Sv: Är detta normalt!? Munkorg på häst?
KL Åtminstone i Sverige är det ovanligt i dag med så hårt psyke i dag. De har funnits, på varje kavalleriregemente fanns minst en människoätare. Nu var de ju valacker och så länge de fungerade i fält och nöjde sig med att bita värnpliktiga fick de vara kvar.
Hellre än att kalla dem elaka vill jag kalla dem hårda i psyket. Stentuffa, med mycket högt självförtroende.
Av personlig erfarenhet vet jag att kavaleriet i stockholm (K1) hade en människoätare. Nej, de hade två.
Ett russ som ägdes av stallchefen Beiron, minns inte exakt vad stoet hette, tror det var Felicia.
Liten sur och bitsk.
Jag har fortfarande ingen känsel i armen efter att hon sugit fast i armen så jag fick slita mig loss. Var mitt eget fel, jag visste att hon var sur av sig, hon brunstade en period och blev då snälla tanten.
Jag missade att brunsten var över, sträckte mig för att klappa henne och Pang, så satt hon fast i överarmen...
Jag svullnade upp så mkt att det såg ut som om jag hade en extra muskel.
Och så hade de Brigad.
Ett vitt monster... Jag bara älskade honom!
De hade honom i spilta, och de hade fått ta bort väggen in till nästa spilta, som var tom.
Soldaterna fick gå in i spiltan bredvid, kliva över en järnbom de hängt upp som "vägg" och sen blev de "bara" bitna av Brigad...
Gick de in andra vägen flög de ut lika snabbt igen.
Som hästkunnig 19 åring (om man jämför med de stackars soldaterna) kunde jag iallafall skapa kontakt med Brigad när jag hade praktik där och hästen var helt klart missuppfattad. Vi blev goda vänner han och jag, han klev åt sidan och släppte in mig med spettsade öron.
Som tjej var man ganska "själv" i det stallet då, -99. Soldaterna spelade gärna "coola" och "tuffa" och kom med gliringar.
Efter att jag gått in några gånger hos Brigad "rätt väg" (dvs som till vilken annan häst som helst) slutade dessa gliringar att komma.
Egentligen var det inte så "häftigt" det jag gjorde, Brigad hade nog ett tufft liv där. Ingen som var snäll mot honom (alla var rädda för honom) och de fick knappt gå ut om dagarna. Enda gången de kom ut var vid ridning.
Det fanns en hage och den användes av polishästarna.
Jag fick stoppa hovslagaren när han skulle sko Brigad, och fick spel på honom för att han blev orolig. Varpå gubbjäveln tog hammaren (eller om han sparkade med stålhätta, minns inte riktigt längre) och gick på Brigad i sidan med full kraft och gormade.
Jag fick en hel del "ironiska kommentarer" från hovslagaren om att Jaaa man ska ju Klappa hästar som beter sig illa... men han slutade slå hästen så för mig var det värt det.
Missförstå mig inte, att uppfostra en häst är en självklarhet för mig, men inte med slag, och inte på det sätt han gjorde.
Brigad var "elak" men han var det av en anledning. Han mådde inte bra, han trivdes inte och han behandlades illa.
Han fick ingen "kärlek" utan bara hårda ord.
Jag skulle då inte vara snäll om jag levde så...
Så tyvärr... alla regementets hästar var då iallafall inte -99 de snällaste.
Men så tror jag Brigad och Felicia (?) var undantagen.
De flesta andra hästar på K1 var snälla, trotts det rätt onaturliga liv de levde.
