Att anlita barnvakt

[Raderad medlem 19815]

Finns det någon här som anlitar barnvakt helgkvällar för att gå ut och äta, gå på teater o dyl? Vi har en ettåring och en treåring och funderar på att börja göra det en eller ett par gånger i månaden. I våra kretsar verkar det ovanligt, jag känner ingen som gör det men å andra sidan har de flesta vi känner föräldrar som hjälper till då och då.

Jag och min sambo har knappt gjort någonting på tu man hand sedan vår äldsta kom för tre år sedan. Två gånger har vi gått ut och ätit kvällstid och lunch ett par gånger. Det börjar slita att aldrig göra vuxengrejer tillsammans utanför hemmet.

Men jag kan inte hjälpa att jag inte riktigt vet om det är ok att lämna nattning och tröst vid uppvak till en främmande människa för att vi vill gå ut och roa oss... Om det blir aktuellt tänkte vi hyra i personen några gånger dagtid först för att se att det funkar.

Är vi ute och cyklar? Erfarenheter?

 

[Amha]

Sambons kollega har anlitat barnvakt på det viset. Fanns tydligen någon sida/företag som har flera stycken. Bland annat kan man få hjälp att finna "extramormor". Dvs en pensionär, förmodligen med barn, som då har erfarenhet och gott om tid att hjälpa till. Han sa, precis som du, att det är bra att ta in denne dagtid på ett par timmar eller så i början så att barnen får lära känna personen.

 

[Raderad medlem 19815]

Sambons kollega har anlitat barnvakt på det viset. Fanns tydligen någon sida/företag som har flera stycken. Bland annat kan man få hjälp att finna "extramormor". Dvs en pensionär, förmodligen med barn, som då har erfarenhet och gott om tid att hjälpa till. Han sa, precis som du, att det är bra att ta in denne dagtid på ett par timmar eller så i början så att barnen får lära känna personen.

Ja, det finns ganska många förmedlingar. Vi hade nog tänkt oss någon yngre tjej.

 

[Miks]

Finns det någon här som anlitar barnvakt helgkvällar för att gå ut och äta, gå på teater o dyl? Vi har en ettåring och en treåring och funderar på att börja göra det en eller ett par gånger i månaden. I våra kretsar verkar det ovanligt, jag känner ingen som gör det men å andra sidan har de flesta vi känner föräldrar som hjälper till då och då.

Jag och min sambo har knappt gjort någonting på tu man hand sedan vår äldsta kom för tre år sedan. Två gånger har vi gått ut och ätit kvällstid och lunch ett par gånger. Det börjar slita att aldrig göra vuxengrejer tillsammans utanför hemmet.

Men jag kan inte hjälpa att jag inte riktigt vet om det är ok att lämna nattning och tröst vid uppvak till en främmande människa för att vi vill gå ut och roa oss... Om det blir aktuellt tänkte vi hyra i personen några gånger dagtid först för att se att det funkar.

Är vi ute och cyklar? Erfarenheter?

Det är väl superbra!

Allt för att stärka ert förhållande tror jag är bra! Ni behöver vara vuxna någon gång då och då också. Han man ingen närstående som orkar eller vill så är det ju alldeles suveränt om det funkar med någon ni anlitar.

Jag vet att en del dagisfröknar tycker att det är ok att vara hemma hos familjer vid såna tillfällen. Det kanske kan vara ett alternativ? Fråga kan man ju alltid.

Prova någon eftermiddag och sen kanske en helg på dagtid när du och partnern går en promenad tex. Då kan ni vara på alerten och ta er hem direkt om det skulle krisa.

Vårda ert förhållande utan dåligt samvete tycker jag!

