Vad tycker ni om Clinton Anderson? Han är nu en extremvariant men lite rätt har han trots allt i det han säger ur perspektivet att hästen behöver en ledare


Herregud, hästen är ju randig över korset efter första turen i roundcorallen, av piskan. Han säger till och med att det är bättre att piska några gånger hårt, än hålla på och dutta. Sen säger han att denna hästs bästa belöning blir att han lämnar hästen i fred. TRO :devil: DET!!


Tycker nån att det finns nåt att lära sig av det här... Endera dagen ger han sig på en hingst som klappar ett hål i skallen på mannen.
 
Nja... det jag har sett utföras IRL och även praktiserat var mildare, ja. Eller framförallt LUGNARE, inte lika stressigt och hetsigt och med mer pauser och med mer fokus på avslappning hos hästen, men jag hade nog lätt kunnat fasta i något slags "men han åker ju land och rike runt och undervisar, han måste ju vara jätteduktig"-tänk. Clinton Anderson har man ju hört talas om, han vinner massa tävlingar, han måste vara duktig. Det tänket används ju faktiskt för att förklara en hel del saker av väldigt många personer i olika sammanhang. :)
Uppenbarligen fungerar metoden, ifall man kollar på videorna ser man hur hästen blir lugn och samarbetsvillig.
Hästen hade inte blivit förändrad på det sättet om den hade ogillat träningsmetoden, då hade den snarare bara blivit mer stressad och varken Clinton eller hästägarna hade kunnat gå fram till hästen på en gång för att berömma och klappa hästen.
 
Herregud, hästen är ju randig över korset efter första turen i roundcorallen, av piskan. Han säger till och med att det är bättre att piska några gånger hårt, än hålla på och dutta. Sen säger han att denna hästs bästa belöning blir att han lämnar hästen i fred. TRO :devil: DET!!


Tycker nån att det finns nåt att lära sig av det här... Endera dagen ger han sig på en hingst som klappar ett hål i skallen på mannen.
Du har alltså aldrig heller hört någon som rider med spö eller använder skänkeln säga "piska/skänkla på hästen ordentligt en gång istället för att hålla på o smådutta och fjanta"?
 
Uppenbarligen fungerar metoden, ifall man kollar på videorna ser man hur hästen blir lugn och samarbetsvillig.
Hästen hade inte blivit förändrad på det sättet om den hade ogillat träningsmetoden, då hade den snarare bara blivit mer stressad och varken Clinton eller hästägarna hade kunnat gå fram till hästen på en gång för att berömma och klappa hästen.
Hästen visar ingen aggressivitet öht när de går in i korallen. Att han börjar skrika och piska på en gång så som han gör tyder snarare på att han förväntar sig en reaktion. En som aldrig kommer.
Han gör med andra ord allt helt bakvänt.
 
Uppenbarligen fungerar metoden, ifall man kollar på videorna ser man hur hästen blir lugn och samarbetsvillig.
Hästen hade inte blivit förändrad på det sättet om den hade ogillat träningsmetoden, då hade den snarare bara blivit mer stressad och varken Clinton eller hästägarna hade kunnat gå fram till hästen på en gång för att berömma och klappa hästen.

Du har nog missat skillnaden på lugn och samarbetsvillig och helt avstängd.
Du har fått jättemånga bra vinklar på varför metoden är så fel och ändå så framhåller du att detta är en bra metod. Försök att se det på ett nytt sätt och lyssna in vad som skrivs
 
Uppenbarligen fungerar metoden, ifall man kollar på videorna ser man hur hästen blir lugn och samarbetsvillig.
Hästen hade inte blivit förändrad på det sättet om den hade ogillat träningsmetoden, då hade den snarare bara blivit mer stressad och varken Clinton eller hästägarna hade kunnat gå fram till hästen på en gång för att berömma och klappa hästen.
Det som visas är en redigerad och regisserad film med enda syfte att sälja, det är inte verkligheten.
 
Hästen visar ingen aggressivitet öht när de går in i korallen. Att han börjar skrika och piska på en gång så som han gör tyder snarare på att han förväntar sig en reaktion. En som aldrig kommer.
Han gör med andra ord allt helt bakvänt.
Precis, och det har gjorts i andra liknande filmer tidigare. Helt normala hästar stressas upp för att kunna beskrivas som livsfarliga monster som den stora "hästtämjaren" tar sig an och "botar". Det säljs sedan in till unga och oerfarna eller personer som blivit rädda med ord som "naturligt", "respekt" o.s.v.
 
Uppenbarligen fungerar metoden, ifall man kollar på videorna ser man hur hästen blir lugn och samarbetsvillig.
Hästen hade inte blivit förändrad på det sättet om den hade ogillat träningsmetoden, då hade den snarare bara blivit mer stressad och varken Clinton eller hästägarna hade kunnat gå fram till hästen på en gång för att berömma och klappa hästen.

Att vara samarbetsvillig är inte samma sak som att vara lugn. Det är ett flyktdjurs strategi i en situation den inser att den inte kommer undan.
 
Du har alltså aldrig heller hört någon som rider med spö eller använder skänkeln säga "piska/skänkla på hästen ordentligt en gång istället för att hålla på o smådutta och fjanta"?

Jag hoppas att du någon gång får chansen att uppleva ett verkligt samarbete med en häst, som inte bygger på våld och att trycka ner. Det ger så enormt mycket mer. Det du skriver i den här tråden är bara sorgligt. Jag hoppas att du kan pröva tanken att hästar kan uppleva vänskap, och sträva efter att hitta dit istället! <3
 
Uppenbarligen fungerar metoden, ifall man kollar på videorna ser man hur hästen blir lugn och samarbetsvillig.
Hästen hade inte blivit förändrad på det sättet om den hade ogillat träningsmetoden, då hade den snarare bara blivit mer stressad och varken Clinton eller hästägarna hade kunnat gå fram till hästen på en gång för att berömma och klappa hästen.
Ja, absolut, det fungerar! Eller det fungerar såtillvida att hästen har lärt sig att inte försöka mota bort honom för han blir så himla arg och gör så ont då, och den lär sig att enda sättet att slippa den där arga människan är att stå still eller följa efter och inte bry sig om saker som är jobbiga. Den lär sig stänga ner lite, helt enkelt. Vill man ha en lite avstängd, superlydig robothäst är detta absolut en bra metod, ur människans synvinkel. Det kan vara svårt att se skillnad på en avstängd häst som fastnat i inlärd hjälplöshet och en lugn häst, om man inte verkligen anstränger sig för att lägga märke till hästens signaler.

Men man ska inte föreställa sig att detta är något "hästspråkigt", som hästarna förstår för så ser deras språk ut. Nej, det gör det faktiskt inte. Jag vet att det finns många framgångsrika tränare som säger så, men forskningen stödjer inte deras teorier. Det finns mycket genom historien som fungerat mer eller mindre bra utan att vi förstått VARFÖR det fungerat - denna metod är en av dem, skulle jag säga. Det synbart fungerar, men är det bra för hästen? Jag skulle säga nej.

Och betänk då att jag är en av dem som för 5-10 år sedan säkert hade försvarat Clinton Anderson. Jag har helt enkelt lärt mig mer. Det FINNS ett läge där jag skulle slå en häst med en piska på det där viset, och det är i ett enda läge - om jag blir attackerad och inte kommer undan, så där som man ser att den gör i början av videon. För att försvara mitt liv skulle jag kunna tänka mig att göra betydligt värre saker än vad han gör, men i träningssyfte är våld helt meningslöst... beroende på vad man vill uppnå, så klart.

Där kunskapen slutar tar våldet vid.
 
Uppenbarligen fungerar metoden, ifall man kollar på videorna ser man hur hästen blir lugn och samarbetsvillig.
Hästen hade inte blivit förändrad på det sättet om den hade ogillat träningsmetoden, då hade den snarare bara blivit mer stressad och varken Clinton eller hästägarna hade kunnat gå fram till hästen på en gång för att berömma och klappa hästen.

Med pisk kan du plättlätt knäcka en häst till att bli foglig. Finns flertalet sådana här i alla grenar.

Föredrar då mycket hellre t.ex Eamon Hickeys lösningar och där har du ett antal "problem"hästar som får träning utan spöstraff.
 
@Schloskis @Tove0103

Nu åker "ni" på en del stryk i den här tråden, så jag tänkte tipsa om andra hästmänniskor jag gillar och som jag har lärt mig av. Jag gillar kanske inte allt av alla, men att kika på dessa är nog en bra startpunkt för att få en annan infallsvinkel. Andra användare kan säkert berätta om någon som fått dem att tänka annorlunda någon gång!

Anna Blake är en amerikansk "horse advocate" och dressyrtränare. Hon pratar mycket om hur hästen fungerar och hur vi kan ta hänsyn till det i vår träning, och hur vi kan träna saker utan våld. Andas, andas...

Alexandra Kurland är ju en klassisk tränare inom R+/positive reinforcement och klickerträning. Man behöver inte klickerträna sin häst men att få en förståelse för detta träningssätt kan hjälpa en i sin hästträning ändå. Om ni är nyfikna på hur jag hanterat den där aggressiva hästen, kolla vad hon säger om "protective contact" och hur man kan träna saker på ett säkert sätt, kan ge lite nya idéer.

Warwick Schiller är en australiensisk-amerikansk (lite som Anderson) westernryttare och tränare som verkligen jobbar med sig själv och sin utveckling, och i och med det utvecklas hans hästträning hela tiden också. Om du ska kolla på honom, kolla på saker från det senaste åren (2018-), för tidigare var han mer åt Anderson-hållet han också. Det har han lämnat bakom sig för att han har lärt sig mer nu.

Karen Rohlf, dressyrryttare med hästkunnig approach.

Andrew McLean, gammal fälttävlansryttare och numera tränare som varit med och grundat ISES, ett center för hästforskning. Ännu en som "alltid gjort det som funkat" tills han lärde sig mer och ändrade sitt träningssätt.

Avslutningsvis kan jag meddela att jag bankade till min lilla hingst i huvudet så sent som i somras... men det var inte för att det var en bra lösning, det var för att jag inte kom på ett annat sätt att lösa situationen just då (samt en tränare som insisterade på att han "testade" när han egentligen inte fattade). Resultatet? Han stängde ner. Tog lite tid att komma tillbaka från den fadäsen! Dumma matte.
 
Vi får inte glömma att för bara 100-150 år sedan var det i många situationer bokstavligt talat livsviktigt för människor att snabbt ha hästar som fungerade. Beteenden och metoder som är oacceptabla här och nu kan ibland förklaras i det perspektivet. I den gamla vilda västern gullades inte så mycket med folk heller.
 
Så du använder ett företag som arbetar med "ledarskap" som en källa för att säga att hästar vill ha en mänsklig ledare?
Mina hästar söker inte en ledare utan en pålitlig vän som lyssnar på dem.

Igår höll det på att hända en riktigt obehaglig sak. Jag var ute och gick med min ena häst. Hon är rätt taggad och strax före vi kom hem till stallet så tog det lite väl mycket fart i henne så hon travade iväg i nerförsbacke och beckmörker med mig hängandes i grimskaftet. När jag snubblade och kände att jag höll på att tappa henne så skrek jag till i panik eftersom jag är livrädd för att få en lös häst iklädd repgrimma (100m från stallet bilfritt). Min fantastiska häst lyssnar på mig och stannar som hon alltid gör. Inte fasen stannar hon för att jag är ledare utan för att hon vet att när matte blir rädd så stannar man för då håller något på att gå åt helvete.
Jag vet inte hur hon lärt sig det men lärt sig har hon gjort och där och då litar hon på mitt omdöme. I nästa stund så gör hon exakt det som faller henne in om hon bestämmer sig för det för det är inte jag som är ledare utan vi är vänner och som sådana så har man bägge talan. Det ingår i den respekt vi visar varandra.
Det handlar om olika tolkningar av situationen. Här kan man både hävda att hästen stannar pga av en vän och pga en ledare. Förmodligen har båda rätt. En bra ledare är även en vän. Skiljaktigheter i om en häst(flock) har/vill ha en ledare och om en människa kan vara en ledare handlar mer om definitionen av vad ledarskap är än om det finns en ledare eller inte.

