Är lärare verkligen så dumma?

[SiZo]

Har din bror en iq på 80 och grundskola och högstadie inom särskolan?
Det är ENORM skillnad på att gått vanlig grundskola och högstadie, att ha en normal eller närmast normal iq osv.

Killen i mitt exempel har inte ens körkort, för att han inte klarat av att ta det. Hans praktik inom särgymnasiet hade fungerat bra men han bedömdes som ej anställningsbar ens med lönebidrag då han behövde såpass mycket stöd och såpass lång tid för att utföra momenten. Fick han det och enbart praktiskt arbete gick det finfint dock.

Men att jämföra med din bror blir som att jämföra äpplen och päron tyvärr.

Om det är så illa att han inte ens blev anställningsbar med lönebidrag så måste det väl vara fel på fler saker än bara intelligensen? Eller? Jag har ingen insyn eller kunskap, men hur skulle den fortsatta skolgången i särskola och godkända betyg därifrån hjälpt honom då? Finns det då jobb som kommunen betalar hela lönen för eller liknande?

Har en kusin som gick i särskola, även han gick inte gymnasium, jobbar heltid och lever sitt liv. Visst, vill en sådan person bli professor eller så så blir det såklart jättesvårt att bli nöjd med livet. Men han är så vitt jag vet ganska nöjd med att köra budbil iaf

Känner att mitt intellektuella påbrå lämnar lite att önska här

 

[Alexandra_W]

Om det är så illa att han inte ens blev anställningsbar med lönebidrag så måste det väl vara fel på fler saker än bara intelligensen? Eller? Jag har ingen insyn eller kunskap, men hur skulle den fortsatta skolgången i särskola och godkända betyg därifrån hjälpt honom då? Finns det då jobb som kommunen betalar hela lönen för eller liknande?

Har en kusin som gick i särskola, även han gick inte gymnasium, jobbar heltid och lever sitt liv. Visst, vill en sådan person bli professor eller så så blir det såklart jättesvårt att bli nöjd med livet. Men han är så vitt jag vet ganska nöjd med att köra budbil iaf

Känner att mitt intellektuella påbrå lämnar lite att önska här

Om han hade haft kvar sin diagnos skulle han sannolikt fått aktivitetsersättning från försäkringskassan samt daglig verksamhet på enskild plats och fortsatt i sin egen takt tränas mot att på sikt klara av en anpassad anställning.

Nu lär han hamnat på arbetsförmedlingen med och som alla andra.

Det är extremt stor skillnad på personer inom särskolan. Vissa behöver hjälp att klä på sig och saknar språk. Andra svetsar med den äran och går direkt ut i arbetslivet. Man kan inte bedöma en person enbart utifrån att den gått på särskola och tro alla andra på särskola är likadana.

Tillägg: minus diagnos men med "betyg" från särskolan skulle han ha papper på att han genomgått och klarat särskolegymnasium med den och den inriktningen. Samt kunnat vara behörig att fortsätta studera i vissa former. Dvs skillnaden om jag gått treårigt gymnasium och kan bevisa det med betyg eller "jo jag gick det men jag fick inga betyg jag kan visa men jag lovar jag gick det"

 

[godisklubba]

Jag har inte heller siffror. Det står bara "mycket mycket begåvad" och min utredare sa att det inte var meningsfullt att prata om siffror, men ritade en normalkurva, ett kryss där han bedömde att jag befann mig och sa att jag tillhör hundrade percentilen.

Samma här. Jag är nyfiken på att få veta mina siffror på WISC testet jag gjorde i samband med att jag fick min autism diagnos i vintras. Min utredare sa bara "du ligger väldigt långt över medel här och är mycket mycket begåvad, denna är liiiite lägre, här är du lååångt över medel igen" osv.

 

[nullo-modo]

Oxå OT

Det kan gå bra även om man inte har gått gymnasiet. Min bror har aldrig slutfört gymnasiet, mest för att han var otroligt omotiverad tror jag. Intelligensen är det nog inget större fel på, även om matte aldrig har varit hans starka sida.

Men han är duktig på att hugga i, vara hjälpsam och är en riktigt bra arbetare helt enkelt. Han har kört budbil och har nu tagit lastbilskort och folk har skrikit efter honom eftersom han är så duktig på att hugga i, vill arbeta och tar väl hand om kunderna.

Han har nu beställt ett hus till en tomt, blott 25 år gammal. För sina egna pengar. Hur många 25 åringar kan säga det idag?? Jag själv är ju 33 och det dröjer nog tills jag är 40 iaf innan jag kommer ha råd att köpa hus.

Har gått gymnasiet men inte godkänt i alla grundämnen. För mig är det ren tur att jag jobbar där jag jobbar nu, skulle anställas 500 personer på 5 veckor och var en bland bottenskrapet som 3 av dom sista in pga att jag inte har godkänt i alla grundämnen från gymnasiet.
När det var otroligt på jobbet så spontan sökte jag till syster fabriken och blev tvär nej och svarade ja på frågan om dom hellre anställer en som nyligen tagit trukkort än en som jobbar i fabrik och kört många olika truckar under flera år men inte har alla betygen. Hen hälsade dock att jag skulle bli högintressant att anställa om jag läste in ämnena.

Varit så på flera jobb jag tänkt söka men avstått när jag ringt och frågat om betygen.

Kan tillägga att jag är mycket uppskattat på jobbet av både kollegor, gruppledare och chefer. Är bara att bli anställd som är problemet.

 

[Amha]

Ska man nå fram helt till människor när man har negativa åsikter om deras arbete ska man nog vara väldigt tydlig men ändå artig.

Jag hade en gång en lärare som hade helt vansinniga grejer för sig för att få igenom massa grejer läraren försökte lära oss. Liknade något man kunde tänkas se i småskolan på 80-90-talet och vi gick i högstadiet på 00-talet. Resultatet blev ju ont om respekt och mycket skitsnack och klagomål från klassen. En vacker dag hade hen och jag en lång diskussion, inför hela klassen, där jag berättade att a och b fungerar inte för att x och y osv. Utan något trams med ironi och sarkasm, dåligt språk eller annat beteende som inte passar i situationen. Vad hände efter det? Läraren ändrade sig till det bättre, saker började fungera och ganska omgående ändrade jag min inställning till läraren och visade mer respekt osv. Resultatet blev också att jag och läraren hade väldigt mycket intressanta samtal där läraren lyssnade in om läget i klassen osv. När jag slutade 9:an hade hen skrivit ett långt brev till mig där hen berättade att det har varit givande att ha mig i sin klass och massa sånt

Samma sätt har jag använt mig av även efter det och stöter sällan på problem jag inte kan tala mig ur så att säga. Det är viktigt att öva sig på sånt. Nu har du stött på ett dilemma med en lärare. Ta tillfället att försöka lära dig att diskutera fram lösningar och låt läraren vara med och hitta en gemensam lösning i stället för att fälla massa otrevliga kommentarer.

 

[Alexandra_W]

Har gått gymnasiet men inte godkänt i alla grundämnen. För mig är det ren tur att jag jobbar där jag jobbar nu, skulle anställas 500 personer på 5 veckor och var en bland bottenskrapet som 3 av dom sista in pga att jag inte har godkänt i alla grundämnen från gymnasiet.
När det var otroligt på jobbet så spontan sökte jag till syster fabriken och blev tvär nej och svarade ja på frågan om dom hellre anställer en som nyligen tagit trukkort än en som jobbar i fabrik och kört många olika truckar under flera år men inte har alla betygen. Hen hälsade dock att jag skulle bli högintressant att anställa om jag läste in ämnena.

Varit så på flera jobb jag tänkt söka men avstått när jag ringt och frågat om betygen.

Kan tillägga att jag är mycket uppskattat på jobbet av både kollegor, gruppledare och chefer. Är bara att bli anställd som är problemet.

Jag la en ledsen smiley på ditt inlägg. Inte för att jag är ledsen du har jobb, men för hus samhället ser ut och ffa för att du benämnd dig bottenskrap indirekt. Det är du inte!

 

[SiZo]

Har gått gymnasiet men inte godkänt i alla grundämnen. För mig är det ren tur att jag jobbar där jag jobbar nu, skulle anställas 500 personer på 5 veckor och var en bland bottenskrapet som 3 av dom sista in pga att jag inte har godkänt i alla grundämnen från gymnasiet.
När det var otroligt på jobbet så spontan sökte jag till syster fabriken och blev tvär nej och svarade ja på frågan om dom hellre anställer en som nyligen tagit trukkort än en som jobbar i fabrik och kört många olika truckar under flera år men inte har alla betygen. Hen hälsade dock att jag skulle bli högintressant att anställa om jag läste in ämnena.

Varit så på flera jobb jag tänkt söka men avstått när jag ringt och frågat om betygen.

Kan tillägga att jag är mycket uppskattat på jobbet av både kollegor, gruppledare och chefer. Är bara att bli anställd som är problemet.

Jag hade 8 IG när jag gick ut. När jag har förklarat varför jag hade IG i dessa ämnen så har det inte varit jätteproblem. Åtminstone inte när de har velat ha mig i övrigt. Trots att det har stått att man ska ha gått gymnasiet osv.

Nu har jag dock läst upp mina betyg, men det syns ju oavsett inte på slutbetyget, så vill de se det så är det samma sak ändå.

Undrar varför det är sån skillnad?

 

[Alexandra_W]

Jag hade 8 IG när jag gick ut. När jag har förklarat varför jag hade IG i dessa ämnen så har det inte varit jätteproblem. Åtminstone inte när de har velat ha mig i övrigt. Trots att det har stått att man ska ha gått gymnasiet osv.

Nu har jag dock läst upp mina betyg, men det syns ju oavsett inte på slutbetyget, så vill de se det så är det samma sak ändå.

Undrar varför det är sån skillnad?

Fast har du läst upp dem har du gymnasiekompetens. Så var det lika icke problem innan?

Det är ju stor skillnad mellan ha gymnasiekompetens även om man skaffat den senare än plan, och att inte alls ha den.

 

[Alexandra_W]

Sen ang gymnasiekompetens så tror jag det är som natt och dag hur det bedömdes när en annan var ung (född 1978) och hur det bedöms idag. Alltså som färsk på arbetsmarknaden.

Och arbeten som förr krävde "bara" gymnasium kräver idag akademisk examen i någon form. Inte alltid så kinkig vilken, men att det finns en.

Dvs i takt med att utbildningsgraden ökar så ökar kraven på en viss grundnivå av utbildning.

Min pappa är född 1939 och har sjuårig folkskola och lärde sig aldrig engelska i skolan. Det gick bra på den tiden. Idag skulle du antagligen inte få ett endaste litet jobb.

Så man ska vara lite försiktig med "det gick bra för mig/bra för Nisse" om man eller Nisse inte är 19 år och tar första steget ut i arbetslivet utan problem.

(jag har idag knappt 400 högskolepoäng, men jag hoppade av gymnasiet sista terminen. Och det tog mig en halv evighet få tummen ur och läsa in det sista. Jag kan på ett sätt säga att det var inga problem den perioden jag saknade gymnasium. Jag hade, fick och bytte jobb utan besvär. MEN jag skulle också kunna säga det var problem - för det begränsade ju vad jag kunde jobba med. Nu jobbade jag med något jag th rivdes med, och det var därför det tog tid få tummen ur och läsa upp. Men hade jag velat ha ett annat jobb hade det varit all skillnad i världen.)

 

[nullo-modo]

Jag hade 8 IG när jag gick ut. När jag har förklarat varför jag hade IG i dessa ämnen så har det inte varit jätteproblem. Åtminstone inte när de har velat ha mig i övrigt. Trots att det har stått att man ska ha gått gymnasiet osv.

Nu har jag dock läst upp mina betyg, men det syns ju oavsett inte på slutbetyget, så vill de se det så är det samma sak ändå.

Undrar varför det är sån skillnad?

Här hänger det på vilka ämnen, är det G På grundämnen så kan resten vara IG. Krasst sätt så behövde jag bara G i tre ämnen och resten IG, bara det var rätt ämnen som var G i.

 

[FannyN]

Den här tråden påminner mig om varför jag när jag gått hela lärarutbildningen bara jobbade en termin och sedan rusade tillbaka till Barnpsykiatrin.
En massa ungar som själva valt sitt program som bara satt och tjafsade om annat och sedan gnällde på att det var sjukt och äckligt allting. Dessutom några ambitiösa trevliga personer som verkligen ville lära sig mitt i allt detta. Dessa gjorde ju att en fick ont i magen av deras arbetsmiljö.

 

[SiZo]

Här hänger det på vilka ämnen, är det G På grundämnen så kan resten vara IG. Krasst sätt så behövde jag bara G i tre ämnen och resten IG, bara det var rätt ämnen som var G i.

Jag hade IG i både Svenska A och B, som det hette på den tiden.

Fast har du läst upp dem har du gymnasiekompetens. Så var det lika icke problem innan?

Det är ju stor skillnad mellan ha gymnasiekompetens även om man skaffat den senare än plan, och att inte alls ha den.

Ja. Jag läste upp gymnasiekompetensen väldigt nyligen, och sedan jag började med det så har jag bara studerat. Så samtliga jobb jag har sökt och fått har jag fått utan gymnasiekompetensen.