hmmm nu kändes det som mitt första inlägg blev väldigt fel tolkat. Du fick mej att känna som jag plågar min häst och så är fallet VERKLIGEN inte. Kanske blev 1a inlägget felformulerat. Så här ligger det till: Min häst går ute tillsammans med 3 andra hästar varje dag mellan 7-17. Lunch i hage och ytterligare 3 fodringar /dag. Hon rids och tränas ung 1 timma /dag. Denna period blir det dock lite mindre pga taskigt underlag, men så har väl de flesta som inte har manege. (Vi har ändå lyckan att ha gummiflispaddock...) Har en sadel som ligger kanon på henne...Med jämna mellanrum kommer en duktig osteopat och "går igenom" henne. Jag stretchar henne efter varje ridtur. Stallmiljön är oerhört lugn och harmonisk, fasta rutiner...så... det är inte ett dugg synd om min häst, eller att hon far illa. Hon är inte otrygg, lugn och snäll i blicken (ja, du förstår vad jag menar...) När hon är i brunst är hon väldigt lugn och harmonisk, väldigt go att både pyssla med och att rida. Sen är hon inte tvärsur och står och biter i luften hela tiden, men just det här att hon GÖR det ibland, är ju klara tecken på att hon inte ser mej som ledare... Nog som du sa "Chrissan" Ska få tag på en NH-instruktör som kan hjälpa oss. Fö är min tös fantastisk, ambitiös till tusen, pigg å framåt. OCH jag skulle ALDRIG försätta häst, människa eller annat djur i en situation där de far illa.