L
lurad1
Bakgrunden är endast att jag -91 köpte en häst av dem genom ett försäljningstall i Danmark. Jag i min tur skrev till förra ägaren och berättade hur det gick för hästen. Den hästen betalade jag ca 50' då och den var endast grundutbildad. Jag lyckades att rida upp den till svår klass och det var en verkligt bra häst som dessutom tävlat på irland.
När den endast var 9år så avled den hastigt i tarmvred, detta meddelade jag förre ägaren. (jag skrev ca 1 brev om året och ingen personlig kontakt alls, hade aldrig träffat dessa personer inte ens vid köpet eftersom det gick genom ett stall)
De tyckte det var synd eftersom jag skrev till dem att ridningen inte kändes så roligt efter han död, vilket ju är förklarligt.
Ca 1 år efter dvs dec -96 kontaktade de mig om den andra hästen de hade som jag allra hastigast sett vid en tävling i danmark. Den stod på stallet och hennes dotter var och tittade på tävlingen och på hästen jag köpt av dem. Det var en liten knubbig väldigt sur häst som hon (dottern) tagit med sig hem från irland när hon slutade jobbet där (dvs hon fick den som tvååring).
Då 1 år efter min hästs död så fick jag ett brev i dec-96 där det stod att de blivit så lessna att höra att jag inte riktigt kände för att rida igen. och nu var det som så att de hade ju en annan häst (den jag sett i stallet) som de inte hade tid med utan ville om jag ville att jag skulle ha honom, han var inte alls lika bra som den andre (skrev de i brevet) men att som en god irländsk häst så kanske han kunde bli något och om inte så var han snäll att rida. Jag fick ha honom som min egen och behövde inte fråga de om någonting utan jag hade full rådighet över honom.
Hästen var vid detta tillfälle 8 år ( och de hade haft honom i minst 6år)och helt outbildad i hoppning för att de inte gillade att hoppa, han var mest riden ute och kunde inte ens rygga dvs knappt LC standard. han var ganska liten ca 159cm och knubbig som bara den. Jag åkte ju över och provred honom och fick inte ens ner honom på tygel då. Men eftersom han kom från samma ställe som den andre så ville jag så gärna försöka i alla fall.
De lämnade över honom hit till sverige i slutet av dec -96 och de promisserna var att han skulle vara hos mig i 4 år minst för de kunde inte alls ta tillbaka honom tidigare. Och han skulle absolut inte säljas (står i brevet).
Jag började att rida och träna honom och han utvecklades bra även om det var mycket jobb. De kom och hälsade på honom i februari och då efter det så fick jag ett brev där det ordagrant står:
"*** har det så oerhört bra hos dig och han ser verkligen ut att trivas och nu blir du kanske förvånad men vi har diskuterat och som du vet så kan vi inte ta hem honom fören tidigast om fyra år men om han trivs hos dig och blir en bra tävlingshäst så skall han få vara kvar hos dig för alltid."
Vi hade ju tagit en försäkring på honom just eftersom om det skulle hända något så skulle man inte stå där. Vi sade detta till ägarna och eftersom de inte hade försäkringar på honom så var det helt ok att ta en i vårat namn, eftersom vi betalade den. Detta fick vi ju rätt i rätten med eftersom det finns ett brev där det står att min mamma pratade med ägaren om just försäkringen.
Kostnaderna det tvistades om var rätt höga advokatkostnader från hennes sida vilka jag får betala + mina kostnader till min advokat dvs 20% i självrisk resten tar försäkringen MEN inte hennes advokatkostnader de får jag stå för helt själv.
Vi har pratat med försäkringsbolaget och de säger att eventuellt så finns det kvar, men att de skulle skriva ett brev där de står för att det inte finns någon möjlighet att jag skulle få en försäkring till ägaren eftersom de är danskar och inte skrivan i sverige. Dvs de är inte enligt försäkringsvillkoren berättigade till pengarna vilket rätten då trodde efter att ha läst villkoren. Men å andra sidan så visste vi inte om dessa regler förens i fredag då vi pratade med områdeschefen på bolaget i och med att de inte står med i allmäna villkoren utan är en grundregel för att överhuvudtaget få ta en försäkring i bolaget
När den endast var 9år så avled den hastigt i tarmvred, detta meddelade jag förre ägaren. (jag skrev ca 1 brev om året och ingen personlig kontakt alls, hade aldrig träffat dessa personer inte ens vid köpet eftersom det gick genom ett stall)
De tyckte det var synd eftersom jag skrev till dem att ridningen inte kändes så roligt efter han död, vilket ju är förklarligt.
Ca 1 år efter dvs dec -96 kontaktade de mig om den andra hästen de hade som jag allra hastigast sett vid en tävling i danmark. Den stod på stallet och hennes dotter var och tittade på tävlingen och på hästen jag köpt av dem. Det var en liten knubbig väldigt sur häst som hon (dottern) tagit med sig hem från irland när hon slutade jobbet där (dvs hon fick den som tvååring).
Då 1 år efter min hästs död så fick jag ett brev i dec-96 där det stod att de blivit så lessna att höra att jag inte riktigt kände för att rida igen. och nu var det som så att de hade ju en annan häst (den jag sett i stallet) som de inte hade tid med utan ville om jag ville att jag skulle ha honom, han var inte alls lika bra som den andre (skrev de i brevet) men att som en god irländsk häst så kanske han kunde bli något och om inte så var han snäll att rida. Jag fick ha honom som min egen och behövde inte fråga de om någonting utan jag hade full rådighet över honom.
Hästen var vid detta tillfälle 8 år ( och de hade haft honom i minst 6år)och helt outbildad i hoppning för att de inte gillade att hoppa, han var mest riden ute och kunde inte ens rygga dvs knappt LC standard. han var ganska liten ca 159cm och knubbig som bara den. Jag åkte ju över och provred honom och fick inte ens ner honom på tygel då. Men eftersom han kom från samma ställe som den andre så ville jag så gärna försöka i alla fall.
De lämnade över honom hit till sverige i slutet av dec -96 och de promisserna var att han skulle vara hos mig i 4 år minst för de kunde inte alls ta tillbaka honom tidigare. Och han skulle absolut inte säljas (står i brevet).
Jag började att rida och träna honom och han utvecklades bra även om det var mycket jobb. De kom och hälsade på honom i februari och då efter det så fick jag ett brev där det ordagrant står:
"*** har det så oerhört bra hos dig och han ser verkligen ut att trivas och nu blir du kanske förvånad men vi har diskuterat och som du vet så kan vi inte ta hem honom fören tidigast om fyra år men om han trivs hos dig och blir en bra tävlingshäst så skall han få vara kvar hos dig för alltid."
Vi hade ju tagit en försäkring på honom just eftersom om det skulle hända något så skulle man inte stå där. Vi sade detta till ägarna och eftersom de inte hade försäkringar på honom så var det helt ok att ta en i vårat namn, eftersom vi betalade den. Detta fick vi ju rätt i rätten med eftersom det finns ett brev där det står att min mamma pratade med ägaren om just försäkringen.
Kostnaderna det tvistades om var rätt höga advokatkostnader från hennes sida vilka jag får betala + mina kostnader till min advokat dvs 20% i självrisk resten tar försäkringen MEN inte hennes advokatkostnader de får jag stå för helt själv.
Vi har pratat med försäkringsbolaget och de säger att eventuellt så finns det kvar, men att de skulle skriva ett brev där de står för att det inte finns någon möjlighet att jag skulle få en försäkring till ägaren eftersom de är danskar och inte skrivan i sverige. Dvs de är inte enligt försäkringsvillkoren berättigade till pengarna vilket rätten då trodde efter att ha läst villkoren. Men å andra sidan så visste vi inte om dessa regler förens i fredag då vi pratade med områdeschefen på bolaget i och med att de inte står med i allmäna villkoren utan är en grundregel för att överhuvudtaget få ta en försäkring i bolaget