Arg häst

[Youma]

Jag utgår ifrån att han visar tydligt att han inte gillar det (surar, hugger i luften, men inte så det tar i dig?)

På sätt och vis så försöker han iaf kommunicera med dig, så tydligt som han kan. Han stänger inte av mentalt när ni umgås, utan visar vad han gillar och inte gillar. Det är egentligen inget negativt. Min erfarenhet är att kommunikativa hästar visar inte bara missnöje så starkt, utan försöker också tydligt visa oss vad de gillar, ex.vis när det är extra skönt att bli kliad, etc.

Red ett tag på ett sto som var lite som hästen du beskriver- man fick absolut inte blåsa på henne, inte ens sucka högt, då visade hon direkt att hon tyckte det var ouppfostrat. Man fick inte hoppa eller göra tåhäv (tänk er när det är -20 och man huttrar/hoppar lite) då visade hon direkt att hon tyckte att det fick man sluta med genast. Man fick inte hålla upp armarna över huvudet hur som helst.

I gengäld så hade hon stenkoll på vad man gjorde, hur man rörde sig, och full uppmärksamhet på en. Man kunde flytta på hennes bakdel och framdel genom ens egna kropps position, och när man gick med henne, med lång tygel så stannade hon på fläcken om man själv stannade, gick fram, travade om man sprang, och tvärstannade om man stannade. Hon hade helt enkelt väldig koll på vad man sa med kroppen.

Hon visade jättetydligt när hon tyckte något var skönt, och visade var hon ville bli kliad. Ju mer man lärde känna henne, desto bättre blev man också på att tolka hennes signaler, och jag skulle inte vilja kalla henne arg, utan tydlig och tålamodig med att lära människoapan att kommunicera.

 

[mackan]

Hästar hälsar genom att blåsa på varandra med deras mular det sa dom på skötarkursen så det är din häst som intw vill vara din vän helt enkelt

Nej så simpelt är det inte.

 

[mackan]

Allmän reflektion i tråden:
Precis som bl.a. @Lager klokt delgett så blir det tokigt att resonera utifrån att människan av hästen skulle/kan ses som en annan häst osv. Det blir människan ALDRIG i en hästs perspektiv och det är därför det inte sällan blir så tokigt när folk tror det och att de kan mimika hästspråk, vara ”ledare” osv.

En häst kommer aldrig tycka/tro att människan är en annan häst. Däremot går det att bygga upp förtroende och samspel och förståelse ändå - men inte utifrån filosofi att hästen tror att människan är en häst/tycker att människan någonsin kommunicerar likvärdigt med en häst.

 

[Schloskis]

Allmän reflektion i tråden:
Precis som bl.a. @Lager klokt delgett så blir det tokigt att resonera utifrån att människan av hästen skulle/kan ses som en annan häst osv. Det blir människan ALDRIG i en hästs perspektiv och det är därför det inte sällan blir så tokigt när folk tror det och att de kan mimika hästspråk, vara ”ledare” osv.

Fast det är klart att du som människa kan vara en ledare för din häst? Det är ju det de allra flesta strävar efter så förstår inte riktigt hur du menar. Hästar behöver och vill ha en ledare så jag förstår inte din poäng

 

[mackan]

Fast det är klart att du som människa kan vara en ledare för din häst? Det är ju det de allra flesta strävar efter så förstår inte riktigt hur du menar. Hästar behöver och vill ha en ledare så jag förstår inte din poäng

Nej hästar ser inte människor som ledare på det sättet . De har i flock hästar emellan inte heller ledare på det sättet .
Det finns massor i detta ämne och mycket har tillkommit genom åren mot vad människan trodde om hästar för 20 år sedan. Jag skulle uppmuntra dig att förkovra dig och läsa på mer om du är intresserad av ämnet !

Hästar vill ha tydliga relationer och känna sig trygga. Termen ”ledare” kan innebära en rad variabler inom det , men ”ledare” är ofta väldigt missvisande och tokigt ang hur många hästfolk tolkat och tror att det betyder/hur det fungerar.

 

[nullo-modo]

Fast det är klart att du som människa kan vara en ledare för din häst? Det är ju det de allra flesta strävar efter så förstår inte riktigt hur du menar. Hästar behöver och vill ha en ledare så jag förstår inte din poäng

Nej hästar har inget behov av ledare och söker ingen ledare, finns ingen ledare i en fri flock.

Redan i slutet av 50 talet började det komma rapporter från etnologer som gick emot Thorleif Schjeldrup-Ebbe teori om dominans och ledarskap då Thelma Rowell inte hittade rangordningen i grupper av vildadjur utan bara i fångenskap.
Håller med etnologen Thelma Rowell om att dominans/ledarskap/rangordning är ett på obalans och sjukdom i flocken.

 

[Schloskis]

Nej hästar har inget behov av ledare och söker ingen ledare, finns ingen ledare i en fri flock.

Redan i slutet av 50 talet började det komma rapporter från etnologer som gick emot Thorleif Schjeldrup-Ebbe teori om dominans och ledarskap då Thelma Rowell inte hittade rangordningen i grupper av vildadjur utan bara i fångenskap.
Håller med etnologen Thelma Rowell om att dominans/ledarskap/rangordning är ett på obalans och sjukdom i flocken.

https://roamconsultingllc.com/leadership-with-horses/
tips till er att läsa

 

[mackan]

https://roamconsultingllc.com/leadership-with-horses/
tips till er att läsa

Men du ?

 

[Masse]

Men hörni, det är klart som tusan jag inte går runt och blåser på honom varje dag på rutin! Gör det aldrig eftersom han inte gillar det, men det jag frågar är VARFÖR han han REAGERAR på det sättet han gör, inget annat. Självklart förstår jag att det är obehagligt, och det är inte så att jag brukar jävlas med honom på detta vis, men med tanke på hur starkt han reagerar är jag frågande kring vart beteendet kommer ifrån.

Jag känner ju inte din häst och vet inte heller riktigt hur den reagerar och hur mycket man måste blåsa för att få reaktion. Så varför din häst gör så vet jag så klart inte.
Men jag har turen att få lära känna och umgås med väldigt många olika hästar och har då lärt mig mycket om hur olika individer kan vara och reagera. Som exempel den äldsta hästen jag har här hemma just nu (26 år) avskyr att bli blöt i ansiktet. Om det blåser och regnar är det näst intill omöjligt att få henne att gå mot vinden. Hon håller på att vrida och vända på hela sig för att slippa.
Därför kan jag tänka mig att din häst är känslig och upplever det obehagligt. Behöver inte alls vara något som hänt kan vara så att han är känslig och upplever det obehagligt bara.

 

[Schloskis]

Men du ?

Där ser du att hästar visst vill ha en ledare

 

[animalasia]

Nej hästar ser inte människor som ledare på det sättet . De har i flock hästar emellan inte heller ledare på det sättet .
Det finns massor i detta ämne och mycket har tillkommit genom åren mot vad människan trodde om hästar för 20 år sedan. Jag skulle uppmuntra dig att förkovra dig och läsa på mer om du är intresserad av ämnet !

Hästar vill ha tydliga relationer och känna sig trygga. Termen ”ledare” kan innebära en rad variabler inom det , men ”ledare” är ofta väldigt missvisande och tokigt ang hur många hästfolk tolkat och tror att det betyder/hur det fungerar.

Intressant, jag tänker snarare att termen ledare eller ledarskap håller på att omvärderas. I relationen mellan häst och människa men också i företagsvärlden, skolvärlden osv. En mer demokratisk syn i många avseenden påverkar hur vi ser på ledarskap.

 

[Shaggy]

https://roamconsultingllc.com/leadership-with-horses/
tips till er att läsa

Så du använder ett företag som arbetar med "ledarskap" som en källa för att säga att hästar vill ha en mänsklig ledare?
Mina hästar söker inte en ledare utan en pålitlig vän som lyssnar på dem.

Igår höll det på att hända en riktigt obehaglig sak. Jag var ute och gick med min ena häst. Hon är rätt taggad och strax före vi kom hem till stallet så tog det lite väl mycket fart i henne så hon travade iväg i nerförsbacke och beckmörker med mig hängandes i grimskaftet. När jag snubblade och kände att jag höll på att tappa henne så skrek jag till i panik eftersom jag är livrädd för att få en lös häst iklädd repgrimma (100m från stallet bilfritt). Min fantastiska häst lyssnar på mig och stannar som hon alltid gör. Inte fasen stannar hon för att jag är ledare utan för att hon vet att när matte blir rädd så stannar man för då håller något på att gå åt helvete.
Jag vet inte hur hon lärt sig det men lärt sig har hon gjort och där och då litar hon på mitt omdöme. I nästa stund så gör hon exakt det som faller henne in om hon bestämmer sig för det för det är inte jag som är ledare utan vi är vänner och som sådana så har man bägge talan. Det ingår i den respekt vi visar varandra.

 

[Schloskis]

Så du använder ett företag som arbetar med "ledarskap" som en källa för att säga att hästar vill ha en mänsklig ledare?
Mina hästar söker inte en ledare utan en pålitlig vän som lyssnar på dem.

Igår höll det på att hända en riktigt obehaglig sak. Jag var ute och gick med min ena häst. Hon är rätt taggad och strax före vi kom hem till stallet så tog det lite väl mycket fart i henne så hon travade iväg i nerförsbacke och beckmörker med mig hängandes i grimskaftet. När jag snubblade och kände att jag höll på att tappa henne så skrek jag till i panik eftersom jag är livrädd för att få en lös häst iklädd repgrimma (100m från stallet bilfritt). Min fantastiska häst lyssnar på mig och stannar som hon alltid gör. Inte fasen stannar hon för att jag är ledare utan för att hon vet att när matte blir rädd så stannar man för då håller något på att gå åt helvete.
Jag vet inte hur hon lärt sig det men lärt sig har hon gjort och där och då litar hon på mitt omdöme. I nästa stund så gör hon exakt det som faller henne in om hon bestämmer sig för det för det är inte jag som är ledare utan vi är vänner och som sådana så har man bägge talan. Det ingår i den respekt vi visar varandra.

Så du menar på fullaste allvar att du tror att hästar har "vänner"? Eller djur överlag? Det är flockmedlemmar, där en bestämmer och är ledare. Kolla i vilken hästflock som helst så ser du att det finns en som är högst i rang, det är flockledaren. Hästarna känner sig trygga tack vare denne, därför vill hästen även att du ska vara ledaren.

 

[mackan]

Intressant, jag tänker snarare att termen ledare eller ledarskap håller på att omvärderas. I relationen mellan häst och människa men också i företagsvärlden, skolvärlden osv. En mer demokratisk syn i många avseenden påverkar hur vi ser på ledarskap.

Jag vet nog inte riktigt vad du vill säga utifrån det jag kommenterat .

 

[Shaggy]

Så du menar på fullaste allvar att du tror att hästar har "vänner"? Eller djur överlag? Det är flockmedlemmar, där en bestämmer och är ledare. Kolla i vilken hästflock som helst så ser du att det finns en som är högst i rang, det är flockledaren. Hästarna känner sig trygga tack vare denne, därför vill hästen även att du ska vara ledaren.

Ja det menar jag. Den som studerat en flock en liten liten stund ser att hästar söker sig till vissa andra hästar. Vilken häst de söker sig till har väldigt lite med "rang" att göra. Det har att göra med vänskap. Jag har sett så många hästar tycka om varandra eller avsky varandra helt utanför den rangskala vi människor försöker pådyvla dem. Varför tror du att människan är det enda djuret som har förmågan att bygga vänskapsband. Är inte det att ha lite storhetsvansinne.
Om det bara rörde sig om rang och makt så skulle inte mina hästar lita på mig alls. Jag är usel som ledare, däremot är jag en bra vän. Man skadar inte sina vänner utan hjälper dem och de, framförallt märra, gör allt för att hjälpa mig liksom jag gör allt för att hjälpa dem.
Med ditt sätt att se på djuren så skulle min Nova aldrig ha fungerat alls. Trots att hon visste att hon var starkast osv så tog hon alltid hand om sin människa. När min vän lät sin lilla dotter rida så stannade hästen varje gång barnet hamnade det minsta lilla snett i sadeln för man är rädd om sin människa. När jag kom på glid så fångade hon upp mig och satte rätt mig. När jag trillade av så skämdes hon och gjorde allt i sin makt för att det inte skulle hända igen. Varför i hela fridens dagar skulle ett flyktdjur som bara lyssnar till makt lägga två strån i kors för att hjälpa sin svaga människa?
Varför skulle hennes dotter när hon har dödens ont i hovarna pga fång stå och snoffla mig i ryggen då jag drog av skorna för att visa att det var ok trots smärtan? Inte sjutton berodde det på makt, det berodde på att hon vet att jag alltid försöker hjälpa henne.
Makt i relationen till hästar är oerhört överreklamerat, vilket Novan lärde mig. Den period (hon var min första häst) som jag försökte visa makt eftersom alla sa att det var det hästen behövde så var hon livsfarlig. När jag började bygga en vänskap med henne så gav hon mig sitt hjärta i retur, dock med förbehållet att hon var en fritänkande individ.
Visst går makt att använda i förhållande till hästar men då får man inte en individ då får man en hjärndöd moped.

