Hej!
Jag fyller snart 20 år och har i princip alltid haft pojkvän under min tonårs tid. Sedan jag var 14 år iallafall så har jag alltid haft det. Jag har skaffat ny pojkvän för att komma över den gamla kan man säga, så har kanske varit "ensam" Max en månad. Nu så är jag för första gången singel under en längre period och börjar känna saknad efter någon nu. Jag och mitt ex gjorde slut i oktober förra året. Och varför vi gjorde det var för att jag inte hade tid med pojkvän. Jag jobbade 90%, vill satsa på ridningen och så har jag även två hundar att ta hand om. Så en pojkvän i en annan stad gick inte alls.
Mitt liv har gått i ett fram tills nu när jag känner att jag börjar få ordning på det. Jag har fasta arbetstider och har fått lagt en bättre plan kring hästen. Jag pratar med killar lite hit och dit och har även träffat någon.
Men till rubriken.. Har inte alls varit aktiv sexuellt på dessa månaderna. Har ju varit utan Max en månad innan och nu ett halvår snart. Jag har aldrig bara följt med en kille hem efter en fest förän förra helgen. Men när jag väl va där tyckte jag bara det va pinsamt och kunde inte tänka på annat än att jag inte gör sånt. (Gjorde alltså inget mer än pussades och sov typ) Killen hade jag pratat med sedan i julas, när han lämnade av mig på stationen pussades vi också och han sa själv att vi skulle ses igen, och nu efter det pratar han inte mer med mig. Så man kan ju undra vad killar egentligen ser hos oss..
Iallafall, många utav mina tjejkompisar är singlar och har nya kks hela tiden. Jag känner mig jätte mesig när jag säger att jag inte har "gjort det" på ett halvår. Känns lite som att jag är den ända..
Jag behöver känna, ge och få kärlek för att jag ska kunna göra något. Är kanske lite gammeldags av mig. Nu blev detta väldigt rörigt. Men behövde få skriva av mig! Buke är en bra sida för sånt
Jag fyller snart 20 år och har i princip alltid haft pojkvän under min tonårs tid. Sedan jag var 14 år iallafall så har jag alltid haft det. Jag har skaffat ny pojkvän för att komma över den gamla kan man säga, så har kanske varit "ensam" Max en månad. Nu så är jag för första gången singel under en längre period och börjar känna saknad efter någon nu. Jag och mitt ex gjorde slut i oktober förra året. Och varför vi gjorde det var för att jag inte hade tid med pojkvän. Jag jobbade 90%, vill satsa på ridningen och så har jag även två hundar att ta hand om. Så en pojkvän i en annan stad gick inte alls.
Mitt liv har gått i ett fram tills nu när jag känner att jag börjar få ordning på det. Jag har fasta arbetstider och har fått lagt en bättre plan kring hästen. Jag pratar med killar lite hit och dit och har även träffat någon.
Men till rubriken.. Har inte alls varit aktiv sexuellt på dessa månaderna. Har ju varit utan Max en månad innan och nu ett halvår snart. Jag har aldrig bara följt med en kille hem efter en fest förän förra helgen. Men när jag väl va där tyckte jag bara det va pinsamt och kunde inte tänka på annat än att jag inte gör sånt. (Gjorde alltså inget mer än pussades och sov typ) Killen hade jag pratat med sedan i julas, när han lämnade av mig på stationen pussades vi också och han sa själv att vi skulle ses igen, och nu efter det pratar han inte mer med mig. Så man kan ju undra vad killar egentligen ser hos oss..
Iallafall, många utav mina tjejkompisar är singlar och har nya kks hela tiden. Jag känner mig jätte mesig när jag säger att jag inte har "gjort det" på ett halvår. Känns lite som att jag är den ända..
Jag behöver känna, ge och få kärlek för att jag ska kunna göra något. Är kanske lite gammeldags av mig. Nu blev detta väldigt rörigt. Men behövde få skriva av mig! Buke är en bra sida för sånt