Är det okej att plocka sönder/isär/modda sina (lek)saker?

Det finns ju även sånnadär ''geni lådor'' hette det förr, tror jag. När man ska typ koppla sladd från batteri till en lampa och få den lysa.
Kanske lite roligare än så men du fattar :D

Något sånt kanske? De verkar ju väldigt pilliga.
Det är kul ungefär i en kvart för någon som har ett spirande mekanikintresse. Sedan kan man plocka isär den med :angel:
 
Oj, jag känner mig helt okaraktäristiskt radikal när jag de flesta svaren i tråden, men... Jag tycker helt enkelt att ens egna grejer får man göra vad sjutton man vill med. Färga chockrosa, bygga om till en helikopter, plocka isär i sina beståndsdelar, whatever! Även hoppa sönder/förstöra på annat sätt om det är så. Då lär man sig förhoppningsvis att det kanske inte var en så jättesmsrt grej att göra och om barnet ändå nöjt gång på gång mosar sönder alla sina ägodelar och är glad och lycklig med detta så visst, kör i vind, let your freak flag fly!
(ANDRAS grejer ska man naturligtvis alltid vara rädd om!)
 
Lite intressant att jämföra den här tråden jämfört med iPhone-tråden...

Jag är lite kluven. Har inte funderat på det men inser ju att jag kommer få göra det i framtiden. Min sambo är en sån där "alltid plockat isär saker och kan nu laga allt"-typ. Sonen verkar ha ärvt det intresset... Vill gärna uppmuntra utforskande och kreativitet men spontant gillar jag inte att saker tas sönder. I slutändan tänker jag att det beror på sak och kanske därmed också nåt vi bör diskutera innan det görs. Vet inte.
 
Wait, What?! Finns det folk som bygger lego enligt modell och sedan ställer modellen i hyllan? Vad är poängen?

Vår nioåring gör det. Blandat lego är inte särskilt intressant men däremot att bygga modeller efter ritning är skoj tycker han. Sedan kan han absolut leka med de färdiga byggena men framförallt är det att följa instruktionen och se att det faktiskt "blir något" spm är poängen för honom.
 
Det finns ju även sånnadär ''geni lådor'' hette det förr, tror jag. När man ska typ koppla sladd från batteri till en lampa och få den lysa.
Kanske lite roligare än så men du fattar :D

Något sånt kanske? De verkar ju väldigt pilliga.

Jag satt faktiskt och suktade (å deras vägnar) på den här sidan https://www.scientificsonline.com/shop/science-kits?Page=1 här om dagen, tills jag insåg att de inte verkar leverera utanför USA :mad: (det svenska utbudet jag hittade var blekare). Jag tror att det verkligen skulle gå hem! (så länge inte experimenten är för styrda :p)

PS1. Fast jag känner att jag måste lägga till att det går utmärkt att ha mina barn i möblerade rum utan att de plockar allt till beståndsdelar :D, jag startade tråden men för att jag behövde input på hur jag ska resonera när frågan om isärplockning dyker upp.

PS2. Angående styrda experiment - jag leder en barngrupp inom friluftsverksamhet och jösses, det är inte bara mina barn som har kreativ kraft ;). När man instruerar i gruppen får man försöka få till en inledande instruktion och sedan bär det av åt håll man inte visste fanns :D
 
Wait, What?! Finns det folk som bygger lego enligt modell och sedan ställer modellen i hyllan? Vad är poängen?

Jupp, dagens ungdom! :mad::mad:;)

Fast min sambo var tydligen lika förtappad på sin tid, och vi är jämngamla. Däremot tror jag att dagens legopaket är ännu mer uppmuntrande till att bygga en grej och sedan köpa en ny byggsats att bygga, this is long gone:

1981+Lego+Ad
 
Wait, What?! Finns det folk som bygger lego enligt modell och sedan ställer modellen i hyllan? Vad är poängen?
Jepp, tydligen finns det många såna människor.

Mitt barn har turen (oturen?) att ha en förälder av varje sort så vi får väl se vad det blir där så småningom :D
 
Oj, jag känner mig helt okaraktäristiskt radikal när jag de flesta svaren i tråden, men... Jag tycker helt enkelt att ens egna grejer får man göra vad sjutton man vill med. Färga chockrosa, bygga om till en helikopter, plocka isär i sina beståndsdelar, whatever! Även hoppa sönder/förstöra på annat sätt om det är så. Då lär man sig förhoppningsvis att det kanske inte var en så jättesmsrt grej att göra och om barnet ändå nöjt gång på gång mosar sönder alla sina ägodelar och är glad och lycklig med detta så visst, kör i vind, let your freak flag fly!
(ANDRAS grejer ska man naturligtvis alltid vara rädd om!)

Och jag känner mig okaraktäristiskt reaktionär :D. Särskilt när jag börjar landa mer och mer i att jag faktiskt inte vill att en isärplockning i vårt hus störtar en grej genom återbruka/återvinningspyramiden. Ungefär som att jag uppmanar barnen att ta lite mat i taget för att inte behöva slänga.
 
Jag tycker det här är en intressant fråga.

Spontant är jag nog mycket för att låta barnet göra som det vill med sina egna grejer, andras grejer plockar man faktiskt inte sönder. Många av mina vuxna vänner beskriver hur de plockade sönder sina leksaker som små och vad de lärde sig av det.

Med det sagt ... Min reflexmässiga reaktion när jag ser barnet vara oförsiktig är ju att försöka avstyra det. Jag vill nog bli bättre på att låta barnet leka precis som det vill utan att lägga mig i.
 
Det kan jag svara på :D att ta delarna från farfars bil eller dra upp mormors stickade tröja är bara snålt och tråkigt och att lite se ned på andras tid :p. Typ jag orkar inte hitta pinnar i skogen, jag vill inte gå förbi brädgården, jag har inte lust att köpa garn.

De består av saker som är plättlätt att hitta.

Den radiostyrda bilen har ju en motor tex som är svår att få tag i annars och som kan driva någonting annat.
Och sedan finns det värden utöver det materiella inbakade i dem.
För att de lagt ner kärlek i sitt arbete och haft den individuella mottagaren i tankarna.
Det som gör att det är skillnad på att repa upp mormors tröja och en köpetröja.
 
Jag lutar mycket åt att en del saker är barnets egna med full förfoganderätt.
En del saker är visserligen deras men som inte är fria att göra precis vad man vill med, av olika skäl
Och sedan är en hel del gemensamt, "familjens" etc. Som barnet är fri att bruka, men inte att bestämma över.
 
Och jag känner mig okaraktäristiskt reaktionär :D. Särskilt när jag börjar landa mer och mer i att jag faktiskt inte vill att en isärplockning i vårt hus störtar en grej genom återbruka/återvinningspyramiden. Ungefär som att jag uppmanar barnen att ta lite mat i taget för att inte behöva slänga.

Alltså, jag känner inte att jag har rätt att bestämma över någon annans personliga ägodelar, oavsett om det är barn eller vuxna, så länge det inte handlar om något som riskerar att skada personen eller omgivningen. Om jag ger bort en sak till en vuxen så skulle jag ju inte kräva att denne respekterar mina åsikter kring återanvändning/återvinning och jag applicerar samma tänk på barn. Man kan ju såklart tala om för barnet vad man själv anser om återanvändande men jag skulle aldrig tvinga dem att följa min personliga övertygelse i frågan när det handlar om deras egna leksaker.
 
Jupp, dagens ungdom! :mad::mad:;)

Fast min sambo var tydligen lika förtappad på sin tid, och vi är jämngamla. Däremot tror jag att dagens legopaket är ännu mer uppmuntrande till att bygga en grej och sedan köpa en ny byggsats att bygga, this is long gone:

1981+Lego+Ad
Ja, jag har försökt hitta nån"startuppsättning" (dock Duplo) som inte är massa specialgrejer. Jättesvårt (OT).
 
Jag lutar mycket åt att en del saker är barnets egna med full förfoganderätt.
En del saker är visserligen deras men som inte är fria att göra precis vad man vill med, av olika skäl
Och sedan är en hel del gemensamt, "familjens" etc. Som barnet är fri att bruka, men inte att bestämma över.

Det låter vettigt, tycker jag! Sedan återstår "bara" den praktiska indelningen av vad som hör till vilken kategori :D
 

Liknande trådar

Övr. Hund Nu börjar jag bli desperat här.... Det är så att jag och hunden, whippet på 11mån, flyttade in hos min mamma och mina 2 småsyskon för...
2 3
Svar
42
· Visningar
7 352
Senast: pumah
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp