Jag har jobbat inom vården och därmed kunnat byta dagpass mot kvällspass de gånger jag behövt köra till seminstationen på morgonen. Oftast har jag fått lämna kvar några dagar tills stoet varit seminerad. Den station jag haft har inte haft möjlighet att ha kvar stoet till konstaterad dräktighet utan jag har behövt hämta hem efter seminering och sedan köra tillbaka för dräktighetskoll.
De gånger jag lämnat kvar henne har jag lämnat och hämtat på kvällstid efter jobbet.
Nu har jag kontorsjobb med flex och vi får jobba hemifrån ibland. Så skulle jag seminera nu så skulle det krävas att jag kollar med chefen om det är okej att flexa och jobba hemma de dagar jag behöver åka till seminstationen på morgonen.
Skulle inte det vara okej så får jag välja på att lämna bort stoet 10-15 mil från oss eller helt enkelt låta bli att betäcka.
Vad gäller fölning så har jag tagit semester ett par veckor kring fölning och skött vakandet i stort sett själv via kamera i mobilen. Sambon har haft koll några timmar på em kväll då jag fått sova.
Senaste två fölen vi haft har krävt omvårdnad dygnet runt de första dagarna. Den ena hade kontrakturer fram och kunde inte stå första dygnen så där var det flaskmatning och stretching en gång i timmen och den andra var prematur och kunde inte stå av den anledningen. Hon blev bara fyra dygn gammal.
Sambon tog ledigt några dagar och hjälpte mig, annars vet jag inte hur det hade gått. När den första väl kunde ställa sig, dia och lägga sig själv så var de tvungna att stå på box hela sommaren pga att han blev sned i frambenen. Det innebar väldigt tidiga morgnar innan jobbet, tog ca en timme att mocka morgon och kväll då han och mamman rörde runt ordentligt i boxen så jag klev upp vid 4 på morgonen när jag jobbade dag. Jobbade jag kväll var jag hemma vid 22 och sedan i stallet till ca 23.30, och så upp kl 4 morgonen efter. Jobbade jag helg var jag på jobbet 7-21 så då blev det både tidoga morgnar och sena kvällar. De dagar jag var ledig försökte jag hålla efter genom att mocka flera gånger per dag.
Däremellan var det många veterinär- och hovslagarbesök som skulle hinnas och orkas med.
När jag väl fick min sommarsemester två månader efter att han föddes var jag så slut att jag inte hade orkat en dag till. La mig och vilade i väntan på veterinären en av de första dagarna på semestern, hörde inte när hon kom, hörde inte när hon ringde, tillslut kom hon in i huset och väckte mig
Fixade allt själv då sambon jobbade och fick ta det mesta kring barnen. Det skulle fixas med fölskor av och på flera gånger om dagen bla, vilket innebar att fölis tidigt lärde sig att stå uppbunden och lyfta på hovarna. Han var hopplös att leda ut till den lilla sjukhage de fick börja gå i efter ett par månader, stegrade och skuttade å höll på så då knöt jag fast honom i tömkörningsgjorden på mamman och han kunde därmed inte hålla på att busa.
Så man blir uppfinningsrik när man är själv. Var tex tvungen att lasta och hantera dem själv när jag var iväg till veterinär och hovslagare då jag inte hade någon som kunde hjälpa mig varje gång. Gick jättebra, han blev tack och lov mindre kaxig när han var iväg hemifrån och då var det inga problem att leda båda två. Åkte själv och lämnade och hämtade dem när han skulle opereras 15 mil bort.
Så det är bra att ha en plan på hur man löser det om fölet behöver mycket omvårdnad. Vi har stallet hemma på gården så det underlättade ändå mycket. Vill inte ens tänka på hur det hade varit om jag haft dem inhyrda och behövt sköta om dem själv. Antingen hade jag fått betala någon för att hjälpa mig eller så hade jag fått typ bosätta mig i stallet.
Så att ta föl på sitt sto är inte bara att göra. Det gäller att fundera på om man verkligen fixar det, om man inte gör det, har man någon som kan hjälpa till eller går det lösa på något sätt? Gör det inte det så får man tyvärr avstå och kanske i stället köpa ett föl eller låna magen på något sto där någon annan sköter allt det praktiska åt en.