Är åldrande onormalt?

Sv: Är åldrande onormalt?

Nu kanske jag har fördomar - men nog är väl kvinnors åldrande mer "problematiskt" än mäns?
Män verkar inte bry sig särskilt mkt om sitt eget åldrande, varken rynkor, gråa hår/avsaknad av hår, eller övervikt. Inte heller verkar de har svårt att hitta yngre kvinnor att leva med (eller kvinnorna dom).
Men när det gäller en kvinna i 50-års åldern verkar hon ha slutat vara "attraktiv".
Många män i 50-årsåldern lämnar ju sin jämnåriga kvinna till förmån för en av yngre modell. Ytterst sällan ser man det omvända.

Fast jag som ägnar mig åt (helt misslyckad:rofl:) nätdejting kan avslöja att finns kanske inte en strid ström men i alla fall en bäck av avsevärd storlek av unga män (ca 25) som gärna vill dejta en 46-åring. Inte vet jag om de bara vill ha sex (jag är nämligen helt ointresserad av 25-åringar), men i alla fall.

För övrigt: jag lägger viss tid på mitt utseende för jag vill vara snygg. Så har det alltid varit. Men vi talar kanske om tio extra minuter varje morgon. Jag använder sedan några år foundation, för jag har lätt att bli röd i ansiktet och jag tycker det är väldigt skönt att kunna dämpa färgen. Jag färgar håret eftersom jag alltid har sett mig själv som blond. Med åren mörknade den i tjugoårsåldern fortfarande ljusblonda Myrten till att bli mörkblond, vilket hon aldrig trivdes med. Så sedan några år tillbaka är jag en nyans mörkare än min ungdomsfärg, men betydligt ljusare än min nuvarande naturliga färg. Grå hår har jag inga. Jag har alltid varit lite rynkig runt ögonen. Köpte för några månader sedan en ögoncreme. Jag kommer inte att göra det igen. Totalt slöseri med pengar. Jag borde går ner tjugo kilo. Jobbar på det av och till, så har det varit de senaste tjugo åren. Har inga direkta krämpor trots övervikt, av och till slitigt jobb och viss överkonsumtion av min stora last rödvin. Har droppat den sistnämnda radikalt, men det har inte heller något med åldern att göra.

Samhället är ungdomsfixerat sägs det, men jag vete sjutton om det kanske inte i vissa fall är lite bättre nu än när jag själv var tjugo på 80-talet. Ta exempelvis castingen i filmversionen av Mamma Mia. Meryl Streep måste vara tjugo år äldre än sin rollfigur. Visst, hon är den största stjärnan typ, men bara det faktum att den största stjärnan (som fortfarande spelar romantiska huvudroller) är runt sextio - tror jag hade varit otänkbart för tjugofem år sedan.

Michelle Pfeiffer - hur många "äldre kvinna möter ung man-roller" har hon gjort? Det är väl några stycken? Jag har minst två i min DVD-hylla. Hur många filmer på det temat gjordes på 70 - 80-talen?

Glenn Close spelar väl diverse huvudroller där hon faktiskt spelar en kvinna i sin egen ålder. Hur vanligt var det för tjugo år sedan?

Medelålders kvinnor som huvudroller i TV-serier - såg man dem ens för några decennier sedan? Var det inte vanligt att hjältinnorna då var unga (bortsett från flergenerationsserier som Dallas)? Men nu tycker jag de dyker upp här och var. Exempelvis Kyra Sedgwick i The Closer och Holly Hunter i Saving Grace. Och tänk på alla Helen Mirrens roller i både film och TV.

Bara för att ta några exempel från mainstreamkulturen. Visst, nu är alla dessa väldigt snygga och häftiga - men de har inte en ungdomlig framtoning alls.

Madonna är fortfarande The Queen of Pop. Hon flyttar fortfarande gränser och hon är 55 i år.

Det var lite blabla. Som går ut på att hur ungdomsfixerat samhället är tycker jag inte längre att det är självklart att kvinnans bästa ålder anses vara 25.

För övrigt så var en av de absolut snyggaste kvinnor jag träffat en portugisisk hästuppfödare på 60+. Hon var så superläcker att man fullständigt tappade andan. Och till hennes fantastiska yttre kom en livserfarenhet och ett livsöde som skulle kunnat bli film.
 
Sv: Är åldrande onormalt?

Jag förstår faktiskt inte alls vad du menar. Har man en hyfsat fet och elastisk hud lär man väl inte krypa ur den och en vanlig dusch räcker som rengöring.

Ähm...vad är det du inte förstår? Att regelbundet underhåll av kroppen gör att man mår bättre, inte alltid för att det ska se bättre ut? Eller hur tänker du nu? :confused:
 
Sv: Är åldrande onormalt?

Jag som fotograferar en hel del tycker att ett "rynkigt" ansikte är mycket mer spännande att fotografera än ett som är helt "slätt". Rynkor ger en karaktär som ger liv i bilden :)

Själv är jag 50, och har använt bra hudkräm och rengöring för fejjan sedan jag var 18 år. Skulle inte överleva om jag inte fick smörja in mig varje morgon... När jag var ung så räckte det med enbart en fuktkräm, nu krävs det lite mer näring i krämen. Dock skippar jag rena "antirynk" - viktigare att krämen innehåller solskyddsfaktor.

Jag är inte rädd för att åldras och tänker inte göra några ansiktslyftningar. Har bra hy förutom att jag lätt blir lite röd runt näsa (ytliga blodkärl). Färgar håret gör jag höst, vinter och vår. På sommaren blir jag helt blond pga sommaren så då skippar jag att färga. Jag blir fruktansvärt grå övrig tid på året och jag trivs inte med det - jag har också rejält kortklippt frisyr - och färgar därför med olika nyanser av rött beroende på humör. Måste ju förändra kalufsen något ;)

Det som jag numera kan ångra - det är alla "hang-ups" jag hade över min kropp när jag var runt 20-25. Gud, vilka komplex man drogs med :eek: Och när jag nu kollar på gamla bilder ser jag en söt, smal tjej som faktiskt inte hade förstånd att uppskatta den kropp hon hade :p

/Lizzie
 
Sv: Är åldrande onormalt?

Jag tänker att man inte behöver underhålla något som ser bra ut om man inte bryr sig. Det ska tex mycket till för att jag ska göra en hårinpackning. Varför lägga ned tid på det när mitt hår är icke torrt och väldigt glansigt i sig.
 
Sv: Är åldrande onormalt?

[...]Det som jag numera kan ångra - det är alla "hang-ups" jag hade över min kropp när jag var runt 20-25. Gud, vilka komplex man drogs med :eek: Och när jag nu kollar på gamla bilder ser jag en söt, smal tjej som faktiskt inte hade förstånd att uppskatta den kropp hon hade :p

/Lizzie

PRECIS!:bow:

Jag är hundraprocentigt säker på att hela min jäkla övervikt beror på att mina föräldrar (!!!) pikade mig för att jag kanske var lite rund + att jag aldrig var "söt" som barn. Så blev det att jag tänkte "skit samma!" typ och periodvis struntade i allt.

Likaså hade jag i många år vansinniga komplex för mina bröst. Till jag en dag när jag var sådär fyrtio stod framför spegeln och sa till mig själv "Myrten, du har faktiskt skitsnygga bröst." (Vilket min dåvarande sambo sagt femtisjutton gånger men jag inte trott honom, stackars man!)
 
Sv: Är åldrande onormalt?

Åldersadekvat?
hDBA7E143
 
Sv: Är åldrande onormalt?

Det som jag numera kan ångra - det är alla "hang-ups" jag hade över min kropp när jag var runt 20-25. Gud, vilka komplex man drogs med :eek: Och när jag nu kollar på gamla bilder ser jag en söt, smal tjej som faktiskt inte hade förstånd att uppskatta den kropp hon hade :p
/Lizzie

Ja, jisses...:crazy: Jag blir lika förtvivlad varje gång jag läser trådar här skrivna av yngre tjejer som tycker att både det ena och det andra inte är "rätt" med hur de ser ut. Och, ja, tänk så mycket tid, energi och ångest man själv har slösat på att bry sig om saker som inte hade betydelse?
 
Sv: Är åldrande onormalt?

Jag tänker att man inte behöver underhålla något som ser bra ut om man inte bryr sig. Det ska tex mycket till för att jag ska göra en hårinpackning. Varför lägga ned tid på det när mitt hår är icke torrt och väldigt glansigt i sig.

Menee...alltså...vad är det du diskuterar då, vad är det du inte förstår när jag svarar på detta:
Jag tycker inte en stramande och torr hy är snyggt på någon.

Att smörja och underhålla sån hy handlar kanske inte främst om det visuella åldrandet, utan helt enkelt är lika självklart underhåll som motion är för vissa.

Jag tror inte att någon eftersträvar torr och stramande hy. Lika lite som någon annan strävar efter slapp och fet hy? Jag förstår liksom inte vad du opponerar dig emot i det jag skrev? :(
 
Sv: Är åldrande onormalt?

Det som jag numera kan ångra - det är alla "hang-ups" jag hade över min kropp när jag var runt 20-25. Gud, vilka komplex man drogs med :eek: Och när jag nu kollar på gamla bilder ser jag en söt, smal tjej som faktiskt inte hade förstånd att uppskatta den kropp hon hade :p

/Lizzie

Jamen, exakt!!

Och - kom ihåg: Detsamma gäller förmodligen även i fortsättningen! En dag är vi 70 och ser på foton av oss som 45 - 50-åringar och tänker: -Men GUD vad SNYGG jag var!! ;)
 
Sv: Är åldrande onormalt?

Tror du?:) Jag är så döless på att se mig själv i spegeln nu vid slutet av 40-års åldern men jag var ju lika döless på mig själv när jag var 20! Hang ups är ju lätt att se efteråt men tämligen svåra att göra sig av med när man lever mitt upp i dom!
Men tänk om jag bara var:
20 kg lättare
10 cm längre
Två nyanser blondare
2 bh storlekar mindre
DÅ skulle livet bli så himla mycket bättre! Eller om jag hade x-antal miljoner så kunde jag fixa allt det jag önskar mig för då skulle hela livet leka.. eller???...:sneaky:

Så länge man inte älskar sin kropp, har tillräckligt med pengar, någon som man älskar o ett perfekt liv så blir det nog svårt att inte ha hangups. Men man kan ju iaf försöka göra det bästa av det man har, DEN förmågan att tänka så hade jag inte när jag var 20.
 
Sv: Är åldrande onormalt?

Fast jag som ägnar mig åt (helt misslyckad:rofl:) nätdejting kan avslöja att finns kanske inte en strid ström men i alla fall en bäck av avsevärd storlek av unga män (ca 25) som gärna vill dejta en 46-åring. Inte vet jag om de bara vill ha sex (jag är nämligen helt ointresserad av 25-åringar), men i alla fall.
Fast det är ju nästan en naturens biologiska uppmaning till virila killar att sprida sin aktiva säd i "gamla" kvinnor som är på gränsen till att inte vara fertila längre. Sista chansen liksom. Ju äldre kvinnan är i fertil ålder ju högre chans för tvillingar just för att man gör sig av med alla ägg man har kvar för att maximera chanserna att bli gravid. Och då känns det ju nästan som en självklarhet att de killarna som orkar ha sex mest, och därmed också spruta mest, kan tänka sig att betäcka de kvinnorna som behöver mest hjälp på betäcknings-fronten för att fortplanta sig.
 
Sv: Är åldrande onormalt?

Jag är nyss fyllda 28 och har inte haft en tanke på att jag, eller min hy, skulle vara gammal! Jag använder visserligen ansiktskräm morgon och kväll, för att jag tycker att min hy känns lite torr annars, men jag köper fortfarande den för "ung hy", att köpa rynkkräm skulle kännas otroligt udda. Och dessutom kan jag nog inte hitta några rynkor att tala om. Frågade sambon nyss ifall han tyckte att jag var rynkig, och han hittade på mig som om jag kom från mars. Jag tolkade det som ett nej. :D

Generellt har jag hittills bara trivts bättre och bättre för varje år som gått. Jag tycker att jag idag är betydligt snyggare än jag var när jag var 18, trots att jag kanske väger något/några kilo mer. Äntligen har t.ex. mitt ansikte fått lte karaktär, och är inte bara runt och tamt..

Möjligtvis är jag rädd för ålderskrämpor och sjukdomar. Jag är ganska stel och "krum" redan idag, min rygg har krånglat sedan jag var 19-20 och den falska ischiasen går väl att härleda till ungefär samma ålder. Om morgnarna får jag ibland kämpa lite för att dels böja mig fram och t.ex. ta på mig strumpor, eller att ta mig ner för trappan ordentligt. Och det känns väl inte helt okej, men å andra sidan är jag stark och i bättre kondition än när jag var yngre. Och klokare och med bättre självförtroende dessutom, så jag vet att jag klarar mycket mer än jag trodde att jag gjorde då.
 
Sv: Är åldrande onormalt?

Och jag förstår verkligen inte vad opponerade dig emot heller. Men det är inte så viktigt för man behöver inte tycka samma lika.
 
Sv: Är åldrande onormalt?

KL
En kompis ryckte oväntat bort ett grått hårstrå från mitt huvud.
Mitt svar till henne blev:
-Ge fan i det där, jag har förtjänat mina gråa strån!
 
Sv: Är åldrande onormalt?

Jag är nyss fyllda 30. Överlag nöjd med mitt utseende och känner att jag hittills bara blir bättre och bättre. Men jag tycker de gråa håren är lite jobbiga. De började komma när jag var 20 och är nu ganska många. Jag tycker inte att det är fint mot mitt (relativt mörka) bruna hår. Därför färgar jag håret lite då och då, med en färg som är nära min naturliga färg. Men hade jag inte haft de gråa håren hade jag nog inte färgat. I övrigt ser jag nog ganska ung ut för jag får alltid visa leg på systemet.

Angående rynkor. Jag hade exem och torr hud över större delen av kroppen som barn. Detta har lett till försämrad hudkvalitet och en del rynkor vid tidig ålder, men jag bryr mig inte. Jag är ju inget russin precis, men inte heller len och slät som en persika. Jag smörjer mig varje dag för att hålla huden fin och fräsch, både på kort och på lång sikt. Jag tror inte att jag kan undvika att huden tappar sin elasticitet med åren men jag kan påverka hur snabbt det sker genom att sköta om min kropp.

Vad det gäller åldrande är jag mest rädd för att min kropp inte ska hålla så att jag blir begränsad i vad jag fysiskt kan göra när jag blir gammal. Jag blir imponerad när jag träffar 80-åringar som går helt raka i ryggen med raska steg. Så fräsch hoppas jag också få vara när jag når upp i deras ålder.
 
Sv: Är åldrande onormalt?

Åldrande är inte det minsta onormalt, däremot tycker jag att det är praktiskt att vi lever i en tid där vi kan förändra våra yttre attribut om vi vill.

Jag har visserligen slutat att färga håret eftersom jag har insett att mitt guldblonda svall är väldigt snyggt. (Och att det är skönt att inte behöva hålla efter någon utväxt.) Men jag använder en del anti ageprodukter eftersom min bråkiga hud fungerar bra med dem. Och ögoncreme - i love it! Jag har ansiktshy av det här roliga slaget: torr/fet/blank/känslig/oren/blek/röd.


Jag är 27 år, och känner mig ärligt talat ganska medelålders emellanåt.
 
Sv: Är åldrande onormalt?

Har inte läst tråden, utan svarar för mig på trådstartens fråga.

Jag gillar åldrandet. Tycker det blir trist att alla ska se ut som om de är stöpta ur samma form. Skulle aldrig drömma om att lägga till botox, silikontuttar och liknande för att se yngre ut. Tycker däremot att man kan ta hand om sig själv och inte behöver "förfalla" för att man blir äldre;).

Jag har förvisso inga gråa hår än, men färgar ändå håret någon gång i bland. Är mörkhårig/kastanjefärgad i "huvudet" i vanliga fall, men kan tycka det är snyggt med en mörkare färg till solbrännan nu på sommaren. Klär mig inte supermodernt, men efter åldern räknat ändå med bekväma, praktiska och någorlunda "fräsiga" kläder. Efter att i 20-års åldern kunnat ha midjekorta tröjor/linnen och åtsittande kläder på en snygg kropp, så har ett par extra kilo gjort att man hittar mer bekväma kläder som döljer ålderns skavanker på ett bra sätt.

Bara för att man blir äldre behöver man ju inte bli oattraktiv, tjock och gammal". Man kan bara låta åldern synas och bära den med värdighet.

Jag har dock en sak jag stör mig enormt mycket på just vad det gäller åldrandet och utseendet, gällande mig själv. Det är mina ögonlock som tappat elasten och sökt sig neråt med så kallade "tunga ögonlock. Det gör att jag ser arg ut, vilket inte är kul. hade jag haft pengar hade jag opererat, men tills dess åldras jag med min värdighet av att faktiskt vara jag i orginal och nöjd med det:)
 
Sv: Är åldrande onormalt?

Fast jag som ägnar mig åt (helt misslyckad:rofl:) nätdejting kan avslöja att finns kanske inte en strid ström men i alla fall en bäck av avsevärd storlek av unga män (ca 25) som gärna vill dejta en 46-åring. Inte vet jag om de bara vill ha sex (jag är nämligen helt ointresserad av 25-åringar), men i alla fall.

Vi är väl ungefär jämnåriga. Jag tycker att det även IRL verkar finnas rätt många män i den åldern för vilka en mogen kvinna lockar mest. Jag har många ynglingar i ungefär det åldersspannet omkring mig på jobbet i form av studenter. Nu tror jag att de snarare tänker sig sex än äktenskap, för all del.

Dock är tanken på en ung älskare, i samma ålder som min son, mig direkt motbjudande, men ändå.

Jag lyfter knappt ett finger för mitt yttre, så det är inte det att de inte ser mina skavanker bakom sminket. Eller så är hela mitt liv inriktat på mitt yttre, det beror lite på hur man ser det. Överlag tror jag att om jag lever som jag trivs med, så blir jag så snygg jag kan vara. I ett liv jag trivs med ingår i stort sett ingen konkret skönhetsvård, utan andra och roligare saker.

Jag fick visa leg på systemet som 42-åring, vilket aldrig hände när jag var 17-25, så jag tror nog att det gladare liv jag lever idag är något av en skönhetskur ändå. :D
 
Sv: Är åldrande onormalt?

Lite ledsen blir jag när jag läser på Ungdom om folk som använder anti-rynk-krämer när de är 25. Och när jag konstaterar att jag nog är snudd på den enda person jag känner i min ålder som knappt aldrig har färgat håret.

Hur kommer det sig att små rynkor i ansiktet och grå stänk i håret har blivit så farligt nuförtiden? Är det inte bättre att åldras lite i taget än att bli lastgammal från en dag till en annan?

Jag är 50+ och tillfreds med min ålder och mina smårynkor stör mig inte nämnvärt. Lite grå strån i hästsvansen. Klart jag vill känna mig fin men måste jag se ut som 30 för att göra det? Är grånande hår per automatik fult?

Hur tänker du kring ditt åldrande?
Att det är en tämligen normal företeelse..har inte hört talas om någon som lyckats undvika det.
Som sagt alla vill ju bli äldre men ingen vill bli gammal....;)
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp