Jag är så glad och tacksam för varje år, varje dag jag får, och är absolut i fas med mitt åldrande och har alltid varit! Mina rynkor är mina fartränder som visar att jag har levat, och mina gråa hår gör mig bara mer och mer lik min häst (silvermusblack), jag brukar säga att jag håller på att bli vindott...
Jag har varit 20 och haft kropp som en tjugoåring, jag har varit 35 och haft kropp som en 35-åring, nästa gång fyller jag 50 och jag har kropp som jag känner passar en 50-åring. Förhoppningsvis blir jag 75 och får se hur det är att ha en 75-årings kropp. Då ska jag klä mig i storblommiga färggranna tunikor och ha massor med leopardmönstrade tillbehör, och så ska jag ha mitt gråa hår uppsatt i en stor knut mitt på huvudet, jag ska vara lika stolt då som nu för mitt ärr på magen som visar att jag födde en son med akutsnitt. Och förhoppningsvis ska jag även då vara nyfiken på vad som kommer senare; att vara yngre vet jag hur det är, det är det att bli äldre som är nytt!
Och jag önskar att jag får vara frisk, lite knackig i kroppen för att man verkligen har levt ett aktivt liv med diverse skador och förslitningar hör väl till, men annars är väl hälsan det viktigaste att få behålla upp i åren istället för att gräma sig över lite (mycket) rynkor...