Gör en häst det jag ber om för att jag vill och ber om det (exempelvis när min häst som var rädd för transporter darrande gick in i släpet för att jag bad om det) så är jag i den stunden en ledare i mina ögon, du kanske skulle kalla det vän.
 
Det handlar om olika tolkningar av situationen. Här kan man både hävda att hästen stannar pga av en vän och pga en ledare. Förmodligen har båda rätt. En bra ledare är även en vän. Skiljaktigheter i om en häst(flock) har/vill ha en ledare och om en människa kan vara en ledare handlar mer om definitionen av vad ledarskap är än om det finns en ledare eller inte.

Gör en häst det jag ber om för att jag vill och ber om det (exempelvis när min häst som var rädd för transporter darrande gick in i släpet för att jag bad om det) så är jag i den stunden en ledare i mina ögon, du kanske skulle kalla det vän.
Ja det kan jag absolut hålla med om, jag tror att det är det blir olika åsikter och missförstånd, man anser helt enkelt olika vad som är en ledare och vad som är en vän.
 
Sån skit vill jag inte ens titta på, har ingenting med att få en häst samarbetsvillig utan att bryta ned den snabbt.

Ron Meridith har börjat en artikel så här:
Many people who are training horses will ask them questions that the horse has no way of understanding or answering. Then they will fight with the horse or hold him hostage until the horse either gives in or gives up. The so-called trainer walks away feeling like he or she has won the game because the horse finally did what they wanted him to do. But no actual communication took place. What happened was "breaking" not training.
 
Ja det kan jag absolut hålla med om, jag tror att det är det blir olika åsikter och missförstånd, man anser helt enkelt olika vad som är en ledare och vad som är en vän.
När jag läste om vad senaste forskningen sa om hästars ledare och rangordning tyckte jag det verkade rätt likt oss människor. Ibland bestämmer den ena, ibland den andra, beroende på ett antal olika faktorer. Att använda ordet ledare i dessa situationer blir lite töntigt, tycker jag, men det verkar vara så vi pådyvlar hästarna ordet "ledare".

Trött Stereo träffar kompis efter jobbet för AW och kompisen vill jättegärna gå till Hipsterbaren och Stereo har ingen riktig åsikt - där är kompisen ledare.

Pigg Stereo träffar kompis efter jobbet för AW och kompisen vill jättegärna gå till Hipsterbaren men Stereo vill jättegärna gå till Sunkhaket - det blir en diskussion och den som bryr sig minst viker sig, och den andra blir ledaren.

Stereo har en kollega som alltid ska framhäva sig själv. Stereo undviker människan (dvs den människan blir "ledare") och tvingas hon jobba med den så hummar hon bara med och gör som den säger - den människan ser ut som en ledare.

Ledare, kompis... whatever. Det handlar om relationer mellan två individer, i olika situationer, och hur bra man litar på och gillar varandra.

I mina hästars hage ser det definitivt ut som att hästen Ior bestämmer och det gör han såtillvida att han kan flytta på de andra vid matdags. Förutom i vissa lägen, när hästen Xander tycker någonting är superviktigt, då kan inte Ior rubba honom. Ior springer från läskiga saker, Xander undersöker läskiga saker medan Ior svassar runt i hasorna och fnorkar ljudligt.

Vem är "ledaren"?
 

Liknande trådar

Hästvård Funderar med detta kring svartsjuka om hästar kan känna sådant och i så fall hur. Anledningen att jag frågar är att min häst blivit som...
2
Svar
24
· Visningar
1 014
Senast: skiesabove
·
Hästhantering Hej! Jag har sedan ett tag tillbaka varit medryttare på ett äldre sto som trots sin ålder är väldigt pigg och glad i ridningen. Hon går...
Svar
6
· Visningar
1 109
Senast: tessan.g
·
Hästvård Hej! Jag har ett sto som jag haft i 2år och har några bekymmer jag skulle vilja diskutera. Min häst är 5år gammal som under...
2
Svar
24
· Visningar
3 302
Senast: Ridinglady
·
Hästhantering Hej! Jag är lite hjälplös och vet varken in eller ut hur jag ska göra... Har en 12 årig valack som jag tävlat i hoppning med upp...
2 3
Svar
52
· Visningar
12 085
Senast: liiinnea
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp