Jag tror inte att man kan vara helt jämställd på alla punkter. Men i det stora hela är det nog relativt jämställt här - trots att jag har tagit ut 95% av föräldradagarna när barnen var små. (och det finns rent konkret praktiska orsaker till att vi gjorde så från början, men det orkar jag inte utveckla just nu) Och just detta brukar få folk att tala om för mig att man inte kan vara jämställd då, men jag kommer med en dåres envishet fortsätta hävda att det inte har med föräldradagar att göra, utan med inställning till föräldraskapet. Min man ville nämligen umgås med sina barn så mycket han bara kunde när han kom hem från jobbet och då kunde jag lämna bostaden och gå ut och göra det jag behövde göra.
Vi tar ungefär lika mycket ansvar för barnen. Men visst, inte millimeterrättvist. Jag har nog varit på fler föräldramöten och utvecklingssamtal men han har sannolikt lagt mer tid på läxhjälp. Han har tagit alla vab-dagar, numera vobbar han vid behov. Jag har pluggat hemifrån några gånger vid vab-behov. Kompisars kalas styr den upp som har tid till det.
När man har flera barn får man ofta dela på sig och ta ansvar på varsitt håll.
Jag har förvisso köpt merparten av barnens kläder medan de var mindre, men det berodde nog också på att jag jobbade med att just sälja kläder (hemförsäljning) och kunde köpa dem av mig själv. Han har inga problem att ta med sig det barn som behöver nåt nytt i garderoben eller på skohyllan och fylla på det som behövs, även om det möjligen fortfarande är så att jag har köpt merparten av plaggen. Och nu är de två äldsta stora nog för att köpa sina kläder själva, även om någon av oss får betala...
Jag lagar mer mat, han städar mer. Men han har absolut inga problem att laga mat, det är sämre med min städning...

Båda tvättar och kör diskmaskin (numera gör barnen det också!)
Han klipper gräsmattan (för jag är gräsallergisk!), jag sköter trädgårdslandet. Han kör röjsåg och trimmer, jag kör jordfräs och slåtterbalk (istället för betesputs, de tider på året då pollenhalten är låg).
Han plockar bär och svamp, båda rensar och jag saftar/syltar/konserverar.
Han tar med barnen på semestertur medan jag sommarjobbar, jag åker på träningsläger med barnen medan han jobbar. (just att han åker iväg själv med alla barnen på semestertripp har förundrat många i vår omgivning, han ses som "duktig pappa" för att han ger sig på det. För oss vore det konstigare om han inte skulle fixa det....)
Nu har vi ingen bil där hela familjen får plats, men åker vi tillsammans så är det nästan alltid jag som kör - för jag hatar att vara passagerare och har alltid gjort...
Han brukar byta däck på våra bilar, jag undviker gärna såna jobb pga mina ledbesvär. Men jag har inga som helst problem att göra det själv om det behövs och ett snabbt däckbyte i vägkanten om jag får punktering är inget jag tvekar på.
Vi håller båda koll på bilarna om de behöver in på verkstad eller så.
Jag har byggt boxar i stallet, han bygger hyllor i garaget.
Men visst, det finns säkerligen områden där vi är väldigt ojämställda. Åt båda hållen - så det är ju ändå någon form av rättvisa...