att de inte tvingas sälja den (ponera att ägarna inväntar en värdeökning). Det bör räknas för något. TS är antagligen också den som drar strået till stacken vad gäller det gemensamma arbetet i BRF:en.
Jag tänker att om TS för närvarande står för samtliga kostnader för ägandet av bostadsrätten, möjliggör behållandet av bostadsrätten genom att bo där, står för skötsel och engagemang i föreningen samtidigt som de övriga ägarna utan att betala ett dyft använder den så lagerlokal så finns det en snedfördelning i insatsen i ägandet.