Är det okej att plocka sönder/isär/modda sina (lek)saker?

pollex

Trådstartare
Ja, frågan framgår egentligen av rubriken! Jag hamnar ibland i diskussion med barnen om huruvida det är okej att de plockar sönder/isär eller på annat sätt modifierar sina leksaker - och jag känner att jag inte har en helt klar linje i vad jag tycker.

Exempel på argument från barnen:
- de vill inte ha saken längre/de vill ha delarna
- det är deras sak
- de ska pyssla med delarna
- de ska förbättra saken

Exempel på argument från mig:
- någon har gjort/tillverkat saken, det är inte meningen att man ska ta isär den
- någon har köpt saken åt dem
- de kommer att ångra sig (om jag tror det)

Å andra sidan är jag inte helt konsekvent. Jag uppskattar deras pysslarådra och vissa saker har de lagt ner stort arbete på att till exempel måla om.

Hur resonerar ni?
 
Jag tror att det är utvecklande att få plocka isär och lära sig hur och varför och det var inget jag ville hämma. Mitt ena barn lekte inte med Barbie som andra barn. Hen tog isär även dem. Leken gick ut på att ta isär och sätta ihop. Äkta Barbie går inte (gick inte då iallafall) att sätta ihop igen och lösningen blev att köpa billiga kopior som gick att ta isär och sätta ihop.
Handlade det om saker som inte gick att sätta ihop igen så sa jag det och var de stora nog att förstå det (barnet som tog isär Barbie var det inte) så sa jag att de inte får en ny om de tar sönder den de har och sedan lämnade jag det där. Det är deras grej, deras val och är de stora nog att förstå att de inte kan räkna med att få en ny så greja på.
Handlade det om att plocka sönder en välfungerande tv te x. så hade jag sagt nej och föreslagit att vi skulle köpa en annan för en billig peng som de kan få ta isär istället. Jag är för att hitta lösningar istället för förbud.
 
Ja, frågan framgår egentligen av rubriken! Jag hamnar ibland i diskussion med barnen om huruvida det är okej att de plockar sönder/isär eller på annat sätt modifierar sina leksaker - och jag känner att jag inte har en helt klar linje i vad jag tycker.

Exempel på argument från barnen:
- de vill inte ha saken längre/de vill ha delarna
- det är deras sak
- de ska pyssla med delarna
- de ska förbättra saken

Exempel på argument från mig:
- någon har gjort/tillverkat saken, det är inte meningen att man ska ta isär den
- någon har köpt saken åt dem
- de kommer att ångra sig (om jag tror det)

Å andra sidan är jag inte helt konsekvent. Jag uppskattar deras pysslarådra och vissa saker har de lagt ner stort arbete på att till exempel måla om.

Hur resonerar ni?
Självklart får de göra vad de vill med sina saker.
 
Allt leks sönder här... Handlar mycket om att byta huvuden på dockorna, göra om klänningar till andra modeller, ta sönder legobygget och använda bitarna som mat till gosedjuren, klippa frisyrer...
Jag har slitit mitt hår.
Men nu börjar de ändrade klänningarna se lite bättre ut. Nu gör de om sin egna avlagda kläder. Det är kreativt!
Sen har det ångrat ibland. Men det är ju något man lär sig oxå. Att det inte går att laga om man klippt av allt hår...

Så jag tycker- leksak- Varsågod och lek.
Däremot riktiga saker som har funktion tycker jag inte om att man tar sönder...
 
Jag tycker man ska lära sig vara rädd om saker.

Det lär de sig väl genom insikten att man inte kan sätta dit avklippt hår igen etc. Jag tror inte förbud lär någon att vara rädd om sina saker.

Jag tog inte isär mer än genomsnittsbarnet. Min bror monterade isär allt. Inkl otillåtna bruksföremål.

Spola framåt 30+ år. Vi är båda normalt varsamma om våra saker. När mina går sönder får jag köpa nya. När min brors saker går sönder kan han laga dem. Inkl laga andras saker. Knappast en nackdel, men hade aldrig hänt om han aldrig fått plocka isär något för att "se hur det fungerade". Även om han aldrig fick ihop det.
 
Det lär de sig väl genom insikten att man inte kan sätta dit avklippt hår igen etc. Jag tror inte förbud lär någon att vara rädd om sina saker.

Jag tog inte isär mer än genomsnittsbarnet. Min bror monterade isär allt. Inkl otillåtna bruksföremål.

Spola framåt 30+ år. Vi är båda normalt varsamma om våra saker. När mina går sönder får jag köpa nya. När min brors saker går sönder kan han laga dem. Inkl laga andras saker. Knappast en nackdel, men hade aldrig hänt om han aldrig fått plocka isär något för att "se hur det fungerade". Även om han aldrig fick ihop det.
Din bror verkar ha varit lik ett av mina barn...
Hen plockade också isär "allt" (familjens radio-tv-båtmotor m.m. i bruk var dock off-limits), och kan idag som vuxen fixa det mesta som går sönder...

Avseende trådstarten: Ja, det är helt OK att plocka isär saker, och (kanske) försöka sätta ihop igen...

Det är enormt utvecklande för barnen.
 
Det lär de sig väl genom insikten att man inte kan sätta dit avklippt hår igen etc. Jag tror inte förbud lär någon att vara rädd om sina saker.

Jag tog inte isär mer än genomsnittsbarnet. Min bror monterade isär allt. Inkl otillåtna bruksföremål.

Spola framåt 30+ år. Vi är båda normalt varsamma om våra saker. När mina går sönder får jag köpa nya. När min brors saker går sönder kan han laga dem. Inkl laga andras saker. Knappast en nackdel, men hade aldrig hänt om han aldrig fått plocka isär något för att "se hur det fungerade". Även om han aldrig fick ihop det.
Din bror och min sambo :) Det finns inget mekaniskt han inte kan laga idag. Uppfinnare blev han på köpet :)
 
Det är deras saker och upp till dem att göra vad de vill. Vill de undersöka, pilla och kontrollera - varför inte? Däremot att förstöra sina saker medvetet, absolut inte.
 
Jag tror att det är utvecklande att få plocka isär och lära sig hur och varför och det var inget jag ville hämma. Mitt ena barn lekte inte med Barbie som andra barn. Hen tog isär även dem. Leken gick ut på att ta isär och sätta ihop. Äkta Barbie går inte (gick inte då iallafall) att sätta ihop igen och lösningen blev att köpa billiga kopior som gick att ta isär och sätta ihop.
Handlade det om saker som inte gick att sätta ihop igen så sa jag det och var de stora nog att förstå det (barnet som tog isär Barbie var det inte) så sa jag att de inte får en ny om de tar sönder den de har och sedan lämnade jag det där. Det är deras grej, deras val och är de stora nog att förstå att de inte kan räkna med att få en ny så greja på.
Handlade det om att plocka sönder en välfungerande tv te x. så hade jag sagt nej och föreslagit att vi skulle köpa en annan för en billig peng som de kan få ta isär istället. Jag är för att hitta lösningar istället för förbud.

Det lär de sig väl genom insikten att man inte kan sätta dit avklippt hår igen etc. Jag tror inte förbud lär någon att vara rädd om sina saker.

Jag tog inte isär mer än genomsnittsbarnet. Min bror monterade isär allt. Inkl otillåtna bruksföremål.

Spola framåt 30+ år. Vi är båda normalt varsamma om våra saker. När mina går sönder får jag köpa nya. När min brors saker går sönder kan han laga dem. Inkl laga andras saker. Knappast en nackdel, men hade aldrig hänt om han aldrig fått plocka isär något för att "se hur det fungerade". Även om han aldrig fick ihop det.

Jag får hoppas på att de blir framtida mästermekaniker då :D. Sedan är det isärplockande som dominerar här, sätts det ihop så blir det till något annat som till slut blir till skräp...

Två saker som jag fått syn på när jag läst svaren i den här tråden är dels att det hos oss ofta är rätt oklart varför ett isärplockande påbörjas (är man bara uttråkad? finns det en plan att göra något med delarna? alltså - att det är svårt att hitta en klar skiljelinje mellan att som @em-pirre säger å ena sidan söndra och å andra sidan undersöka/modifiera) och dels att många av leksakerna i vårt hus har lite oklart ägande - är det verkligen sin egen sak man plockar isär och kommer det andra barnet bli ledset om grejen inte finns längre? Det kanske var någon som fick den från början men sedan har den övergått i någon sorts allmän ägo som varit helt okej tills demonteringen plötsligt skedde...
 
Självklart får de göra vad de vill med sina saker.

Så länge de är införstådda med att ingen ny leksak köps om den gamla plockad isär och inte går att använda längre hade det nog varit ganska lugnt för min del.

Det finns en god förståelse för att man inte får nya grejer! Men, får man göra vad man vill med sina egna grejer - är det moraliskt riktgt att tillverka grejer och sedan behandla dem ovarsamt så att de får ett förkortat liv? Även om man inte själv vill ha dem längre så kanske någon annan skulle kunna ha glädje av dem?
 
Det finns en god förståelse för att man inte får nya grejer! Men, får man göra vad man vill med sina egna grejer - är det moraliskt riktgt att tillverka grejer och sedan behandla dem ovarsamt så att de får ett förkortat liv? Även om man inte själv vill ha dem längre så kanske någon annan skulle kunna ha glädje av dem?
Men det görs inte i destruktivt syfte utan för att undersöka, lära sig hur de fungerar och hur man kan hitta på nya användningsområden för sakerna. Jag tycker det är att använda sakerna fullt ut och nästa allt hamnar ju ändå på soptippen eller materialåtervinningen i slutändan oavsett hur de använts.

Och de får ju inte automatiskt nya bara för att de lekt sönder de gamla sakerna utan får själv hitta på annat att göra.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Nu börjar jag bli desperat här.... Det är så att jag och hunden, whippet på 11mån, flyttade in hos min mamma och mina 2 småsyskon för...
2 3
Svar
42
· Visningar
7 352
Senast: pumah
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp