Är det blodtrycksfall?

[Fille]

Ibland känns det som om att jag ska svimma, det svartnar för ögonen pch jag blir yr. En gång har jag svimmat på riktigt men resten av gångerna har det gått bra. Det kan vara i olika situationer, som när jag klär på mig, promenerar, sitter i soffan, äter mat osv. Det har hänt kanske 10-12 ggr sedan i juni. Jag har haft 24 h ekg, tagit bloodtryck liggandes, precis efter att jag rest mig, efter en minut, fem minuter och tio minuter. På svaren kan man se att mitt hjärta slår dubbla slag ibland och att mitt blodtryck vid ett tillfälle sjönk kraftigt.

Jag har, senaste ca 5 gångerna, fått ”dejavu” innan jag är påväg att svimma. Första gångerna har jag blivit rädd av dejavun, nu blir det mer en hjälp att förstå vad som är påväg och jag kan sätta mig med huvudet mellan benen.

Är det någon som varit med om liknande? Vissa tror på panikångest, känner dock inte riktigt igen mig i ångest, har dock aldrig drabbats av det innan. Läkaren säger bara att jag ska ta det lugnt när jag reser på mig (är 184 cm lång och alltid blivit lite yr om jag reser mig snabbt, detta är dock helt annan känsla) och verkar inte riktigt förstå!

 

[Raderad medlem 68338]

Blodtrycksfall eller kanske lågt blodsocker? Isar det i ansiktet? Dricker du dåligt?

 

[Undeniable]

Dina symptom låter som lågt blodtryck, men det verkar redan vara konstaterat eller? Pratade läkaren inte om åtgärd? Finns mediciner, men de kanske inte är så jätteroliga.. men såklart kan ju det även vara andra saker som orsakar symptomen!
Tyvärr gör ju din längd inte att det blir bättre, ju länge man är desto längre väg för blodet att färdas..
Tips är att inte resa sig alltför snabbt, låt blodet hinna med liksom.

 

[Raderad medlem 68338]

Dina symptom låter som lågt blodtryck, men det verkar redan vara konstaterat eller? Pratade läkaren inte om åtgärd? Finns mediciner, men de kanske inte är så jätteroliga.. men såklart kan ju det även vara andra saker som orsakar symptomen!
Tyvärr gör ju din längd inte att det blir bättre, ju länge man är desto längre väg för blodet att färdas..
Tips är att inte resa sig alltför snabbt, låt blodet hinna med liksom.

Brukar man medicinera ett lågt blodtryck?

 

[Bison]

Brukar man medicinera ett lågt blodtryck?

Man kan göra det om man har mycket besvär.
Jag har lågt blodryck samt att mitt hjärta ibland slår väldigt långsamt.
Läkaren pratade om att det finns medicin om jag skulle få problem pga det.
Nu är jag van vid att hantera det och tycker jag klarar mig fint.

 

[Raderad medlem 68338]

På väg hem från Israel blev jag tokdålig på flyget hem en gång. Det hade varit 40+ grader varmt, jag hade druckit väldigt dåligt (well allt utom vin ) och troligen spelade trycket som blev i flyget också in.
Jag blev iskall, började skaka, det stack i ansiktet och huden kändes kallsvettig, slutade med att jag tappade medvetandet. På sjukhuset kunde konstateras att jag hade 70/50 i tryck. Jag fick snabbt flera påsar vätskedropp och efter det mådde jag snabbt bättre. Men det är en mkt olustig känsla att ha såpass lågt tryck!

 

[Cattis_E]

Ibland känns det som om att jag ska svimma, det svartnar för ögonen pch jag blir yr. En gång har jag svimmat på riktigt men resten av gångerna har det gått bra. Det kan vara i olika situationer, som när jag klär på mig, promenerar, sitter i soffan, äter mat osv. Det har hänt kanske 10-12 ggr sedan i juni. Jag har haft 24 h ekg, tagit bloodtryck liggandes, precis efter att jag rest mig, efter en minut, fem minuter och tio minuter. På svaren kan man se att mitt hjärta slår dubbla slag ibland och att mitt blodtryck vid ett tillfälle sjönk kraftigt.

Jag har, senaste ca 5 gångerna, fått ”dejavu” innan jag är påväg att svimma. Första gångerna har jag blivit rädd av dejavun, nu blir det mer en hjälp att förstå vad som är påväg och jag kan sätta mig med huvudet mellan benen.

Är det någon som varit med om liknande? Vissa tror på panikångest, känner dock inte riktigt igen mig i ångest, har dock aldrig drabbats av det innan. Läkaren säger bara att jag ska ta det lugnt när jag reser på mig (är 184 cm lång och alltid blivit lite yr om jag reser mig snabbt, detta är dock helt annan känsla) och verkar inte riktigt förstå!

Nja.
Svimma kan jag göra, men för mig är det ett situationsutlöst blodtrycksfall.
En bra beskrivning av vad som händer för mig (och lite annan info) finns här:
http://www.arytmia.se/site/page/vasovagal-synkope

 

[Fille]

Blodtrycksfall eller kanske lågt blodsocker? Isar det i ansiktet? Dricker du dåligt?

Det isar inte i ansiktet men jag är dålig på att dricka! Hade 5,4 på blodsocker i fredags (tog det i samband med annat på VC). Har dock haft bra blodsocker även vid graviditet o liknande.

 

[Fille]

Dina symptom låter som lågt blodtryck, men det verkar redan vara konstaterat eller? Pratade läkaren inte om åtgärd? Finns mediciner, men de kanske inte är så jätteroliga.. men såklart kan ju det även vara andra saker som orsakar symptomen!
Tyvärr gör ju din längd inte att det blir bättre, ju länge man är desto längre väg för blodet att färdas..
Tips är att inte resa sig alltför snabbt, låt blodet hinna med liksom.

Men mina svimningar sker ju inte i samband med att jag reser mig fort, idag skedde det när jag satt i soffan och snackade skit med en kompis som exempel. Han pratade också om motion, att det kan hjälpa. Sa inget om mediciner.

 

[Fille]

På väg hem från Israel blev jag tokdålig på flyget hem en gång. Det hade varit 40+ grader varmt, jag hade druckit väldigt dåligt (well allt utom vin ) och troligen spelade trycket som blev i flyget också in.
Jag blev iskall, började skaka, det stack i ansiktet och huden kändes kallsvettig, slutade med att jag tappade medvetandet. På sjukhuset kunde konstateras att jag hade 70/50 i tryck. Jag fick snabbt flera påsar vätskedropp och efter det mådde jag snabbt bättre. Men det är en mkt olustig känsla att ha såpass lågt tryck!

Mamma har också svimmat på flyget, dock påväg utomlands istället!

 

[Fille]

Nja.
Svimma kan jag göra, men för mig är det ett situationsutlöst blodtrycksfall.
En bra beskrivning av vad som händer för mig (och lite annan info) finns här:
http://www.arytmia.se/site/page/vasovagal-synkope

Kände igen mig i delar av beskrivningen, bland annar hörsel och synrubbningar, som för mig ”visar sig” mha dejavu! Det här började i juni 2018 så rätt nytt för mig även om jag börjar hitta metoder att hantera det. Pulsen går dock sällan ner, förut ökade den precis efter anfall, troligen pga rädsla från mig, men sista två gångerna har pulsen varit (för mig) normal, tror dock det beror på att jag kan hantera det och inte blir så speciellt rädd.
Den gången jag svimmade ordenrligt var jag själv hemma med barnet och vaknade när jag slog huvudet i golvet (hade hunnit sätta mig på trappan) och blev riktig rädd och det har påverkar tillfällena efter!

 

[the_connemara]

Läskigt att det kommit plötsligt i den mängden! Hoppas ni hittar vad det är.

Jag tror att jag bara lärt mig leva med att det lätt svartnar för ögonen. Händer sällan numera. Jag påverkas av en massa grejer, trötthet, hunger, vätskebrist, värme, stress, obehagliga situationer, hastiga rörelser och så kan jag inte stå still rakt upp o ner någon lång stund. Jag har fått våra fd stående möten i en varm korridor med massa oväsen (pga bra plats med stora wbtavlor) på jobbet till att successivt flytta in till ett mötesrum med stolar, började första dagen med att svimma framför den där jävla tavlan

Har aldrig varit något annat fel på mig men jag tror iofs aldrig jag berättat om detta heller. Det har liksom inte varit ett problem för mig och alltid gått att koppla till något. För mig så susar det i öronen, jag bli helt skakig och det sticker en massa i armar o ben och så blir det som sagt helt svart. Hjälper alltid att sätta sig ner och ta det lugnt. Typ som när man råkat sitta på foten och den domnar bort känns det fast i större del av kroppen och jag är liksom lugn med att det bara är att vänta ut. De gångerna jag svimmat på riktigt har jag vaknat rätt snabbt. Hände mig första gången när jag blev undersökt för öroninflammation som liten då såg jag inget på en stund men det var nog mest för ingen fattade vad som hände så jag fick inte sitta ner utan de höll i mig o baddade mig i pannan o så. Som mest hände det nog ett gäng år runt/strax över 20 årsåldern men jag var väl inte heller bäst på att ta hand om mig då heller med ovanstående faktorer.

Jag tyckte det lät mest konstigt att det kan hända när du sitter vad det låter som avslappnat i soffan? Kan det bli för dålig cirkulation av det också?


Tillägg. Jag vill helst sitta ner, inte ligga, men det är nog för att jag ibland blir illamående samt att jag mer kopplar att det svartnar med att resa sig upp. Jag upplever mest att jag behöver slappna av och bli lugn och jag känner mig mest bara utsatt och fångad av att ligga ner. Sitta på golvet mot en vägg är alltid min favorit i alla lägen i livet så det kör jag på då med. Jag vill inte heller ha huvudet mellan knäna för jag tycker det obehagligaste är att vara just yr så jag vill ha huvudet "upprätt" och det är också en sak som utlöser detta, att inte ha huvudet upprätt eller vinkla om det snabbt.

 

[Ramona]

Är det någon som varit med om liknande?

Sådär hade jag det när jag hade järnbrist. Vissa dagar kunde jag inte ens gå upp för trappen hemma utan att behöva hålla i mig när jag kom upp för jag var så snurrig. Cyklade jag eller gjorde någonting liiiite ansträngande spydde jag för jag blev så yr. Folk trodde att jag hade jättedålig kondition, men riktigt så illa var det ju inte.

Går ju att testa. För mig är det järnupptagningsförmågan som spökar. Mitt järnvärde i sig är bra, men järnupptagningsförmågan är alldeles för hög.

 

[Fille]

Sådär hade jag det när jag hade järnbrist. Vissa dagar kunde jag inte ens gå upp för trappen hemma utan att behöva hålla i mig när jag kom upp för jag var så snurrig. Cyklade jag eller gjorde någonting liiiite ansträngande spydde jag för jag blev så yr. Folk trodde att jag hade jättedålig kondition, men riktigt så illa var det ju inte.

Går ju att testa. För mig är det järnupptagningsförmågan som spökar. Mitt järnvärde i sig är bra, men järnupptagningsförmågan är alldeles för hög.

Hur testar man järnupptagningsförmågan? Mitt HB var bra i höstas när det testades. De tog rätt många olika prover då, även sköldkörteln (alltså om jag har dålig funktion på den) men inga konstiga provsvar.

 

[Fille]

Läskigt att det kommit plötsligt i den mängden! Hoppas ni hittar vad det är.

Jag tror att jag bara lärt mig leva med att det lätt svartnar för ögonen. Händer sällan numera. Jag påverkas av en massa grejer, trötthet, hunger, vätskebrist, värme, stress, obehagliga situationer, hastiga rörelser och så kan jag inte stå still rakt upp o ner någon lång stund. Jag har fått våra fd stående möten i en varm korridor med massa oväsen (pga bra plats med stora wbtavlor) på jobbet till att successivt flytta in till ett mötesrum med stolar, började första dagen med att svimma framför den där jävla tavlan

Har aldrig varit något annat fel på mig men jag tror iofs aldrig jag berättat om detta heller. Det har liksom inte varit ett problem för mig och alltid gått att koppla till något. För mig så susar det i öronen, jag bli helt skakig och det sticker en massa i armar o ben och så blir det som sagt helt svart. Hjälper alltid att sätta sig ner och ta det lugnt. Typ som när man råkat sitta på foten och den domnar bort känns det fast i större del av kroppen och jag är liksom lugn med att det bara är att vänta ut. De gångerna jag svimmat på riktigt har jag vaknat rätt snabbt. Hände mig första gången när jag blev undersökt för öroninflammation som liten då såg jag inget på en stund men det var nog mest för ingen fattade vad som hände så jag fick inte sitta ner utan de höll i mig o baddade mig i pannan o så. Som mest hände det nog ett gäng år runt/strax över 20 årsåldern men jag var väl inte heller bäst på att ta hand om mig då heller med ovanstående faktorer.

Jag tyckte det lät mest konstigt att det kan hända när du sitter vad det låter som avslappnat i soffan? Kan det bli för dålig cirkulation av det också?


Tillägg. Jag vill helst sitta ner, inte ligga, men det är nog för att jag ibland blir illamående samt att jag mer kopplar att det svartnar med att resa sig upp. Jag upplever mest att jag behöver slappna av och bli lugn och jag känner mig mest bara utsatt och fångad av att ligga ner. Sitta på golvet mot en vägg är alltid min favorit i alla lägen i livet så det kör jag på då med. Jag vill inte heller ha huvudet mellan knäna för jag tycker det obehagligaste är att vara just yr så jag vill ha huvudet "upprätt" och det är också en sak som utlöser detta, att inte ha huvudet upprätt eller vinkla om det snabbt.

På ett sätt skönt att höra att jag inte är ensam och jag tycker också det är konstig att det sker när jag sitter ner!

 

[Saigon]

Ibland känns det som om att jag ska svimma, det svartnar för ögonen pch jag blir yr. En gång har jag svimmat på riktigt men resten av gångerna har det gått bra. Det kan vara i olika situationer, som när jag klär på mig, promenerar, sitter i soffan, äter mat osv. Det har hänt kanske 10-12 ggr sedan i juni. Jag har haft 24 h ekg, tagit bloodtryck liggandes, precis efter att jag rest mig, efter en minut, fem minuter och tio minuter. På svaren kan man se att mitt hjärta slår dubbla slag ibland och att mitt blodtryck vid ett tillfälle sjönk kraftigt.

Jag har, senaste ca 5 gångerna, fått ”dejavu” innan jag är påväg att svimma. Första gångerna har jag blivit rädd av dejavun, nu blir det mer en hjälp att förstå vad som är påväg och jag kan sätta mig med huvudet mellan benen.

Är det någon som varit med om liknande? Vissa tror på panikångest, känner dock inte riktigt igen mig i ångest, har dock aldrig drabbats av det innan. Läkaren säger bara att jag ska ta det lugnt när jag reser på mig (är 184 cm lång och alltid blivit lite yr om jag reser mig snabbt, detta är dock helt annan känsla) och verkar inte riktigt förstå!

Ang vätskeintaget som du anger att du kan vara lite dålig på. Har du prövat att dricka vätskeersättning? Drick det och se om du kan få viss förbättring på problematiken. Jag tror inte det är lösningen för hela problemet men kanske en viss del.

 

[hoppsann]

Ibland känns det som om att jag ska svimma, det svartnar för ögonen pch jag blir yr. En gång har jag svimmat på riktigt men resten av gångerna har det gått bra. Det kan vara i olika situationer, som när jag klär på mig, promenerar, sitter i soffan, äter mat osv. Det har hänt kanske 10-12 ggr sedan i juni. Jag har haft 24 h ekg, tagit bloodtryck liggandes, precis efter att jag rest mig, efter en minut, fem minuter och tio minuter. På svaren kan man se att mitt hjärta slår dubbla slag ibland och att mitt blodtryck vid ett tillfälle sjönk kraftigt.

Jag har, senaste ca 5 gångerna, fått ”dejavu” innan jag är påväg att svimma. Första gångerna har jag blivit rädd av dejavun, nu blir det mer en hjälp att förstå vad som är påväg och jag kan sätta mig med huvudet mellan benen.

Är det någon som varit med om liknande? Vissa tror på panikångest, känner dock inte riktigt igen mig i ångest, har dock aldrig drabbats av det innan. Läkaren säger bara att jag ska ta det lugnt när jag reser på mig (är 184 cm lång och alltid blivit lite yr om jag reser mig snabbt, detta är dock helt annan känsla) och verkar inte riktigt förstå!

Undrar jag om du inte har något (infektion/inflammation) som ligger och jäser i kroppen, som inte märks/bryter ut riktigt? Eftersom det verkar vara värre nu?

Jag har något liknande. Det går fram och tillbaka. Nu har jag inte känt något på flera år och är så tacksam för det.
Åker jag på borrelia eller någon annan skit, har jag svimningskänslor mest hela tiden, och då håller det i sig länge, ett år eller mer.
Om jag är allmänt nedsatt av något, så påverkas jag mer. Då blir jag yr så fort det är dåligt med syre.
Att gå och dansa till band, på klubb då, är t.ex uteslutet. Mår jag 100% bra, är det inga problem att rocka loss längst fram. Heta källor är heller ingen höjdare då kan jag säga, inte heller storstäder..

Jag har skippat gluten och lite annat och kör på IFD-kost. Det har blivit mycket bättre, men det är ju inte så att jag tror att jag aldrig kommer att svimma mer.
Har en avkomma som tyvärr har ärvt det här (även sittande svimningar ).
De har inte hittat något fel på oss, utan vi har fått rådet att lära oss att hantera det.

Hoppas att du mår bättre snart.