Årssammanfattning 2016

[Fiorano]

Då är vi inne i årets sista månad och de flesta av oss har ridit sista tävlingarna för året och många är nog i full gång med vinterträningen. Så gick 2016 som planerat, vad hände och vad har ni tävlat? Vad är målet med vinterträningen och 2017? Och förstås årets absoluta favoritbild/er från träning och tävling, max två/häst.

För mig var det lite som jag trodde ett mellanår som iofs blandat friskt mellan högt och lågt. Våren började återigen med en horribel luftvägsinfektion på båda hästarna. Tre månader försvann och när Barb började tävla igen var det som om jag tappat allt koncept om hur jag skulle rida. Blev några riktiga bottennapp i MsvC på sämsta procenten ever. Men så lyckades jag rida MsvB2 på drygt 60% för att återigen floppa i MsvC. Red en LA4 på ok 65% med placering och fick lite självförtroende inför att vi for till connemarariksen. Där red jag årets bästa start i LAP1 och vi vann på nästan 67%. Framåt hösten tappade jag sugen riktigt ordentligt men lyckades iaf rida en ok MsvC på dryga 62% och ytterligare två MsvB2 på dryga 60. Hösten avslutades på tråkigt sätt med att Barb fick fång. Men det finns inga förändringar och målet för nästa år att rida nya MsvC-cupen.

Med Indra gick det inte som planerat. Hon kom ut på en tävling, LC1 där hon var en pärla och fick med oss en röd rosett hem på nästan 65%. Dessvärre kändes hon inte ok därefter och vid röntgen hittades en gammal skada. Bränd av allt med Juno tidigare valde jag att säla henne till en familj som främst vill avla men ev prova och se om hon håller för ridning. Så återigen har jag köpt en ny ponny, Barbs mams Burban. Hon blir 14 nästa år och har inte gjort annat än gått i skogen förr. Tveksamt om hon kommer vara klar för tävling nästa år. Men kenske framåt hösten.

Favvobilden på IndyPindy, hon är verkligen en makalöst ridbar ponny!

Barb i MsvB-debuten, jag är sjukt koncentrerad

...och så här glad blir en när en lyckas göra två typish rena byten på hjälperna

 

[Fiorano]

Är jag helt ensam om att sammanfatta mitt år . Kom igen gott folk, jag tycker det är jättekul att läsa om andras upplägg, om det gått som planerat och följa er väg framåt! Finns ju massor av bukeryttare som varit ute på banorna i år, och även om du inte tävlar har du kanske andra dressyriga mål .

 

[HotrodKitten]

Eftersom jag egentligen borde fredagsstäda kan jag väl slänga in en sammanfattning
Började året med att köpa en ny häst, och sälja den "gamla". Vår förra häst var jättebra för mig i början men sedan visade det sig att mina ambitioner inte riktigt stämde överens med hästens, och det blev bara jobbigt för oss båda. Han åkte i februari till ett jättebra hem efter fem år hos oss.
Vår nya häst är snäppet vassare än den förra. En Ferrari. På första provridningen kände jag att det nog kanske inte var något för oss, jag hade jättesvårt att rida honom i dressyren. På andra provridningen ändrade jag mig, men då blev mamma osäker istället för hon tyckte han kändes för svår.
Men vi bestämde oss till slut för att köra på, vilket jag är så glad för idag!
Det har varit tufft, första gången mamma red ut stannade han och vände över 50 gånger på en sträcka av 1,5 km. Idag går det att rida ut själv hur bra som helst!
Vi köpte honom som en hopphäst som kunde gå dressyr, men under året har nästan dressyren blivit roligare än hoppningen. Innan hade jag startat en Lb1 på godkända procent men inte mer, och såg mest dressyren som något nödvändigt ont men ställde upp på tävlingar om det behövdes folk till lag typ.