 

[SiZo]

Så du menar på fullaste allvar att du tror att hästar har "vänner"? Eller djur överlag? Det är flockmedlemmar, där en bestämmer och är ledare. Kolla i vilken hästflock som helst så ser du att det finns en som är högst i rang, det är flockledaren. Hästarna känner sig trygga tack vare denne, därför vill hästen även att du ska vara ledaren.

Alltså, menar du att du inte tror att djur har vänner? Tror du inte att de har känslor heller?

 

[nullo-modo]

Ja det menar jag. Den som studerat en flock en liten liten stund ser att hästar söker sig till vissa andra hästar. Vilken häst de söker sig till har väldigt lite med "rang" att göra. Det har att göra med vänskap. Jag har sett så många hästar tycka om varandra eller avsky varandra helt utanför den rangskala vi människor försöker pådyvla dem. Varför tror du att människan är det enda djuret som har förmågan att bygga vänskapsband. Är inte det att ha lite storhetsvansinne.
Om det bara rörde sig om rang och makt så skulle inte mina hästar lita på mig alls. Jag är usel som ledare, däremot är jag en bra vän. Man skadar inte sina vänner utan hjälper dem och de, framförallt märra, gör allt för att hjälpa mig liksom jag gör allt för att hjälpa dem.
Med ditt sätt att se på djuren så skulle min Nova aldrig ha fungerat alls. Trots att hon visste att hon var starkast osv så tog hon alltid hand om sin människa. När min vän lät sin lilla dotter rida så stannade hästen varje gång barnet hamnade det minsta lilla snett i sadeln för man är rädd om sin människa. När jag kom på glid så fångade hon upp mig och satte rätt mig. När jag trillade av så skämdes hon och gjorde allt i sin makt för att det inte skulle hända igen. Varför i hela fridens dagar skulle ett flyktdjur som bara lyssnar till makt lägga två strån i kors för att hjälpa sin svaga människa?
Varför skulle hennes dotter när hon har dödens ont i hovarna pga fång stå och snoffla mig i ryggen då jag drog av skorna för att visa att det var ok trots smärtan? Inte sjutton berodde det på makt, det berodde på att hon vet att jag alltid försöker hjälpa henne.
Makt i relationen till hästar är oerhört överreklamerat, vilket Novan lärde mig. Den period (hon var min första häst) som jag försökte visa makt eftersom alla sa att det var det hästen behövde så var hon livsfarlig. När jag började bygga en vänskap med henne så gav hon mig sitt hjärta i retur, dock med förbehållet att hon var en fritänkande individ.
Visst går makt att använda i förhållande till hästar men då får man inte en individ då får man en hjärndöd moped.

Min fösta var som din nova, önskar fler hästar var såna.

 

[nullo-modo]

https://roamconsultingllc.com/leadership-with-horses/
tips till er att läsa

Vad jag hittar så har hon ingen utbildning ens och än mindre i Etologi eller motsvarade.
Hon har tävlat distans och varit dressyrelev.

 

[Tove0103]

Vad tycker ni om Clinton Anderson? Han är nu en extremvariant men lite rätt har han trots allt i det han säger ur perspektivet att hästen behöver en ledare

 

[Stereo]

Så du menar på fullaste allvar att du tror att hästar har "vänner"? Eller djur överlag? Det är flockmedlemmar, där en bestämmer och är ledare. Kolla i vilken hästflock som helst så ser du att det finns en som är högst i rang, det är flockledaren. Hästarna känner sig trygga tack vare denne, därför vill hästen även att du ska vara ledaren.

Det finns numera en hel del forskning som menar på att i en hästflock finns det inte någon "ledare" eller "rangordning" så som vi traditionellt har föreställt oss. Hela rangordningstänket är förlegat.

Svensk artikel: https://www.hippson.se/artikelarkivet/forskning/forskarna-slopa-flockledartanket.htm

Angående vänner, har du inte varit med om att två hästar varit lite extra fästa vid varandra? Tycker det är väldigt vanligt. Ett exempel från min vardag är mina två killar, som går tillsammans med en tredje valack. Tar man ut den tredje hästen från flocken händer ingenting, men tar man ut en av mina gnäggas det ganska friskt från hagen.