Mvh Miks

 

[Kanintant]

Nu har jag inga barn men jag har varit barnvakt massor med gånger när jag var tonåring hos många olika som bodde i närheten och det var just på fredag- eller lördagkvällar. Ingen tyckte det var det minsta konstigt då. Jag växte upp med en mamma som var dagmamma och var ganska van vid barn. Sedan hade jag såklart alltid ett nummer att ringa om det mot för modan skulle bli något problem (iaf de senare åren, i början hade nog ingen mobil). Sedan kunde jag alltid ringa min mamma också. Jag fick ofta något att äta eller iaf lite chips eller annat gott och någon 100-lapp. Jag tror yngsta barnet var runt 2 år så de var inte riktigt så små som din yngsta. Ofta kom jag precis när de skulle åka så de hade ätit osv, det var mest bara att lägga dom och sedan sitta och titta på tv eller liknande.

 

[Raderad medlem 19815]

@Miks exakt såna svar vill jag ha!

 

[vindvissla]

Om du är orolig för ledsna barn som vaknar kan ni ju börja lite tidigare, det går ju att äta middag kl fem om teatern börjar kl sju. Så är ni ändå hemma innan elva.
Klart ni ska anlita barnvakt om ni vill.

 

[WBanna]

Finns det någon här som anlitar barnvakt helgkvällar för att gå ut och äta, gå på teater o dyl? Vi har en ettåring och en treåring och funderar på att börja göra det en eller ett par gånger i månaden. I våra kretsar verkar det ovanligt, jag känner ingen som gör det men å andra sidan har de flesta vi känner föräldrar som hjälper till då och då.

Jag och min sambo har knappt gjort någonting på tu man hand sedan vår äldsta kom för tre år sedan. Två gånger har vi gått ut och ätit kvällstid och lunch ett par gånger. Det börjar slita att aldrig göra vuxengrejer tillsammans utanför hemmet.

Men jag kan inte hjälpa att jag inte riktigt vet om det är ok att lämna nattning och tröst vid uppvak till en främmande människa för att vi vill gå ut och roa oss... Om det blir aktuellt tänkte vi hyra i personen några gånger dagtid först för att se att det funkar.

Är vi ute och cyklar? Erfarenheter?

Vi brukar försöka hitta på barnfria aktiviteter lite då och då, för det behöver man. Vår son (1 år och 9 månader) är då oftast hos mina föräldrar eller hos sin "gudmor". Vi har varit på cruising, på bio, gått ut och ätit middag, övernattat på hotell och storhandlat på Maxi. Det är jätteskönt att göra sådana saker på tu man hand ibland, t o m handla på Maxi utan barn kan vara mysigt. Vi började lämna bort honom lite smått (till mina föräldrar) redan när han bara var 4 månader, bara för att han skulle vänja sig vid att kunna vara utan oss och det har aldrig varit några problem för oss att åka iväg, det har inte kommit en endaste tår och han tycker det är jättekul att få leka med några andra vuxna än bara mamma och pappa.

 

[Raderad medlem 19815]

Vi brukar försöka hitta på barnfria aktiviteter lite då och då, för det behöver man. Vår son (1 år och 9 månader) är då oftast hos mina föräldrar eller hos sin "gudmor". Vi har varit på cruising, på bio, gått ut och ätit middag, övernattat på hotell och storhandlat på Maxi. Det är jätteskönt att göra sådana saker på tu man hand ibland, t o m handla på Maxi utan barn kan vara mysigt. Vi började lämna bort honom lite smått (till mina föräldrar) redan när han bara var 4 månader, bara för att han skulle vänja sig vid att kunna vara utan oss och det har aldrig varit några problem för oss att åka iväg, det har inte kommit en endaste tår och han tycker det är jättekul att få leka med några andra vuxna än bara mamma och pappa.

Det är lite skillnad att lämna till föräldrarna tänker jag. Dem känner man ju redan, och oftast barnen också. Det ät mer situationen lämna till okänd som jag funderar över.

 

[Raderad medlem 19815]

Om du är orolig för ledsna barn som vaknar kan ni ju börja lite tidigare, det går ju att äta middag kl fem om teatern börjar kl sju. Så är ni ändå hemma innan elva.
Klart ni ska anlita barnvakt om ni vill.

Innan elva hade vi absolut tänkt vara hemma. Är rätt kvällströtta. Men den lille vaknar ofta några gånger innan dess...

 

[cirkus]

Nu var det länge sen mina barn var små, men ja vi anlitade barnvakt flera gånger i månaden. Oftast kunde våra resp föräldrar men ibland hade vi en tonårstjej som tjänade lite extra pengar på att passa våra barn
Om jag ska vara ärlig så tycker jag att det perfekta föräldraskapet där man inte ska ha något behov av att anlita barnvakt nånsin är hysteriskt. Det är verkar vara förknippat med skuld och allmänt dåligt föräldraskap att vilja göra nånting tillsammans utan barnen...eller bara konstigt att man har såna behov.

 

[Raderad medlem 19815]

Nu var det länge sen mina barn var små, men ja vi anlitade barnvakt flera gånger i månaden. Oftast kunde våra resp föräldrar men ibland hade vi en tonårstjej som tjänade lite extra pengar på att passa våra barn
Om jag ska vara ärlig så tycker jag att det perfekta föräldraskapet där man inte ska ha något behov av att anlita barnvakt nånsin är hysteriskt. Det är verkar vara förknippat med skuld och allmänt dåligt föräldraskap att vilja göra nånting tillsammans utan barnen...eller bara konstigt att man har såna behov.

Många vi känner lämnar till föräldrarna men det är ju en lite annan sak än att lämna till någon extern. Ingen vi känner anlitar extern barnvakt för att gå ut och roa sig så vi känner oss lite udda som funderar på det.

 

[Raderad medlem 19815]

Om du är orolig för ledsna barn som vaknar kan ni ju börja lite tidigare, det går ju att äta middag kl fem om teatern börjar kl sju. Så är ni ändå hemma innan elva.
Klart ni ska anlita barnvakt om ni vill.

Hur gör ni? Eller ni känner inget behov av att vara barnfria ibland?

 

[Petruska]

Jag lämnades till barnvakt på det viset när jag var liten. Mina minnen av det är neutrala-positiva. Barnvakten har ju inget annat att göra än att ta hand om barnen, så de får ju full uppmärksamhet vid behov. Man kan ju också preparera hemmet lite, så att det finns något roligt eller gott att ta till om det kniper.

Jag har inte själv anlitat barnvakt så, men det beror enbart på att det inte behövdes pga föräldrar och svärföräldrar i närheten.

 

[VLMF]

Både jag och min lillasyster har anlitats som barnvakter förr. Det var ofta bekanta till mina föräldrar som efterfrågade barnvakt. I min lillasysters fall var det hennes gamla högstadielärare
Jag gick i gymnasiet och tog hand om en ettåring och en treåring (precis som dina barn då) kanske en kväll var tredje vecka. Från fem-sextiden på kvällen till elva-tolv. Det gick jättebra, vi lekte och busade och jag läste godnattsagor. Fick ett par hundralappar (minns inte riktigt) och mat och godis och sånt. Barnen var aldrig ledsna vad jag kan minnas utan väldigt "lätta" ungar En gång ville treåringen hellre sova i soffan med mig, då fick han göra det den kvällen medan jag släckte ner och kollade på tv på låg volym. Föräldrarna var ute och käkade, på bio, teater osv.

 

[Amha]

Det är lite skillnad att lämna till föräldrarna tänker jag. Dem känner man ju redan, och oftast barnen också. Det ät mer situationen lämna till okänd som jag funderar över.

Så länge du kan "testköra" personen innan ser jag inget konstigt alls med det. Inte värre än att lämna barnet till en bekant. Hade en barnvakt som liten som inte ville byta bajsblöjor t.ex. det märkte mamma och pappa när de kom hem från utekvällen. Ställ frågor, lämna ett par timmar åt gången och bygg en relation med personen och gå sedan ut en kväll och ha trevligt som två vuxna.

 

[Teilani]

Vi fick hjälp via facebook att hitta ett par jättetrevliga tjejer i byn som har passat våran son 1,5 när vi varit på bio ett par gånger. Har funkat jättebra!

 

[vindvissla]

Hur gör ni? Eller ni känner inget behov av att vara barnfria ibland?

Det är ytterst sällan vi anlitar någon, ibland blir den minsta passad av någon av mina föräldrar så vi kan göra något med de stora (de är 18mån, 4 och 6) jag känner väl att det är en ganska stor stress för nästan alla som inte är småbarnsförälder att passa tre barn under 7, så jag brukar inte fråga mina föräldrar särskilt ofta.
Ganska ofta är de stora barnen iväg och leker på eftermiddagar eller så. Lika ofta har vi kvarterets ungar här, men jag gillar det med.
Vi värdesätter lördagskvällen då vi har nån timme tillsammans efter att äldsta somnat. Klart det hade varit kul att gå på restaurang nån gång ensamma men det är inget vi känner att vi måste just nu för att förhållandet ska fungera. Men alla är ju olika och jag tycker inte du ska lyssna på vad andra gör utan vad ni känner att ni behöver.

 

[TinyWiny]

Nu var det länge sen mina barn var små, men ja vi anlitade barnvakt flera gånger i månaden. Oftast kunde våra resp föräldrar men ibland hade vi en tonårstjej som tjänade lite extra pengar på att passa våra barn
Om jag ska vara ärlig så tycker jag att det perfekta föräldraskapet där man inte ska ha något behov av att anlita barnvakt nånsin är hysteriskt. Det är verkar vara förknippat med skuld och allmänt dåligt föräldraskap att vilja göra nånting tillsammans utan barnen...eller bara konstigt att man har såna behov.

Jag håller helt med dig! Visst ska man ägna barnen tid, det är jätteviktigt men lika viktigt är det att få vara ifrån varandra lite och få ny energi.

Till Ts

Jag letade efter någon vettig barnvakt när mina barn var små men hittade tyvärr aldrig någon som jag vågade lämna barnen till. De som erbjöd sig var inte mer än 13-14 år och kändes ganska barnsliga och oansvariga så det blev inget med det. När min yngsta var 3 år började deras pappa äntligen att ha dem lite och efter ytterligare något år började han ha dem hos sig varannan helg så då försvann ju behovet av barnvakt för avlastningens skull. Däremot hade jag behövt barnvakt för att kunna gå på föräldramöten och dylikt men då ställde en kompis upp ibland.

Jag tror att alla tjänar på att föräldrarna odlar och vårdar sin relation och om man är helt ensam med sina barn så behöver man verkligen avlastning ibland. Jag tycker absolut inte att man ska ha dåligt samvete för att man gör något roligt utan barnen då och då utan jag tycker att man ska se det som väl investerad tid där man skapar samhörighet och stärker förhållandet med sin partner och får ny energi i förhållandet. Småbarnsåren är intensiva och det är lätt att tappa bort varandra. Hoppas att ni hittar någon trevlig person som kan hjälpa er

 

[Kattennizze]

Nu var det länge sen mina barn var små, men ja vi anlitade barnvakt flera gånger i månaden. Oftast kunde våra resp föräldrar men ibland hade vi en tonårstjej som tjänade lite extra pengar på att passa våra barn
Om jag ska vara ärlig så tycker jag att det perfekta föräldraskapet där man inte ska ha något behov av att anlita barnvakt nånsin är hysteriskt. Det är verkar vara förknippat med skuld och allmänt dåligt föräldraskap att vilja göra nånting tillsammans utan barnen...eller bara konstigt att man har såna behov.

Ja, det där är konstigt. Vi brukar anlita farmor, en lillkusin på 9 och en annan kusin på 20 år tillsammans. Men så är våra barn en flock sandloppor som inte går att ha styr på, två 2-åringar och en 5-åring....man kan säga att jag och min man behöver den barnfria tiden tillsammans.