Men med Linus är det annorlunda. Det är ju kul! Jag jobbar fortfarande med att jag måste ändra min ridning och mitt sätt att tänka när jag rider. På förra hästen kunde man inte riktigt nöta eller sätta tryck, då la han av. Man fick hela tiden tänka på att det skulle vara roligt och omväxlande. Krävde man för mycket la han av. Med Linus behöver jag inte tänka så. Vill jag rida ett helt pass och bara träna på en sak kan jag göra det, för Linus tycker allt är roligt. Detta har inneburit att jag nu inte bara behöver fokusera på hästen, utan kan koncentrera mig på min ridning. Under det här året har min dressyrridning fått sig en rejäl utveckling!

Vi började året i april med två Lb1. 65 % och 64% och utanför placering i båda starterna.
Åkte sedan för första gången i mitt liv på en dressyrtävling som inte var en lagtävling. Fick 65 % i Lb2 och mitt livs första dressyrrosett! Det var en bra dag

Under sommaren satte tränaren lite mer press på min ridning, och i augusti åkte vi ut och red Lb1 och Lb2. Lb1 69% och en tredjeplats, Lb2 73% och vinst! Det var en så konstig dag, att vi gick och vann! Visserligen bara 7 starter men jag var lika glad för det!

Sen var det lagtävlingar igen, red Lb1 igen. Det är inte riktigt vårt program, men fick någon placering. I finalomgången fick vi debutera La3. Jag var såååå nervös. Det var mitt uppe i sista omgångarna i hoppningens lag också, så vi hade mycket tävlingar. Jag hade mycket i skolan och var allmänt trött. Hann rida igenom programmet första gången på måndagen veckan innan, åkte sedan iväg till skolan och red igen på fredagen. Typ världens sämsta uppladdning för ett kontrollfreak för mig. Men vi styrde igenom det och red på 64%. Först var jag nöjd att jag hade klarat det. Sen var jag lite sur för jag ville ha mer procent, man är ju aldrig nöjd.. varför gjorde jag så där? Det skulle jag ha tänkt på osv.. Sen när jag såg de andra i klassens resultat ramla in allt eftersom blev jag gladare och gladare. För till sist lyckades vi knipa en sjätteplacering!

Vi avslutade året med att bli klubbmästare i Lb1 på över 74%.

Detta året har alltså varit helt galet bra. Så långt ifrån vad jag föreställde mig! I hoppningen har laget vunnit både div 3 och 2, och jag tror vi har fått över 20 rosetter detta året (med lagrosetter) i både hoppning och dressyr. Jag tror vi har åkt från tävling fyra gånger utan individuell rosett. Vi har avslutat året med en lugnare period. Det behövde nog framför allt jag.. Under tiden har Linus gått en hubertusjakt med mamma och en inomhusterräng-träning med mig, mest lekt runt. Snart ska vi sätta igång vinterträningen och nästa år hoppas jag att vi känner oss trygga i La.

Jag har nästan bara bilder på instagram, så jag delar en film istället.

 

[fio]

Eftersom jag egentligen borde fredagsstäda kan jag väl slänga in en sammanfattning
Började året med att köpa en ny häst, och sälja den "gamla". Vår förra häst var jättebra för mig i början men sedan visade det sig att mina ambitioner inte riktigt stämde överens med hästens, och det blev bara jobbigt för oss båda. Han åkte i februari till ett jättebra hem efter fem år hos oss.
Vår nya häst är snäppet vassare än den förra. En Ferrari. På första provridningen kände jag att det nog kanske inte var något för oss, jag hade jättesvårt att rida honom i dressyren. På andra provridningen ändrade jag mig, men då blev mamma osäker istället för hon tyckte han kändes för svår.
Men vi bestämde oss till slut för att köra på, vilket jag är så glad för idag!
Det har varit tufft, första gången mamma red ut stannade han och vände över 50 gånger på en sträcka av 1,5 km. Idag går det att rida ut själv hur bra som helst!
Vi köpte honom som en hopphäst som kunde gå dressyr, men under året har nästan dressyren blivit roligare än hoppningen. Innan hade jag startat en Lb1 på godkända procent men inte mer, och såg mest dressyren som något nödvändigt ont men ställde upp på tävlingar om det behövdes folk till lag typ.

Men med Linus är det annorlunda. Det är ju kul! Jag jobbar fortfarande med att jag måste ändra min ridning och mitt sätt att tänka när jag rider. På förra hästen kunde man inte riktigt nöta eller sätta tryck, då la han av. Man fick hela tiden tänka på att det skulle vara roligt och omväxlande. Krävde man för mycket la han av. Med Linus behöver jag inte tänka så. Vill jag rida ett helt pass och bara träna på en sak kan jag göra det, för Linus tycker allt är roligt. Detta har inneburit att jag nu inte bara behöver fokusera på hästen, utan kan koncentrera mig på min ridning. Under det här året har min dressyrridning fått sig en rejäl utveckling!

Vi började året i april med två Lb1. 65 % och 64% och utanför placering i båda starterna.
Åkte sedan för första gången i mitt liv på en dressyrtävling som inte var en lagtävling. Fick 65 % i Lb2 och mitt livs första dressyrrosett! Det var en bra dag

Under sommaren satte tränaren lite mer press på min ridning, och i augusti åkte vi ut och red Lb1 och Lb2. Lb1 69% och en tredjeplats, Lb2 73% och vinst! Det var en så konstig dag, att vi gick och vann! Visserligen bara 7 starter men jag var lika glad för det!

Sen var det lagtävlingar igen, red Lb1 igen. Det är inte riktigt vårt program, men fick någon placering. I finalomgången fick vi debutera La3. Jag var såååå nervös. Det var mitt uppe i sista omgångarna i hoppningens lag också, så vi hade mycket tävlingar. Jag hade mycket i skolan och var allmänt trött. Hann rida igenom programmet första gången på måndagen veckan innan, åkte sedan iväg till skolan och red igen på fredagen. Typ världens sämsta uppladdning för ett kontrollfreak för mig. Men vi styrde igenom det och red på 64%. Först var jag nöjd att jag hade klarat det. Sen var jag lite sur för jag ville ha mer procent, man är ju aldrig nöjd.. varför gjorde jag så där? Det skulle jag ha tänkt på osv.. Sen när jag såg de andra i klassens resultat ramla in allt eftersom blev jag gladare och gladare. För till sist lyckades vi knipa en sjätteplacering!

Vi avslutade året med att bli klubbmästare i Lb1 på över 74%.

Detta året har alltså varit helt galet bra. Så långt ifrån vad jag föreställde mig! I hoppningen har laget vunnit både div 3 och 2, och jag tror vi har fått över 20 rosetter detta året (med lagrosetter) i både hoppning och dressyr. Jag tror vi har åkt från tävling fyra gånger utan individuell rosett. Vi har avslutat året med en lugnare period. Det behövde nog framför allt jag.. Under tiden har Linus gått en hubertusjakt med mamma och en inomhusterräng-träning med mig, mest lekt runt. Snart ska vi sätta igång vinterträningen och nästa år hoppas jag att vi känner oss trygga i La.

Jag har nästan bara bilder på instagram, så jag delar en film istället.

Du får ursäkt mig men jag gick direkt vidare till 1m hoppning i Mariestad istället! Härlig häst, vad är det för stam?

 

[HotrodKitten]

@fio Haha Mariestad - den värsta tävlingen i år! Var 1 hundradel över maxtiden i grunden, har lite problem med bromsen ibland och skulle rida skitnoga hade jag bestämt mig för.. 1 hundradel!!!!
Tack Han är född -00 efter Numero Uno - Haubsburg, import Holland startad msvb och 1,30 med tidigare ryttare

 

[fio]

@fio Haha Mariestad - den värsta tävlingen i år! Var 1 hundradel över maxtiden i grunden, har lite problem med bromsen ibland och skulle rida skitnoga hade jag bestämt mig för.. 1 hundradel!!!!
Tack Han är född -00 efter Numero Uno - Haubsburg, import Holland startad msvb och 1,30 med tidigare ryttare

Det var den som låg först i högerkanten på tuben Jättefin häst, förstår att du är glad för den!

 

[HotrodKitten]

@fio Tack så mycket

 

[tuaphua]

Då är vi inne i årets sista månad och de flesta av oss har ridit sista tävlingarna för året och många är nog i full gång med vinterträningen. Så gick 2016 som planerat, vad hände och vad har ni tävlat? Vad är målet med vinterträningen och 2017? Och förstås årets absoluta favoritbild/er från träning och tävling, max två/häst.

För mig var det lite som jag trodde ett mellanår som iofs blandat friskt mellan högt och lågt. Våren började återigen med en horribel luftvägsinfektion på båda hästarna. Tre månader försvann och när Barb började tävla igen var det som om jag tappat allt koncept om hur jag skulle rida. Blev några riktiga bottennapp i MsvC på sämsta procenten ever. Men så lyckades jag rida MsvB2 på drygt 60% för att återigen floppa i MsvC. Red en LA4 på ok 65% med placering och fick lite självförtroende inför att vi for till connemarariksen. Där red jag årets bästa start i LAP1 och vi vann på nästan 67%. Framåt hösten tappade jag sugen riktigt ordentligt men lyckades iaf rida en ok MsvC på dryga 62% och ytterligare två MsvB2 på dryga 60. Hösten avslutades på tråkigt sätt med att Barb fick fång. Men det finns inga förändringar och målet för nästa år att rida nya MsvC-cupen.

Med Indra gick det inte som planerat. Hon kom ut på en tävling, LC1 där hon var en pärla och fick med oss en röd rosett hem på nästan 65%. Dessvärre kändes hon inte ok därefter och vid röntgen hittades en gammal skada. Bränd av allt med Juno tidigare valde jag att säla henne till en familj som främst vill avla men ev prova och se om hon håller för ridning. Så återigen har jag köpt en ny ponny, Barbs mams Burban. Hon blir 14 nästa år och har inte gjort annat än gått i skogen förr. Tveksamt om hon kommer vara klar för tävling nästa år. Men kenske framåt hösten.

Favvobilden på IndyPindy, hon är verkligen en makalöst ridbar ponny!

Barb i MsvB-debuten, jag är sjukt koncentrerad

...och så här glad blir en när en lyckas göra två typish rena byten på hjälperna

Pja det finns inte mkt att sammanfatta.
Jag har varit sjuk, letat går i andra änden av landet och hästen stått mycke
Men vi lyckades få ren, bra piaff ist för tramp. Galoppen vid han har börjat bli piruetter(ej befäst), och vi har börjat nosa på levad, nu lyfter fram försiktigt. Balansen måste bli bättre.

Själv har jag den här tiden ridit ett par ggr. Och jag är en
Katastrof. Skumpar hej vilt!
Får nog lägga 3 mån på att hitta ner i sadeln igen. Stackars häst!
Sen lite lagom till jag skulle köra igång drog jag axeln ur led. Då har inte fått göra ngt på nära 2 månader.
Tur jag har snäll häst som iaf kan promeneras och linas med en arm.
Enligt min sjukgymnast är jag snart bra.
Då jävlar!!
Antar det blir mkt skolor och passage-embryon och övergångar innan tramp och den piaff ovh levad.

Jag tror läggningarna får vänta till min axel är helt ok.

2016 var några kul saker. Men mest ett bortkastat väntans år.

 

[lil-sis]

Inte så mycket att sammanfatta här heller.

Inledde ju med konvalescens och upptrappning som var klar i början på juni typ.

Sen svullnade hon upp två gånger i slutet av juli, visserligen helt ua på ultraljud men det tog lite tid.

Sedan blev jag gravid och bäckenet sade nej tack redan i slutet av augusti.

Det blev liksom inte så mycket av någonting alls.

 

[Speedway]

2016 har varit lite av en bergochdalbana med djupa dalar och höga toppar. Min lilla häst fick diagnosen spondylos under våren -15 så i princip hela det året användes till rehabträning. Som grädde på moset toppade vi det med en PPID-diagnos i början på detta året.

Båda dessa diagnoser har vi dock fått bra styr på med hjälp av träning och medicinering så denna sommaren och hösten har vi kunnat ägna åt träning. Satte målet att kunna rida LB med godkända procent nån gång under hösten och den bedriften lyckades vi med i början på oktober. Det blev 65% i en LB:2 på Pay & Ride. Riktiga tävlingar kan det ju aldrig bli för vår del men utvecklas tänker vi göra och målet till våren är att rida några fler LB och förbättra resultatet för att sedan börja kika lite på LA.

Just nu har vi dock haft ett par veckors ofrivillig vila p g a en sårskada men vi är strax på gång igen. Skam den som ger sig.

 

[Fiorano]

@Speedway Hur kommer det sig att ni inte kan rida vanliga tävlingar? Och hur upptäckte ni PPIDn (inte så dressyrig fråga, men båda mina är testade negativa för PPID, men ligger väl trots allt i riskzonen för att utveckla det).

 

[Speedway]

@Fiorano Det är ju total karens på PPID-medicinen så det är av den anledningen vi inte får tävla.
Det började med att hon fällde lite lurigt förra året och sen trillade det in massor av symptom under vintern/våren. Tack och lov inte fång men för övrigt hade hon nog i princip vartenda symptom man kan ha. Jag är väldigt tacksam att medicinen funkar så fantastiskt bra så jag får helt enkelt ta vara på varje dag som det håller i sig.

 

[MalanMjöl]

Då är vi inne i årets sista månad och de flesta av oss har ridit sista tävlingarna för året och många är nog i full gång med vinterträningen. Så gick 2016 som planerat, vad hände och vad har ni tävlat? Vad är målet med vinterträningen och 2017? Och förstås årets absoluta favoritbild/er från träning och tävling, max två/häst.

För mig var det lite som jag trodde ett mellanår som iofs blandat friskt mellan högt och lågt. Våren började återigen med en horribel luftvägsinfektion på båda hästarna. Tre månader försvann och när Barb började tävla igen var det som om jag tappat allt koncept om hur jag skulle rida. Blev några riktiga bottennapp i MsvC på sämsta procenten ever. Men så lyckades jag rida MsvB2 på drygt 60% för att återigen floppa i MsvC. Red en LA4 på ok 65% med placering och fick lite självförtroende inför att vi for till connemarariksen. Där red jag årets bästa start i LAP1 och vi vann på nästan 67%. Framåt hösten tappade jag sugen riktigt ordentligt men lyckades iaf rida en ok MsvC på dryga 62% och ytterligare två MsvB2 på dryga 60. Hösten avslutades på tråkigt sätt med att Barb fick fång. Men det finns inga förändringar och målet för nästa år att rida nya MsvC-cupen.

Med Indra gick det inte som planerat. Hon kom ut på en tävling, LC1 där hon var en pärla och fick med oss en röd rosett hem på nästan 65%. Dessvärre kändes hon inte ok därefter och vid röntgen hittades en gammal skada. Bränd av allt med Juno tidigare valde jag att säla henne till en familj som främst vill avla men ev prova och se om hon håller för ridning. Så återigen har jag köpt en ny ponny, Barbs mams Burban. Hon blir 14 nästa år och har inte gjort annat än gått i skogen förr. Tveksamt om hon kommer vara klar för tävling nästa år. Men kenske framåt hösten.

Favvobilden på IndyPindy, hon är verkligen en makalöst ridbar ponny!

Barb i MsvB-debuten, jag är sjukt koncentrerad

...och så här glad blir en när en lyckas göra två typish rena byten på hjälperna

2016 har varit ett bra år. Nådde precis att debutera en Lc 2 december 2015 (första dressyrtävlingen ever) och 2016 har vi fortsatt att träna och tävla och kommer avsluta året med La 1 + La 2 nästa helg.
Nöjd över att ha tagit oss så långt med en "gammal" överbyggd galopphäst och en ryttare som inte har ridit ordentlig dressyr sedan 2007. Har haft några småskador precis innan tävlingshelger (såklart) men inget allvarligt och har nog varit hästens första riktiga hela år utan längre pause (ta i trä…..)
Fortsatt mål är att knipa den första rosetten och placeringen, hård konkurrens här omkring köpenhamn…

 

[Fiorano]

@Speedway Anade att det var karens på medicinen. Får verkligen hoppas att ingen av mina utvecklar eländet...

 

[Jfrelin]

Mitt 2016 var ett mellanår.
Red några MSV C i våras, tror det var 4 st. Kom 3a i 2 och kvalade till MSV B. Det var kul.
Skulle sätta bytena efter det och där är vi fortfarande
Hade hoppats på att kunna kvala till MSV A i höst, vilket var planen om bytena hade suttit i somras. Nu är det som det är
Nya tag nästa år.
Annars har hästen varit frisk hela året, bortsett från en sten i sulan som spökade i 3 veckor i våras.

 

[Amanda_F]

Det här året har varit mitt klart sämsta sen jag bestämde mig för dressyr. Inte en enda placering

Började året med halt häst och fick två (eller tre?) ganska omskakande diagnoser och jag hoppas vi kan sätta punkt för året om några veckor klart friskare än vi började. Det var 17 starter planerade i år. C hann med sju MsvC:1, vilket man nästan kan se som en bedrift med tanke på att jag inte velat åka långt och inte heller varit på meeting. Kval till MsvB har vi hunnit med i alla fall, och jag har en plan för hur vi ska komma framåt. Och känslan på sista starten var bra, så länge han höll sig i skinnet och inte hunnit bli för trött. Då red vi ihop nästan 61 % trots två felridningar och att han kastade sig och spände sig så fort vi kom i närheten av domaren. Som det brukar heta: nästa år, då dj-ar! (Hoppas jag...)

 

[Pontevecchio]

Började året med en tanig nybliven 3åring som itne var inriden och en matte som precis fått barn och kände sig duktigt ur form. Men vi fick till det, treåringen har blomstrat under året, gick sitt 3års test väl förberedd och innan året är slut ska han kallas fullt inriden (behöver befästa galoppen mer). Tanken i slutet av året och början av nästa är påbörja inhoppning.

Nästa år var målet kvalitén men den är nog körd nu pga tidigarelagd men min tanke är att 2017 är året då matte gör debut på dressyrbanan

22åringen går som tåget, bara stoppa i en femkrona så rullar tanten på. Numer tam nog att hoppträna på innan det är dags för unghästen

 

[Kiwifrukt]

Jag och min ponny har tävlat lite lätt c och lätt b i år, och procenten har i alla fall tickat uppåt (förutom ett bottennapp i lätt c på sista tävlingen när vi fick en älgloppa med oss in från framridningen). Har inte tävlat sen halva september, alla tävlingar blev inställda på grund av kvarka i länet. Istället har vi börjat träna för tränare, och fått hur många nya knappar som helst att trycka på på bara ett par gånger.

Tänkte försöka komma iväg och träna så mycket som möjligt i vår, och sen försöka få lite bättre procent i de klasser vi startat hittills. Har inga större förväntningar på att klättra upp i klasserna nästa år, men skulle vara glad om hon kändes redo för lätt a till nästa årsskifte. Hon blir sju nu, så hon är fortfarande hyfsat ung (även om hon inte är bebis längre som jag gärna vill tro).

 

[the_connemara]

@Speedway Anade att det var karens på medicinen. Får verkligen hoppas att ingen av mina utvecklar eländet...

Förlåt för OT men hoppas det kan omvärderas på ngt vis. Vad jag läst tidigare så är det en sjukdom som bör kontrolleras så fort som möjligt för att förloppet inte ska bli värre. Rimmar ju illa om det skulle bli så att folk låter bli att testa/medicinera pga tävlingskarens för att föröka få ut fler år på tävlingsbanan ur hästen. Men jag kanske är dåligt påläst o det är ett ickeproblem!

Kul tråd, nu ska jag sluta kapa o läsa istället

 

[Speedway]

@the_connemara nu ska ju jag egentligen inte fortsätta att kapa tråden men jag tänker att det på ett sätt faktiskt är ett ickeproblem för i mina ögon är en omedicinerad PPID-häst, med få undantag, oftast inte i såpass form att den kan tävla. Det är medicinen som håller ordning på hormonerna och den har dessutom en ganska kraftig hormonpåverkan så det är definitivt doping.