Så då har inte din händelse hänt?Det var tvärtom faktiskt! jag läste frågan och startade sen tråden.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Så då har inte din händelse hänt?Det var tvärtom faktiskt! jag läste frågan och startade sen tråden.
Så då har inte din händelse hänt?
@Luff Jag har läst den. Hon säger att en uppmaning att swisha är pinsamt, ovanligt och råder frågeställaren att absolut tacka nej
Hela bo ihop länge hos en part verkar vara ett trassel. Hade ett par vänner som bodde en vecka och jag sa rätt och slätt att vi kan handla och laga varannan dag (lite fjällstugekänsla liksom). Men de verkade ändå vara stressade och vilja städa extra och så. De kanske hade velat vara mer gäster? eller mindre? och ändå var det väldigt goda vänner så vi borde vetat.Min erfarenhet är att det går åt mycket mer pengar på semestern, särskilt om man inte är på hemmaplan eftersom det då kanske saknas de basvaror man brukar använda, t ex olivolja eller vad det kan vara. På semestern brukar vi ofta göra det lite fint och speciellt med grillat, såser, grönsaker, efterrätter, choklad, vin, fin öl osv.
Till vardags äter ju barnen i skola/dagis och de vuxna kanske går ut och äter på lunchen så det går åt mer mat totalt sett på semestern.
Hela bo ihop länge hos en part verkar vara ett trassel. Hade ett par vänner som bodde en vecka och jag sa rätt och slätt att vi kan handla och laga varannan dag. Men de verkade ändå vara stressade och vilja städa extra och så. De kanske hade velat vara mer gäster? eller mindre? och ändå var det väldigt goda vänner så vi borde vetat.
När frågeställaren frågade stugägaren om hen skulle ta med något blev svaret "nej men swisha 1000 kr". (för två nätter). Nej tack hade jag också sagt.
Jo men tvättmedlet, diskborstarna, dasspappret, frukostmaten... osvViss skillnad mot 1 vuxen och 2 barn.
Inte ens när jag bodde med ex:et och 3 barn handlade vi mat för flera 1000 i veckan, därav min nyfikna fråga på vad man äter när man gör det.
Och ska man leva på egenbakat bröd och morotssoppa morgon, middag, kväll så kostar det inga 700 kronor i veckan, såvida man inte köper nån okänd designermorot som kostar några 100 kronor per kilo..
Det kanske var ett slott i skärgården med champagnefrukost och oxfilé till frukost. Vandrarhem för fyra kostar en tusenlapp för en natt.Jag också, men det är för att summan är för hög. Hälften tycker jag hade varit rimligt om det gällt två nätter.
Nah, jag bjöd dem inte som "gäster" och var inte "värdinna". Vi servade inte, hade inte ett program åt dem och hade inte valt fina platser åt dem att se, satte inte fram frukost och bjöd inte och lagade varje middag.Vad är skillnaden? Det är väl exakt samma sak?
En medtagen vinflaska är ju ofta finare än den man skulle bjuda på till maten, så jag tänker att den är just en present, inte ett bidrag till middagen.(och kl) Tja jag har nog aldrig öppnat en medtagen vinflaska, (ju lärd att ställa undan) men kanske ska fråga hädanefter.
Däremot tycker jag inte det fungerar med att alltid lämna kvar alkoholen, mina vänner vet jag kan bli upprörda över att få en kyl full med öl när de hatar öl osv. De är iofs övertydliga med att packa med det hem igen numera.
Hela den biten känns mer som studentetikett/ungdomsettikett helt ärligt. Att fattiga studenter tar med alkohol till festen, för den som bjöd hade inte råd att köpa alkohol. Men eftersom de är fattiga tar de med den hem igen. Sedan utvecklas det långsamt med åldern till att bli att värden har råd med ett par flaskor vin men alla tar med utifallatt det skulle ta slut, men nu är de lite mer stadda vid kassa de med och lämnar kvar alkoholen om de inte dricker upp den.
Så jag tycker att just när det gäller tillställningar där man tar med en bag in box och en kasse öl kanske inte rakt av har fått någon enhetlig etikett än? Så jag skulle nog vara försiktig med att anta en massa där. Varken att folk är snåla när de tar hem eller lata när de lämnar osv utan bara försöka vara lyhörd.
Och om man "bor ihop med" sina vänner en hel vecka (gäster luktar efter tre dagar ) så är de inte gäster utan familj och får laga mat och köpa mat och rensa ogräs och det kan man väl komma överens om innan?
Om man tänker min farmor istället så skulle varken eller någonsin ha hänt, varken att hon bjudit utan att bjuda på allt eller att någon skulle tagit med någonting att dricka, eller att de skulle lämnat kvar någonting heller för den delen. Eller att de skulle druckit så mycket att alkoholen kunde -ta slut, eller ätit så mycket att maten skulle tagit slut, eller att någon hade låtsas om någonting om den hade gjort det (då hade ju alla anpassat magsäcken efter bjudningen rätt och slätt). Hon skulle inte fått present om det inte var första gången eller sällan middagsgästerna kom och middagsgästerna skulle bjudit igen inom ett par månader, utom de unga ogifta männen. Om någon inte kunde när det var bjudet så räknades det fortfarande som en gång bjudet och det var nästas tur.
Åh, det där känner jag igen! Jag har en bekant som gör något liknande, när det fylls år så bjuds det in under parollen "Tänk på miljön, ta absolut inte med några saker - vi har redan allt!", varpå jag kom tomhänt och fick skämmas de första åren när man sen kom dit och förstod att visst skulle man ha med sig något, men det skulle vara något i stil med hemkokt tomatmarmelad på egenodlade tomater från balkongen, alternativt någon passlig vintagepryl man liksom snubblat över för inga pengar men som var jättefin. Det är också extremt vagt tidsmässigt: kom kl 15 och framåt! Alltså inte öppet hus, utan det är middag (om man vill, det finns mat men inte så att alla kan äta, men om man är hungrig så finns nåt att äta).Mm en annan grej i Sverige är ju också att smyga med födelsedagskalas. Dvs bjuda in på fika/middag och inte säga att man fyller år. Eller att det är formell klädsel osv. Men personer som känner personen bättre och eller har en bra födelsedagbok vet att personen fyller år och tar med stora presenter. Men själv är man lite slarvig/inte lika bra vän så man vet inte när de fyller år. Då får man sitta där med skammen.
Dvs det är nu markerat vilka som känner inbjudaren bäst, vilka som har ordning och reda på allas födelsedagar, vilka som ilar in på Facebook om de blir bjudna bara för att kolla att någon inte fyller år (jag med numera, jag lyckades rädda mig själv inför ett oannonserat 60-årskalas genom att känna en ilning av rädsla i magen och rusa in på Eniro en gång. Och det visade sig att man tagit i från tårna i både mängd gäster, klädsel, presenter osv jag är så himla glad att jag inte travade in i mina jeans utan present och förväntade mig fika på fem pers. Om jag inte en gång tidigare missat på en bekant skulle jag aldrig, aldrig! misstänkt något skumt.). Det är säkert egentligen menat som diskret och elegant men blir jättepinsamt och jobbigt för dem som direkt blir avslöjade som dåliga vänner och/eller slarviga dumskallar. Etikett är ju till för att se till att alla gäster kan gå rätt klädda, med rätt present och liksom känna sig lugna och bekväma istället för panikslagna och gråtfärdiga.
(När man inte känner någon väl och det står presenter undanbedes, återigen panik. Är detta en person som skriver så för att verka elegant eller för att de faktiskt inte vill ha present. När blir de sura, när de får, eller när de inte får? Varpå man ägnar dagar åt att försöka räkna ut en present som liksom inte existerar, men samtidigt gör det och har ångest på väg till festen. Magdalena Ribbing säger -ta inte med, men det hindrar ju inte den som vill bli sur från att bli sur om de är lagda åt det hållet och glömde läsa Ribbing. När man själv bjuder in till födelsedag och inte skriver alls något om presenter (för man hatar när folk gör så mot en) så verkar man sedan girig, aargh!)
Åh, det där känner jag igen! Jag har en bekant som gör något liknande, när det fylls år så bjuds det in under parollen "Tänk på miljön, ta absolut inte med några saker - vi har redan allt!", varpå jag kom tomhänt och fick skämmas de första åren när man sen kom dit och förstod att visst skulle man ha med sig något, men det skulle vara något i stil med hemkokt tomatmarmelad på egenodlade tomater från balkongen, alternativt någon passlig vintagepryl man liksom snubblat över för inga pengar men som var jättefin. Det är också extremt vagt tidsmässigt: kom kl 15 och framåt! Alltså inte öppet hus, utan det är middag (om man vill, det finns mat men inte så att alla kan äta, men om man är hungrig så finns nåt att äta).
Allt är liksom luddigt och öppet och fritt, och resultatet blir att det blir väldigt tydligt vilka som är nära och liksom känner på sig när man ska komma, hur man ska klä sig och vad man ska ha med sig, och vilka som gissar fel.
@MabuseJag HATAR 15 och framåt! Innerligt.
Jag vill ha en ankomsttid. Annars kommer jag för tidigt eller alldeles för sent.
Så ibland är ett nej inte ett nej? Utan ett ja?Det inlägget du citerade var ett svar till dem som skrivit att jag ju sagt att hon inte skulle ta med något och "det ordnar sig" och att det därför var helt rimligt att hon inte ens tog med en flaska vin. Ett nej är ett nej till allt liksom vilket jag inte håller med om.
Nej nej vi hjälptes åt med matlagning, disk och sånt.
Jag inser när jag läser den här tråden att jag nog är totalt inkompetent i sociala sammanhang Säger jag att gästen inte behöver ta med något så menar jag det. Jag ser det som ganska respektlöst om gästen tar med sig när jag har bett dem att inte göra det dessutom. Säger jag att jag bjuder så menar jag att jag bjuder och jag förväntar mig inte att jag ska bli bjuden till någon för att jag bjuder hem henom. Jag förväntar mig verkligen inga presenter, är allergisk mot många typer av blommor och jag dricker inte vin så det vill jag inte heller ha. Jag vill bara och enbart träffa de jag har bjudit hem och ha trevligt. Utan en massa krusiduller och utan en massa trugande. Jag vill dessutom ha presenter när jag fyller år och jag tar bara med mig något till de jag blir bjuden till första gången och när någon har fått barn. Jag tar dessutom förgivet att om jag hälsar på någon under flera dagar och jag frågar om jag ska ta med något eller betala något och de säger nej så gör jag inte det. Jag är verkligen totalt lost.
TackNä det är inte du som är lost - det är dom där ja betyder nej och nej betyder ja som är lost.
Jag inser när jag läser den här tråden att jag nog är totalt inkompetent i sociala sammanhang Säger jag att gästen inte behöver ta med något så menar jag det. Jag ser det som ganska respektlöst om gästen tar med sig när jag har bett dem att inte göra det dessutom. Säger jag att jag bjuder så menar jag att jag bjuder och jag förväntar mig inte att jag ska bli bjuden till någon för att jag bjuder hem henom. Jag förväntar mig verkligen inga presenter, är allergisk mot många typer av blommor och jag dricker inte vin så det vill jag inte heller ha. Jag vill bara och enbart träffa de jag har bjudit hem och ha trevligt. Utan en massa krusiduller och utan en massa trugande. Jag vill dessutom ha presenter när jag fyller år och jag tar bara med mig något till de jag blir bjuden till första gången och när någon har fått barn. Jag tar dessutom förgivet att om jag hälsar på någon under flera dagar och jag frågar om jag ska ta med något eller betala något och de säger nej så gör jag inte det. Jag är verkligen totalt lost.