Att avla utan stam. Att nöja sig med en volvo

[rubytoo]

Sv: Att avla utan stam. Att nöja sig med en volvo

Vi får nog vara ense om att vara oense.

Jag anser att man till den höjden (120 cm) kan träna en häst till teknik så den kommer runt. Du anser detta omöjligt/onödigt.

Vi kommer inte att bli ense, och det här är inte vad tråden handlar om egentligen.

Hur tänker du nu? När inte ens proffsen klarar av att få en bruksprovshingst ta sig runt en 110 bana hur skulle då en vanlig ryttare kunna rida runt en medioker häst i 120

 

[Fiorano]

Sv: Att avla utan stam. Att nöja sig med en volvo

Halvt knapplån:

Jag tycker nog inte att det framavlade psyket är det största problemet hos swb utan bristen på uppfostran och utbildning. Folk köper i allmänhet alldeles för unga/outbildade hästar för "alla" vill ju ha en 5-6 - åring som ligger i linje med utbildningsskalan.

Vad de inte tänker på är att även om nu hästen råkar vara utbildad till LA/120 så är det oftast en skickligare ryttare som gjort jobbet och utbildningen är inte befäst.

Fast jag köper inte detta helt och fullt. Det har inte BARA med uppfostran att göra om hästen är tittig och hoppig. Jag har jobbat i tävlingsstall och där fanns ju hästar i olika talangnivåer, genomgående var det dock 'special' med vartenda krake. Dom hoppade och for-men var fantastsiak tävlingshästar. (detta var på tiden Cortez var som störst och vi hade en hel hög avkommor som hade otroligt mycket idéer för sig). Men gudarna ska veta att samtliga hästar var otroligt väluppfostrade och välridna. Men det är inte ett=snäll trygg och säker.

Jag och hela min vänskapskrets har också haft hbl alltid-det är många hästar som har passerat genom mitt hästliv. Men rakt upp och ner kan jag väl komma på 2-3 stensäkra hbl som tävlats och alltid varit enkla med allt.

Ergo-jag vill ha en ponny. Är vansinnigt trött på hoppiga halvblod.

 

[CBoggie]

Sv: Att avla utan stam. Att nöja sig med en volvo

Från min horisont ser jag helt enkelt inte det där enorma överskottet av fräsiga hästar med vinnarskalle, utan ett stort gäng hästar som inte pallar pressen det innebär att tävla (vad hjälper det att hästen kan hoppa om den reser sig så fort den kommer in på banan och inte ens kommer över startlinjen?) eller inte har kapaciteten för det (vad hjälper det att hästen gillar att tävla om den är komplett träbent och är lika glad fast bommarna flyger?)?
.

Jag tror att i en hel del av de fallen så är det nog ryttarens tävlingsnerver som slår till. Tittar man på en hoppträning en vanlig veckokväll så går det galant för många ekipage, men ute på tävling kommer nervositeten och ställer till det.

 

[_Amazing_]

Sv: Att avla utan stam. Att nöja sig med en volvo

Massavel, ordet som du nämner, det tycker jag att man ser förekommer då och då!

Hållbarheten prioriteras bort, jag vet fler än en som avlar på ston med bra stam som inte höll för ridning men som var begåvade som f-n i hoppning eller har kanongång. Senast för ett par veckor sedan så pratade jag med en hästmänniska som nämnde att en bekant avlade på ett sto som inte höll för ridning och som fått ta bort ett par avkommor som inte heller höll när de började ridas. Likväl fortsatte den stoägaren att avla på sitt sto! Det måste ju då vara tanken "någon avkomma kanske håller i allafall och blir en topphäst" en sådan avelsmänniska tänker! Eller?

Har även träffat fler genom åren som betäcker ston som inte håller för att ridas, dvs går sönder under utbildningen. Och de har fått avkommor som blivit (likadana.

Dessutom har jag av de som kan fått lära mig att man ska betäcka med en populär hingst om man vill sälja avkomman! Vad hände med att matcha stoets egenskaper exteriört, temperamentsmässigt med hingstens för att få fram en bättre avkomma, dvs föra aveln framåt? Som väl är meningen med avel! Eller?

