Är era män klumpiga i hanteringen av era (små)barn?

[No1]

Om ni lägger bort alla politiska värdegrunder och bara lyssnar inåt, tror ni då att kvinnor rent biologiskt är mer lämpade att ta hand om barn.
Tror ni att skillnaden är så stor att män är direkt lämpade?

En kvinna vid namn Anna Carlsson sticker ut näsan och hävdar med en doktorsavhandling att så faktiskt är fallet:

"Hemmapapporna är livsfarliga för barnen
I förra veckan gick Anna Carlsson upp med en doktorsavhandling på högskolan i Malmö. Anna Carlsson har vetenskapligt bevisat att barn under ett år, har råkat illa ut under de senaste tre åren i Sverige. Olyckfallsfrekvensen bland dessa barn har ökat med mer än trettio procent! Bland äldre barn har olycksfallsfrekvensen i stället gått ner.
Varför ökar olyckorna för barn under ett år?
Varför bara i Sverige?
Alla inom barnsjukvården vet.
Men det är bara jag som törs säga som det är.
Olyckorna - som kan handla om allt från otäcka fall till att skållas av kastruller med hett vatten som parkerats alldeles vid spiskanten - beror på att en majoritet av Sveriges politiska partier har bestämt sig för att lägga sig i småbarnsfamiljernas liv, direkt från födseln. Mammor som överlämnar ansvaret för spädbarnet på pappor får till och med bonus av staten, om de gör det tillräckligt tidigt i statsmakternas ögon.
Under flera år har jag påpekat, att den svenska föreställningen, att mammor kan bytas ut mot pappor under barnets första år är livsfarlig.

Vi kvinnor har sedan tidernas begynnelse utvecklat oss själva, vår hjärna och vårt sammanhang för att på bästa möjliga sätt ta emot det späda barnet vid födseln och ge det näring ur vår kropp och omvårdnad i vår famn. Män har utvecklat sin hjärna till att skjuta bisonoxar och se tredimensionellt.
Inget samhälle i världen har överlämnat åt män att ta hand om nyfödda barn - förrän vi i Sverige kom på den vansinniga idén i samband med industrisamhällets genombrott och Alva Myrdals avsky mot sin mor.
När jag talar med människor inom den svenska sjukvården och frågar om de märkt att barn under ett år far illa när de tas om hand av sina pappor, bekräftas mina misstankar.
Sjukvårdspersonalen vet att jag har rätt och att jag har kommit något viktigt på spåren.
Men varför undersöker inte forskarna sambandet mellan hemmapappor och barnolycksfall?
Varför skriver inte kvinnliga läkare böcker och informerar föräldrar om riskerna?
De svar jag fått på mina frågor är beklämmande:
- Vi vågar inte!
- Vi får inga forskningsanslag!
- Vi vill inte bråka!
- Vi vill att det ska vara sant att män och kvinnor är identiskt lika!

Anna Carlssons doktorsavhandling ger oss nu möjlighet att verkligen utmana barnläkarskrået:
Hur många fler spädbarn och små barn ska behöva drabbas av olyckor, för att deras pappor har hand om dem?
Hur länge ska vi tysta ned olyckor med barn som fått fingrarna avklippta av bildörren av en stressad pappa?
Ett första steg för att bryta olyckstrenden är att vetenskapligt fastställa vem av föräldrarna som har hand om barnet vid olyckstillfället.

Eftersom ingen forskare vågar ta reda på sanningen, frågade jag Folkhälsoinstitutet om jag själv fick göra en sådan undersökning. En sur gubbe svarade:
"Det är oetiskt att ifrågasätta mäns kapacitet att ta hand om barn."
Hur många fler barn måste komma till skada på grund av detta tabu? "

Källa: http://www.expressen.se/debatt/1.1930217/hemmapapporna-ar-livsfarliga-for-barnen

 

[Badger]

Sv: Är era män klumpiga i hanteringen av era (små)barn?

Mmm nope tror inte på sådana damer

Speciellt inte om jag lyssnar inåt.

 

[Mirre]

Sv: Är era män klumpiga i hanteringen av era (små)barn?

Men hur fan (ursäkta) kan man gå ut med något sådant?
Varför skulle papporna vara sämre föräldrar?
Snacka om diskriminering mot männen! Helt sjukt ju

 

[Sol]

Sv: Är era män klumpiga i hanteringen av era (små)barn?

Hmmppff... jag får svårt att formulera mig.

Om det är så att små barn råkar ut för fler olyckor när de är i sina fäders vård tror jag snarare att det främst beror på miljöpåverkan. Flickor får tidigt i livet lära sig att ta hand om andra, vara försiktiga, hålla rent och städat osv. medan pojkar generellt uppmuntras att vara mer fysiska, ägna sig åt lite mer fysiskt riskabla aktiviteter osv.

Det kan antagligen finnas vissa biologiska skillnader, men att de skulle vara skyldiga till att små barn råkar illa ut och att det är farligt att låta barn under (var det 2 år?) vara ensamma med män... jag slutar andas.

 

[micaelathegreat]

Sv: Är era män klumpiga i hanteringen av era (små)barn?

Jag kan bara svara för hur det är hos oss. Jag upplever att min sambo är mycket försiktigare med vår dotter (10 veckor gammal) än vad jag är. Han är livrädd för att råka göra illa henne och är därför nästan "onödigt" försiktig. Jag är givetvis också rädd om henne men har nog en mer realistisk syn på säkerhetstänket.


Tycker att det hela låter jäkligt skumt och bakåtsträvande.

 

[lingonben]

Sv: Är era män klumpiga i hanteringen av era (små)barn?

Om jag lyssnar inåt så minns jag att jag har behövt ringa hem maken tre gånger för att vårt äldsta barn har gjort illa sig i min vård (hjärnskakning, sår att sys, slagit upp stort jack i läppen). Under hans pappaledighet och vid hans hämtningseftermiddagar har det aldrig uppstått blodvite. Så våra barn kanske borde skyddas mot klumpiga mig istället

 

[Sol]

Sv: Är era män klumpiga i hanteringen av era (små)barn?

Om jag lyssnar inåt så minns jag att jag har behövt ringa hem maken tre gånger för att vårt äldsta barn har gjort illa sig i min vård (hjärnskakning, sår att sys, slagit upp stort jack i läppen). Under hans pappaledighet och vid hans hämtningseftermiddagar har det aldrig uppstått blodvite. Så våra barn kanske borde skyddas mot klumpiga mig istället

Erkänn, du är man.

 

[Calazirya]

Sv: Är era män klumpiga i hanteringen av era (små)barn?

Kl

Man bör helst inte låta män vara ensam öht med barn under 3 år !?

 

[turbofling]

Sv: Är era män klumpiga i hanteringen av era (små)barn?

Här skulle jag säga att det är tvärtom, Emilias pappa har mkt mer talamod än jag. Han är mkt mer försikig med vad hon far göra medan jag är mer "hon maste ju lära sig".

Sa jag tror inte ett dugg pa sant, tror mer att det är individuella skillnader.

 

[Tajger]

Sv: Är era män klumpiga i hanteringen av era (små)barn?

Det låter alldeles främmande för mig, maken har tagit hand om våra barn precis lika bra som jag. Har aldrig ens funderat på nåt annat.

Men visst, kan någon presentera siffror måste man ju tro på det...eller?

 

[Mammas]

Sv: Är era män klumpiga i hanteringen av era (små)barn?

Så våra barn kanske borde skyddas mot klumpiga mig istället

Det gäller även hos oss. Senast idag lyckades jag, L var trött och arg och jag skulle gå med honom till ett annat rum, höll honom på höften han grät och skrek. Precis innan jag går in i dörrhålet kastar han huvudet bakåt, vilket resulterar i att han smäller huvudet i dörrkarmen. För någon vecka sedan skallade han väggen för att jag inte var tillräckligt med. Min man har bidragit till långt färre olyckor än jag har. Han har varit hemma med honom från åtta till fjorton månaders ålder, så det beror inte på att jag varit hemma mer.

Dock skulle det kunna vara en inlärningsfråga, jag vet att när jag handskas med potentiellt farliga saker tänker jag mig för extra många gånger. Som tex när jag lagar mat kollar jag så att det inte står några handtag som sticker ut, om jag lägger saxen på annan plats än den ska vara lägger jag den högt upp, utom räckhåll. Knivar läggs inte ytterst på diskbänken utan en bit in osv i all evinnerlighet. Det kräver ju en viss eftertanke, att hela tiden ha i bakhuvudet vad som kan hända. Det tänkandet är ju inlärt och jag kan tänka mig att pojkar, i de fall de är yngst i familjen, inte har lärt sig det i samma utsträckning som flickor har. Men att det skulle vara en biologisk skillnad, nja.

 

[Snurrfian]

Sv: Är era män klumpiga i hanteringen av era (små)barn?

Hmmppff... jag får svårt att formulera mig.

Om det är så att små barn råkar ut för fler olyckor när de är i sina fäders vård tror jag snarare att det främst beror på miljöpåverkan. Flickor får tidigt i livet lära sig att ta hand om andra, vara försiktiga, hålla rent och städat osv. medan pojkar generellt uppmuntras att vara mer fysiska, ägna sig åt lite mer fysiskt riskabla aktiviteter osv.

:

Här tror jag att du är något på spåren, jag kan se på min make som är lite drygt 40, men är uppfostrad av "gammeldags" föräldrar hade det rätt jobbigt i början när våran äldsta var nyfödd även om han blev så illa tvungen att ta ansvaret i och med att jag var snittad och hade svårt att göra så mycket, sen har han även haft en storasyster som har tvingat honom att hjälpa till med hennes barn, dumpat den minsta tex i hans knä osv, utan det hade han nog kännt sig ännu mer bortkommen.
Sen är jag en enorm hönsmamma, varför jag låter maken göra saker med barnen eftersom han låter göra saker istället för att ha mig hönsande om att det är farligt. Tex pulka åkning, fick jag bestäma skulle de åka i minsta backen här hemma, men jag inser ju oxå att det är betydligt roligare att åka i en relativt brant backe på 500 m...
Ang skador på barnen så har jag brusit i uppmärksamheten ett par gånger vilket har inneburit att de har ramlat ur soffan och även någon gång ur våran sänge men utan några skador, den enda rejäla skadan så var vi båda i närheten men ingen tillräckligt snabb. Nu gick det ändå relativt bra, en flisa ur en mjölktand och svullen läpp men det hade kunnat gå betydligt värre.
Så nej jag tror inte så mycket på att männen rent dna mässigt är sämre på att ta om hand, däremot tror jag många saknar träning och förebilder, vilket blir bättre och bättre för varje år!
Min pappa var storebror till två syskon, hans föräldrar hade affär och visserligen hade de ofta någon som barnflicka men han fick ta mycket ansvar för sina syskon och han var tryggheten själv med oss barn.

 

[ako]

Sv: Är era män klumpiga i hanteringen av era (små)barn?

Äh, puckobrud säger jag bara. Jag lämnar Ludde med fullt förtroende till hans pappa o vi har delat rätt lika på fl.

När L var helt ny kände jag mig ganska handfallen med det lilla knytet, vilket inte T alls gjorde på samma sätt (han har i o för sig småsyskon, men han har inget minne av att han skötte om dem som bebisar, han är dessutom bara 2 resp 6 år äldre än dem) - sköterskan på BB frågade t o m försynt om han hade barn från tidigare förhållande (vilket han mig veterligt INTE har ) eftersm han verkade så trygg i rollen som bebispappa .

 

[Kattennizze]

Sv: Är era män klumpiga i hanteringen av era (små)barn?

Ja, jag tror att det är sant. Män och kvinnors hjärnor ser ju olika ut rent biologiskt och till och med är ju våra bäcken olika för att vi kvinnor ska kunna föda barn. För att inte tala om vad alla hormoner ställer till det våra kvinnohjärnor och nervsystem. Så jag tycker det bästa vore att alla kvinnor tog hand om sina barn i stället för att vara ute och jobba, det vore det absolut bästa. Så kan männen vara därute och tävla med varandra i sin homosocialitet och kvinnorna får vara hemma och mysa framför brasan och bara gosa med sina barn. Och sen kommer männen hem med jaktbytet och då kan vi tillreda en god och närande middag så att han orkar jaga nästa dag också.

 

[escodobe]

Sv: Är era män klumpiga i hanteringen av era (små)barn?

1 Har jag förstått debattartiklen rätt så är det artikelförfattaren som drar slutsatsen att det är "hemmappors fel" att småbarn skadas, inte doktorsavhandlingen. Jag får intrycket att doktorsavhandlingen bara berör att olyckorna har ökat.

2. Eftersom pappor oftare tar ut pappaledigheten när barnen är kring året än när de är nyfödda så borde väl olyckorna i så fall öka efter ett års ålder?

3. Barnmisshandel ökar i lågkonjekturer, detsamma gör missbruk och psykiskt illamående - alla är starka riskfaktorer för olycksfall,skador och försummelse.

Har det tagits med i beräkningen?

 

[No1]

Sv: Är era män klumpiga i hanteringen av era (små)barn?

1 Har jag förstått debattartiklen rätt så är det artikelförfattaren som drar slutsatsen att det är "hemmappors fel" att småbarn skadas, inte doktorsavhandlingen. Jag får intrycket att doktorsavhandlingen bara berör att olyckorna har ökat.

2. Eftersom pappor oftare tar ut pappaledigheten när barnen är kring året än när de är nyfödda så borde väl olyckorna i så fall öka efter ett års ålder?

3. Barnmisshandel ökar i lågkonjekturer, detsamma gör missbruk och psykiskt illamående - alla är starka riskfaktorer för olycksfall,skador och försummelse.

Har det tagits med i beräkningen?

Ja! Det var Eva Sternberg som drog slutsatsen utifrån Anna Carlssons doktorsavhandling.
Jag skrev illa, hade lite för bråttom igår.
Vill bara tillägga att det för mig skapas många frågeställningar. Jag tycker Eva Sternbergs påstående om den tigande vården är intressant och skulle vilja veta om det finns uns sanning.

 

[A-K.Eng]

Sv: Är era män klumpiga i hanteringen av era (små)barn?



Jag tror att jag är större fara för mitt barn än vad min man är. Jag är den klantigare och klumpigare av mig. Han är mer försiktig och tänker sig för.

Till stor del beror det nog på den sociala uppfostran. Det har ju varit kvinnans roll att ta hand om barn och män har oftast inte fått möjlighet att ges någon erfarenhet av att hantera barn. Gissar på att det är det som är orsaken mer än att män skulle vara pga av sitt kön olämpliga att ta hand om barn.

Nu är jag ganska övertygad om att det finns olikheter mellan könen men vårda, det kan båda.

 

[Brandgul]

Sv: Är era män klumpiga i hanteringen av era (små)barn?

OM det nu skulle visa sig att det finns siffror på att barn skadar sig mer när papporna är hemma med dem har det nog mer med uppfostran är biologi att göra. Men vi lever i ett mer och mer ålderssegrererat samhälle. För många är det första gången de har hand om ett litet barn när deras första egna barn föds. Kvinna som man. Det är ju massiva kampanjer och utbildningar för att få oss att barnsäkra våra hem. Vi har det inte "med" oss från tidigare erfarenheter. Ja vissa av oss har iaf inte det

 

[Mitten]

Sv: Är era män klumpiga i hanteringen av era (små)barn?

Skillnaden hos oss är nog att vi ser olika typer av faror. Jag är nojjigare med att hon skall sätta i halsen, mer noggrann med att saker hon i teorin skulle kunna pilla upp hålls borta, att knivar är lååååångt från kanten. Men maken är nog mer försiktig i den fysiska hanteringen, så att säga. Om någon skulle tappa henne vore det jag . Men det är ju inte för att han är man, det tror jag inte, utan för att vi ser saker olika. Om han skulle komma på tanken att något är farligt skulle han ju säkra det omedelbart. Men han är generellt mer slarvig än jag .

Så, nej, jag tror inte det ligger något i generna.

 

[A-K.Eng]

Sv: Är era män klumpiga i hanteringen av era (små)barn?

Kom på en sak som vi är olika med här hemma. Jag vaknar lätt av Norpans ljud på natten medan sambon stensover. Vad det beror på kan man ju tvista om. Många kvinnor säger samma sak, att de vaknar lättar om barnet gnyr än vad mannen gör. Det kanske finns en biologisk skillnad men min sambo tar lika väl hand om vårt barn som jag gör.