Tycker vissa hästmännskor borde läsa på lite bättre innan dem sätter igång med att avla.! Det är ej ansvarsfullt att göra på detta viset.!
Man vill ju få fram en så stark/tålig individ som möjligt , det är något av det viktigaste, annars kan man ju inte använda hästen överhuvudtaget, innan denne blir skadedrabbad..!!

Det har jag också tänkt på . Idagens samhälle måste man(i princip) ha en populär hingst för att få sin avkomma i fråga såld till ett vettigt pris.
Som sagt idag handlar det absolut inte om idividen i fråga utan om stamboken.
(Sedan finns det ju alltid undantag)

 

[Mabuse]

Sv: Att avla utan stam. Att nöja sig med en volvo

*kl*

Även om ryttarna inte har vett att förstå att hästen de köpt är alldeles för bra för dom, hade det inte varit ett problem om hästen hade ett psyke som var mer förlåtande. Om dagens halvblod hade varit mer förlåtande så spelar det inte så stor roll om det har 'för mycket' kapacitet. För det är ju egentligen inte kapaciten i sig som är problemet-det är hur hästen använder den..

Precis, det är ju just det - en bra häst för en lättklassryttare är förlåtande. Den dänger inte av ryttaren om ryttaren gör ett misstag, den kräver inte perfekt ridning för att hoppa felfritt. Men en förlåtande häst kan ju fortfarande ha bra hoppteknik, jag ser inte motsättningen där riktigt. Som lättklassryttare vill jag ha en häst som inte får spelet eller blir förbannad om jag gör lite fel ibland, men den får ju fortfarande väldigt gärna kunna hoppa. Även utan åratals proffsträning då.

 

[Mabuse]

Sv: Att avla utan stam. Att nöja sig med en volvo

Jag tror att i en hel del av de fallen så är det nog ryttarens tävlingsnerver som slår till. Tittar man på en hoppträning en vanlig veckokväll så går det galant för många ekipage, men ute på tävling kommer nervositeten och ställer till det.

Eller hästens. Hästen jag tänker på har testats med flera olika ryttare, olika tävlingsplatser, under flera år. De ryttarna har tävlat andra hästar utan problem. Det blir marginellt bättre, men inte bra, och så fort den inte tävlats på några månader är man tillbaka på noll igen och kommer inte över startlinjen. Alla hästar pallar inte att vara ensamma på banan, med folk runtomkring, massor med hästar, ljud, osv, så som det är på en tävlingsplats. Och sen finns det hästar som älskar det, och hoppar som aldrig förr så fort det är publik och stoj. Hästen måste ju tycka om att tävla, och alla gör inte det.

 

[Fiorano]

Sv: Att avla utan stam. Att nöja sig med en volvo

Precis, det är ju just det - en bra häst för en lättklassryttare är förlåtande. Den dänger inte av ryttaren om ryttaren gör ett misstag, den kräver inte perfekt ridning för att hoppa felfritt. Men en förlåtande häst kan ju fortfarande ha bra hoppteknik, jag ser inte motsättningen där riktigt. Som lättklassryttare vill jag ha en häst som inte får spelet eller blir förbannad om jag gör lite fel ibland, men den får ju fortfarande väldigt gärna kunna hoppa. Även utan åratals proffsträning då.

Ja, håller verkligen med! Tyvärr verkar den sortens häst extremt ovanlig! Det är inte alls det psyket som det avlas på, utan känsligheten och reaktionssnabbheten som proffsen premierar i ridprovet på bruks är densamma känslighet och reaktionssnabbhet som blir ett problem med en amatör i sadeln.

 

[RebeccaJoli]

Sv: Att avla utan stam. Att nöja sig med en volvo

kl

Nu har jag läst heeela tråden, och kan inte hålla mig längre

Jag är hobbyryttare. Jag har inga medfödda talanger. Jag kämpar med att vara rak i ryggen, trampa ner hälarna och höja handen dag ut och dag in. Jag har dessutom väldigt svårt att hitta avstånd i hoppningen. Helt enkelt allt annat än någon ryttarbegåvning, trotts att jag växt upp på hästryggen.

Jag, som då kan klassas som under medel i ryttarskicklighet, har 3st fullblod. Alla väldig olika individer, men det de har gemensamt är att de inte är lätta hästar, de är känsliga och har humör. De har inte utbildats av någon annan än mig, och trotts detta anser jag dem vara otroligt stabila individer, och jag kan garanterat säga att 2 av 3 kan gå LA dressyr, och alla 3 kan gå 120 hoppning, men inte med mig på ryggen.


Varför? För jag inte är utbildad till den nivån. Jag har dock så pass mycket erfarenhet av hästar att jag kan se vad de har kapacitet för eller ej. Det har ingeting med deras temperament att göra. Sen är det så, att den svåraste av dem alla har det där lilla extra som faktsikt skulle kunna göra att hon hade haft chans att placera sig i LA, till skillnad från de andra... Jag har trotts mina stora brister som ryttare inga som helst problem att rida de här hästarna, även om de är tittiga och "speciella", men det handlar mer om att jag inte är rädd än att jag är en skicklig ryttare. De är lugna när jag är lugn helt enkelt. Att jag sedan inte kan få dem att prestera sitt absolut bästa är som sagt en annan femma.

Kontentan av det hela, är iaf att jag tror att det hänger lika mycket på ryttarens temperament som på hästens, oavsett ras eller stamtavla. Sen finns det oxå lättare och svårare individer, och vissa har mer kapacitet än andra. Blir man rädd för sin häst så blir hsäten osäker, alternativt utnyttjar situationen och seedan är man inne i en ond cirkel. Hade en häst hoppat mig urr sadeln över varje hinder hade självförtroendet dalat, och jag blivit mer osäker, vilket inte haft direkt positiv inverkan på hästen.

Kanske är det så att om man köper en häst om är "för bra" så börjar man tvivla mer på sig själv, och då går det sämre? Vad vet jag... Kan dock säga att jag sett korsningar som varit tio resor värre än halvblod, och såklart tvärtom. Det har dock alltid berott på hur konsekvent ryttaren varit.

Nu har jag nog mest svmalat en massa, men diskussionen är ju intressant och jag kunde inte låta bli!

 

[athena_arabians]

Sv: Att avla utan stam. Att nöja sig med en volvo

*delvis kl*

Jag håller med RebeccaJoli, det är jag som satt begränsningarna för mina hästar, inte hästen! Jag är ingen superryttare men jag har lärt mig att störa hästen så lite som möjligt plus att jag håller mig lugn även när det händer grejor. Min första häst var arab/nordis, dvs stark och alert. Hon var dock gammal och attityden "been there, done that" så det fungerade. MEN jag skulle aldrig ha avlat på henne även om hon hade många trevliga egenskaper just för att hon var en korsning, jag hade ju ingen aning om vad som skulle slå igenom.

Min andra var ett grönpapprat hbl med ett överjävligt temperament (Marino - Duell - Crown Point xx). Hon var snäll med mig men med andra... ville inte damen så ville hon inte. Skulle ALDRIG avlat på henne heller med tanke på humöret, även om hon hade kapacitet.

Utöver dessa har jag ridit en massa araber och arabkorsningar och de är de bästa hästarna jag ridit om än med massor av nerv (har iofs suttit på araber som skulle kunna beskrivas som kossor). Speciellt en arab/hbl korsning var underbar, den häst med mest kapacitet jag suttit på (hennes hbl-mamma var dessutom känd som ett as, hennes fantastiska skalle kom från arabsidan). Ambitiös och "häftig" med vana ryttare, men när hon var med på ponnyridningen på ridklubben gick hon som om det var ägg på marken... *saknar Nellie*

Kontentan av mitt lite virriga inlägg är att jag som hobbyryttare gärna har en alert häst men som ändå är hanterbar. Vilket gör att jag gärna vill veta stammen på hästen jag är intresserad av eftersom jag hängt med i avelssvängen länge och har någorlunda koll på vad olika stammar ger. Tex såg jag i en annan tråd att det finns iaf en Shiva du Loup x Phaeton som jag inte ens skulle överväga att titta på. Sedan är det ju så att med känd stam är det lättare att följa ev ärftliga sjukdomar vilket jag anser att man måste ha koll på om man ska bedriva seriös avel!

/Helena

Ett tillägg: Jag förstår om man avlar på en okänd stam (som tex IronWill med sin vackra ponny) om individen är outstanding (dvs prestation, hållbarhet samt en god typ). Jag förväntar mig då också att om avkomman visar på några problem som har med ärftlighet att göra som inte kan härledas till fadershingsten att modersdjuret tas ur avel...

 

[_Amazing_]

Sv: Att avla utan stam. Att nöja sig med en volvo

Håller med mycket gällande ditt inlägg..!!

Läste i någon sortes av hästtidning för ett par veckor sedan .Där stod det bland annat om hopphästar och hur dem ska vara i psyket.
Dem pratade och intervjuat olika uppfödare angåde psyket och avel i almänhet. Där antyde en att många av elithästarna var näst intill lite "knäppa"(mycket nerver) eller hur jag ska uttrycka det.
Vi kan ta ett exempel Angelica Augustssons vackra fux sto som skulle vara riktigt jobbig att rida imellanåt, även pessoas hingst som han red på förr.
Men om någon annan lite mer amatör ryttare hade satt sig på dessa hästar hade dem troligtvis inte hoppat särskilt högt eller bra .
Det jag vill komma fram till är det jag tror du med syftar på, det hänger så mycket mer än bara den fyrbenta. Du kan inte köpa dig en häst som har gått 1.60(med super stam) och tro att hästen ska gå det med dig! Även du måste ha kunskapen....(men det är ju en fördel att ha det matrialet att jobba med)
Nu blev det lite luddigt men hoppas ni förstår vad jag menar på ett ungefär.

 

[Croquis]

Sv: Att avla utan stam. Att nöja sig med en volvo

*kl*

En annan viktig aspekt på detta med prestationsavlade SWB är hur hanteringen ser ut. Många av dem köpts ju av ryttare som inte tävlar GP, MEN hästarna behandlas som om de gjorde det. Dvs de kommer knappt ut i hage, om det gör det så är det i minihagar utan sällskap, i stort sätt kraftfoderbaserade foderstater och rids knappt utan för fyra väggar. Då skulle jag också bli tokig. Allt för att lilla Lisalotta vill vara något hon inte riktigt är. Jag gissar att sådan hästar skulle kunna vara drastiskt annorlunda om de fick gå i ordentlig hagen med en kompis och äta ordentligt med grovfoder.

Sen blir jag rätt trött på att alla SWB dras över en kan hela tiden, de är individer de också. Även helt prestationsavlade hästar kan vara snälla som lamm, jag har några här hemma i hagen. Och hästar med mycket mellan öronen är inget nytt fenomen. Om vi nu pratar SWB så: Drabant och Jovial, någon?

 

[RebeccaJoli]

Sv: Att avla utan stam. Att nöja sig med en volvo

 

[Miracle]

Sv: Att avla utan stam. Att nöja sig med en volvo

delvis kl

Alla dessa galna och svårridna, ohanterbara SWB-hästar ... Vart hittar ni dem egentligen? Självklart finns dessa individer men majoriteten av de svenska halvblod jag har fått äran att hantera och rida har haft jättetrevligt temperament. Det har varit allt ifrån hobbyryttarens skogsmulle, till dressyrryttarens GP-häst till hopphästen med vinster till 1,45. Jag har även träffat på individer som varit lite skarpare eller nervigare självklart, men jag skulle inte säga att de är i majoritet, absolut inte. Snarare väldigt få.

Det är så många fler som har häst idag än tidigare. Och många som köper häst har kanske inte den kunskapen som fanns förr eller tar hjälp i den mån de borde när de ska köpa sig häst. De vet inte vad som egentligen passar dem. Halvblodet är dessutom en väldigt vanlig ras, kanske spelar det in också?
För något år sedan hörde jag att golden var den hundras det rapporterades mest bett på människor ifrån (har ej källa på detta). Detta tror jag inte är ett stort rasproblem i sig, utan att rasen är så pass vanlig. Förstår någon vad jag menar? Önskar jag vore bättre på att formulera mig ibland


Sen tror jag lite som Crocuis skriver. LisaLotta har en häst med mycket kapacitet och vinnarskalle. Den behandlas likadant som en 20 miljonershäst som går GP. Liten hage, kort utevistelse, kanske mycket kraftfoder och lite grovfoder osv - däremot får den inte alls samma stimulans i arbete och motion som den hästen som går GP.. Vilket kanske leder till en överladdad häst?

 

[ranunkel]

Sv: Att avla utan stam. Att nöja sig med en volvo

svarar inte nån, men: läste just på Tidningen att det varit nätauktion på PRE och PREkorsningar. 11 sålda, ALLA de renrasiga, samt EN korsning.........för övr korsningar fanns således noll intresse och då var priserna ändå låga högst 35 tkr.

 

[cirkus]

Sv: Att avla utan stam. Att nöja sig med en volvo

Det är inte alls det psyket som det avlas på, utan känsligheten och reaktionssnabbheten som proffsen premierar i ridprovet på bruks är densamma känslighet och reaktionssnabbhet som blir ett problem med en amatör i sadeln.

Håller inte med.

Dels för att jag själv inte suttit på bruksprovshingstarna men av det jag har sett så har flera hingstar med vad jag tycker mig se stabilt temperament gått igenom - egentligen är det endast ett fåtal jag sett som varit riktigt känsliga och reaktionssnabba på ett sånt vis att de känts som "för svåra". Sen har jag tagit in i beräkning att hingstarna faktiskt bara är 4-5 år.

 

[Imzevimz]

Sv: Att avla utan stam. Att nöja sig med en volvo

*kl*
Jag tyckte också den här tråden var väldigt intressant, så jag bara måste säga något jag också...

Många tycker nog att jag är en buskuppfödare. I min hage går en hannoveranare, ettåring e. Marwin ue. Pablo, mamman har tävlat 140 i hoppning och har en härlig trav och jag ville ha en allroundhäst med bra gångarter och hoppkapacitet (om den skulle säljas eller gå med min dotter så småningom, jag har blivit höjdrädd med åren). Jag fick vad jag önskade mig, ett svart sto med vita tecken och ljuvlig trav, fast enkel i hanteringen är hon inte. Hon ifrågasätter allt.

Sedan har jag årets föl, korsning kallblodstravare/PRE. Ursäkta alla som går i taket när de hör om denna kombination, men jag älskar hennes mamma och när halvblodsfölet kom såg jag också vilken bra mamma hon skulle bli. Jag bestämde på stående fot att hon skulle få ett eget föl, men jag ville ha bättre trav och galopp än hennes egen. Dessutom vet man aldrig vad som kommer att hända i livet och avkomman ska gärna vara säljbar. Därför valde jag PRE.

Kalla mig gärna oseriös, men vet ni främsta anledningen till varför jag har valt att ta föl på mina egna hästar?
Jo, båda dessa ston är jättefina, bra exemplar exteriört av sin ras och allt, men man märker att saker och ting hänt i deras förflutna som ställer till det i vår dagliga hantering. Jag vill veta vad som hänt mina hästar. Nu kan jag aldrig skylla på någon annan!

Dessutom: Min lilla korsning är helt underbar i temperamentet och söt som socker. Första gången ettåringen gick i grimskaft, till exempel, ca en månad gammal, blev hon vansinnig och det tog en halvtimme innan hon gav sig. Den här lilla stretade mot i två minuter, sedan ställde hon sig och funderade. Det ska bli otroligt spännande att se skillnaden i humör på de två olika hästtyperna framöver.

 

[Fiorano]

Sv: Att avla utan stam. Att nöja sig med en volvo

Håller inte med.

Dels för att jag själv inte suttit på bruksprovshingstarna men av det jag har sett så har flera hingstar med vad jag tycker mig se stabilt temperament gått igenom - egentligen är det endast ett fåtal jag sett som varit riktigt känsliga och reaktionssnabba på ett sånt vis att de känts som "för svåra". Sen har jag tagit in i beräkning att hingstarna faktiskt bara är 4-5 år.

Jag har kollat på hingstarnas ridprov iaf de senaste 13-14 åren och visst ser många av hingstarna stbila ut. MEN de har otroligt proffsiga ryttare på ryggen under provet. Det finns också hingstar som har sett gräsliga ut ridbarhetsmässigt men ända fått höga poäng då de har varit fina att rida på hinder (Just 4 you, som stod på bakbenen halva tiden och Corlensky G som varit toktjafsig i munnen exempelvis). Vad händer med den ridbarheten med en amatör i sadeln?

Finns även flera andra hingstar som har höga ridbarhetspoäng där en amatör inte ens skulle hålla sig kvar över hindret pga explosiviteten (där ordinarie proffsryttare har klister på stövlarna för att sitta kvar).

Det är kul att kolla på bruks och se alla dess fina hingstar, man fan vet om jag ens skulle vilja sitta på en enda av dom... (Möjligen de som SG rider-för de vet jag är snälla)

 

[Fiorano]

Sv: Att avla utan stam. Att nöja sig med en volvo

Men låt oss säga att dina fbl var lite mer förlåtande och stabila-hade det inte varit roligt att kunna ta upp dom i den klassen de har kapacitet för? För handen på hjärtat så är de flesta av oss liksom du glada amatörer som tycker att det är kul att rida. Och vi ska väl också få lov att tävla utan att hästarna får spel.

 

[Fiorano]

Sv: Att avla utan stam. Att nöja sig med en volvo

En annan viktig aspekt på detta med prestationsavlade SWB är hur hanteringen ser ut. Många av dem köpts ju av ryttare som inte tävlar GP, MEN hästarna behandlas som om de gjorde det. Dvs de kommer knappt ut i hage, om det gör det så är det i minihagar utan sällskap, i stort sätt kraftfoderbaserade foderstater och rids knappt utan för fyra väggar. Då skulle jag också bli tokig. Allt för att lilla Lisalotta vill vara något hon inte riktigt är. Jag gissar att sådan hästar skulle kunna vara drastiskt annorlunda om de fick gå i ordentlig hagen med en kompis och äta ordentligt med grovfoder.

Sen blir jag rätt trött på att alla SWB dras över en kan hela tiden, de är individer de också. Även helt prestationsavlade hästar kan vara snälla som lamm, jag har några här hemma i hagen. Och hästar med mycket mellan öronen är inget nytt fenomen. Om vi nu pratar SWB så: Drabant och Jovial, någon?

Nja, sanning med modifikation. De vänner jag har som haft diverse knasiga swb-hästar har inte varit lilla Lisa i skogen som tror hon har en GP-häst och inte låter hästen gå ute. Dessa hästar har varit ute i bra hagar hela dagarna tränat för bra tränare och många har gått iaf msv (både dressyr, hopp och ft). Men hästarna har med ytterst få undantag varit kocko i varierande grad. Just som du säger är det inget nytt i swb-aveln med hänvisning till Drabant och (ryyyys) Hertigen.

Jag har varit swb-nörd i alla år men jag är verkligen trött på dom, de snälla förlåtande hästarna är för ovanliga för min smak.

 

[RebeccaJoli]

Sv: Att avla utan stam. Att nöja sig med en volvo

Nja, snälla och förlåtande tycker jag nog att de är Jag har ju ändå tagit den ena från att typ aldrig hoppat till att kvala till lätt klass i FT och gå 105 hoppning på 6mån. De andra har tävlat 110 hoppning med mig Men, med en ryttare som kan se avvstånd, som är tillräckligt duktig för att klara de mer tekniskt svåra banorna, hade de säkert kunnat gå 120. Den ena hoppar 150 på enstaka hinder/linjer/kombinationer, så höjden klarar de ju, det är jag som inte är tillräckligt teknisk

Visst vore det kul att ha en läromästare att "åka" runt på, få lite känsla för själva hoppningen, lära mig, det hade jag behövt, och visst vore det kul att själv starta mina hästar i högre klasser, men jag vill inte byta ut någon av mina hästar mot en läromästare. De är ju mina hjärtebarn, och jag utveklas ju som ryttare oxå såklart, även om det hade gått fortare med en häst som kan En dag kanske vi är där