antal barn, för- och nackdelar?

[ameo]

Det finns ju för- och nackdelar med att ha ensambarn, massor av barn och allt däremellan.
Nu skulle jag vilja höra Era resonemang om för- och nackdelar med ett, två eller flera barn (gärna med angivna antal...).

Ensambarn har ju inga lekkamrater, men får föräldrarnas fulla uppmärksamhet
Två barn kan leka med varandra och ha glädje av varandra. Familjen får lätt plats i bilen. (finns det nackdelar med två barn - förutom att man kanske vill ha fler )
Tre barn - en av dem kan bli utanför vid lek, kanske? Får i bästa fall plats i normalstor bil.
Fyra barn - då börjar det nog bli många, va? Och man är piskad att köpa en större bil för att kunna åka hela familjen. Fördelar??
Ännu fler? ingen aning...

Hur många HAR du nu och hur många skulle du vilja ha?

 

[Nidorina]

Sv: antal barn, för- och nackdelar?

Jag var ensambarn (fick en bror vid 8). Jag trivdes bra med det! Fantiserade om syskon, men hade det jättebra. OK, då hade jag min kusin, 6 timmar yngre och granne med oss, så det var ju lite som att ha en syster.
Fick ju massor av uppmärksamhet och reste massor med mina föräldrar. Sen var det allt annat än lätt för dem att resa med så stor åldersskillnad på barnen (det var inte deras frivilliga val att det blev denna åldersskillnad)! Ska man ha flera barn, så är det nog ingen nackdel om de är ganska jämnåriga. Jag och brorsan hade liksom inget utbyte av varann innan han blev runt 15. Innan dess växlade han mellan att vara ett "gulligt tillbehör" och en "liten pest"
Själv har jag tvillingar och så har jag tre bonusbarn, och har varit i denna sits sedan tvillingarna var 3. Två av bonusbarnen är mkt jämnåriga med mina (födda 8911, 9207,9308,9308,9310).
Det är också jättebra! OK, nackdelen är att man inte kommer in i en "vanlig" bil (men då skaffar man sig en alldeles underbar Cheva Suburban , oj vad den bilen gjort mkt för oss).
De är ju mer jämnåriga än vad som är vanligt, men de har himla kul!
Den äldste kan bli lite utanför ibland, men har för det mesta kul med småbröderna.
Så - det kan vara jättebra att vara ensambarn, det kan vara jättebra att ha flera syskon men då tror jag de ska vara ganska jämnåriga för att ha kul ihop. Mina bonusbarn ska ev flytta till sin mamma, och det tycker mina barn är jättetrist, absolut inget de önskar (inte jag heller, men jag förstår ju barnen).

 

[Asa_S]

Sv: antal barn, för- och nackdelar?

Jag har aldrig behövt leka med mina barn, så fort det första syskonet kom var det mycket mer intressant. Jag har tom kompisar med bara ett barn som "lånat" barn av mig för att få någonting gjort hemma...

Nu när de är tre händer det ibland att jag måste rikta minstingens uppmärksamhet mot något, då de två äldre har börjat leka en annan sorts lekar, så skulle det varit idealiskt borde väl han ha fått ett syskon till för länge sedan... Men det ryms inte fler barn i hus och bil, även om dottern för något år sedan sa: "Mamma, det ryms 2 bäbisar i X:s säng"

De är nu 1,5, snart 4 resp snart 5,5.

 

[break_a_leg]

Sv: antal barn, för- och nackdelar?

Jag är sladdbarn i en familj med totalt fem barn. Så när jag föddes hade den äldsta precis flyttat hemifrån, de andra bodde hemma. Vi bodde i lägenhet och där var det trångt emellanåt, det var svårt att få sin egen vrå. Jag fick inte eget rum förrän syskonet innan mig flyttade hemifrån, då hade jag fyllt 7-8 år. Men det fungerade ju, men själv skulle jag inte vilja ha fem barn.

Vi har två barn med tre års mellanrum. Att det blev tre år berodde mest på att det första barnet skulle kunna få behålla sin dagisplats när syskonet kom (det var sådana regler på den tiden). Nu när barnen börjar bli äldre och har intressen så är det mycket skjutsande hit och dit fastän vi bara har två barn, hur får de med 4-5 barn ihop det? Vi klarar oss med en bil om vi måste och vi kan bo i en normalstor villa/radhus utan problem - barnen har egna rum.

Ett barn till skulle kanske vara trevligt, men nu känns det som att det får vara, barnen börjar ju bli stora nu. Eller så får man göra som en kompis till mig, de har två kullar med barn....Två stycken som går på högstadiet/gymnasiet och två som är i yngre skolåldern. Fast då kommer ju bilproblemet

 

[Welsh]

Sv: antal barn, för- och nackdelar?

Jag har ju som bekant 4 barn. Har turligen fått 2 tjejer -95 och -97 samt 2 pojkar -02 och -04.
Fördelen är att de alltid har någon att leka med på loven, härute bor det inte så mkt barn. De leker dessutom med varandra över åldrarna vilket underlättar för oss som föräldrar.
Nackdel är att det blir liiiite trångt i bilen men vi har 2 bilar varav den ena är 7 sitsig. Ljudvolymen i huset blir dessutom stundtals ganska hög
Alla barnen har egna rum även om pojkarna anser att de ska bo i vårt sovrum :smirk: Då flickorna har egna hästar så blir det inte så mkt körande, dessutom så bor vi brevid skolan.

Jag är en an 5 syskon och min man 1 av 4a. Kan inte föreställa mig ett liv utan syskon. Jag kan tänka mig en femma men gubben muttrar då om sterilisering

 

[Tokmaja]

Sv: antal barn, för- och nackdelar?

ett barn- full uppmärksamhet, det går lätt att tex satsa på barnet om det vill hålla på med en idrott eller annat. Man har samtidigt även tid för sig själv.
Men å andra sidan är ju barnet "ensamt" om det skulle hända föräldrarna något.
två barn- att skaffa syskon till sitt barn för att det ska ha lekkamrat tror jag inte på.
Det kräver att barnen kommer överens och är i liknande åldrar...och inte ens om det är "rätt" åldrar mellan barnen betyder de att de kommer att leka bra.
Däremot har de en trygghet i varandra, de är inte ensamma, och det är skönt att ha ett syskon tycker jag i alla fall själv.
fler barn fortfarande tryggheten. större chans att några av dem kommer såpass överens att de leker. Det kostar ju mer med fler barn och tar mer tid så satsning på individuellt barn är svårare. Krävs mer av föräldrarna för att barnen ska kunna få lite egen tid tror jag.
Svårare att åka på ställen, stor bil krävs och tex en utomlandssemester blir DYR. MEN som sagt, en stor familj är ofta en trygg familj (tror jag) .

Själv tycker jag att två är ett bra antal, men kan tänka mig att man blir sugen på en tredje när man väl har två .
Fast jag kan fortfarande inte för mitt liv förstå hur jag skulle kunna tycka lika mycket om ett barn till som jag gör med den jag har . Men när den dagen kommer så kommer nog det också.

 

[Basilika]

Sv: antal barn, för- och nackdelar?

Jag har två och är mycket nöjd med det. Är själv uppväxt med en lillasyster. Det är lika många år mellan oss som mellan mina barn (3 årgångar men nästan 4 år).

Det jag minns från min barndom är att ju äldre vi blev desto mer kompisar blev vi. Nu är mina pojkar på 4 och 8 väldigt bra kompisar när de är själva men det blir konflikt när storebror har kompisar hemma. Annars går det bra.

 

[Magdalena]

Sv: antal barn, för- och nackdelar?

I dagsläget har vi två barn (0205 och 0402) och det är superkul! De leker med varandra och det är smidigt att åka iväg eller vad man nu vill göra. Plats i bilen osv.

Men jag vill ha två till... i alla fall en till (så långt är sambon med på det hela, he he). Vi letar hus sen några år tillbaka, och utbudet blir ju mer begränsat när man planerar 4 barn och man vill att alla ska kunna ha eget rum. Men vi har ingen brådska, alla sover i samma rum nu i alla fall.

Det jag känner kan bli knepigare med fler barn är ju bil. Å andra sidan är det ju trångt redan med två om man ska ha mycket packning, så nästa bil vi har lär ändå vara större (och förhoppningsvis en bäbis till då).

 

[Jillybean]

Sv: antal barn, för- och nackdelar?

Jag ar en av sju. Har en tre ar aldre syster som adopterades bort nar jag var ett ar gammal (mamma var ung, arbetslos och ensamstaende). Adoptionen halldes aldrig hemlig, jag halsade ofta pa hos min systers nya familj. Hennes adoptivforaldrar var aldre och hade inga andra barn. Min syster ar bortskamd, barnslig och egocentrisk. Jag vaxte upp med mamma, styvpappa och tva broder; fem och atta ar yngre an mig. Pappa gifte om sig och hade tre barn; en pojke och tva flickor. Kontakten med dessa halvsyskon har vart dalig.

Vi har tva dottrar, jag skulle ha velat ha fler men det blev inte sa. Aven fast min familjesituation ar nagot komplicerad sa ar det skont att ha en massa syskon. har en kompis som hr atta barn, sju tjejer och en pojke, och hon tycker det underbart. Barnen tycker sakerligen att det ar lite jobbigt ibland med sa manga syskon men tank vad harligt med en sa stor familj, det finns alltid nagon att vanda sig till, nagon man kan lita pa och kanna sig alskad av. Vilken enorm trygghet aven om det sakert finns lage for manga konflikter.

 

[Snurrfian]

Sv: antal barn, för- och nackdelar?

Ensambarn, säkert jätteskönt under uppväxten med all fokus och närhet, men som min mamma säger som är ensam barn, är det väldigt jobbigt och tråkigt nu när hennes föräldrar har gått bort, det finns ingen som hjälper till och ingen att prata de där personliga minnena med. Nu har hon varje sommar sen hon var riktigt liten bott ihop med sina kusiner så de är lite som syskon ialla fall och kan prata och hjälpa och stötta men som sagt ialla lägen räcker det inte riktigt till.

Tvåbarn; fortfarande ganska enkelt, jag tycker personligen att det var för långt emellan mig och lillasyster, 4 år, vi lekte sällan och var mest osams. Det gäller även idag, även om vi umgås bättre nu, men det beror nog väldigt mycket på att vi lever så vitt skilda liv och ingen av oss har någon riktigt förståelse för den andras val fullt ut, även om vi försöker...

tre barn, hm ja det blir trångt i bilen, det är lätt att två gaddar ihop sig i bilen, men som äldre är det nog skönt att vara flera för att kunna ta hand om "gaggiga föräldrar" Det gäller ju även två barnen... Men redan här är det nog helt klart läge att skaffa sig en större bil, för det ska med kompisar ibland, mormor/farmor och andra...

fyra och flera; Nu tror jag och enligt grannen som har fem så var det igen större skillnad när de väl var så många... För dem blev det stora hoppet från två till tre, sen flöt det på... Det är inte så många år mellan deras barn, men deras äldsta har "redan" hunnit få två barn medans "minstingen" går på gymnasiet... Men mamma/farmor tycker att det var bra att hålla igång med barnbarn på än gång så hon inte skulle ligga av sig... De är där ganska ofta för pappa jobbar hemma hos dem.

Personligen så känns det just nu som om det får räcka med två barn, med tanke på utrymme i huset, (min man kan inte tänka sig att flytta) och bilar och så en lite egoistisk tanke att vi ska kunna hinna göra saker när barnen har "flygit" ur huset... Men vi får väl se det kan mycket väl blir tre och fyra oxå... Vem vet?

 

[Trillian]

Sv: antal barn, för- och nackdelar?

Tja, jag kan ju bara tala för hur jag har det. Jag har fyra barn. Det äldsta var 5½ när det fjärde föddes. Den största omställningen var att få barn öht och så att gå från ett till två.. sen var det inget spec. Att få fyra istället för tre märktes knappast. Vi hade en Peugeot kombi på den tiden, med dubbla baksäten, vanliga baksäten alltså. Så vi fick in barnaskaran i den och ändå plats med barnvagn. Men jag tog själv inte körkort förrän den fjärde låg i magen, under v 20 utan åkte buss med ungarna fram tills dess.

De har haft väldig glädje och nytta av varandra och lärt och sporrat varandra. En fördel med att få många barn tätt, är att de minsta inte har tråkigt heller *S*, de har alltid något att titta och lyssna på. Och jag ångrar aldrig att jag skaffade många barn tätt, skulle däremot aldrig sätta igång att skaffa så sk sladdisar. Vill att de ska växa upp någorlunda samtidigt och fostras lika, vilket kanske inte är så lätt om någon blir mkt yngre än föregående.

 

[Tican]

Sv: antal barn, för- och nackdelar?

Alla ensambarn jag känner trivs jättebra med det. När syskon är små hatar dom ju ändå varandra och när man blir äldre brukar man ju ha nära vänner osv istället, sas. Fast det är trevligt med syskon också, man kan göra vad som helst, dom gillar mig ändå.

 

[mimus]

Sv: antal barn, för- och nackdelar?

Har funderat en del och jag har 1 barn.

Klart det är för och nackdelar, sonen själv skulle önska ett syskon, vi bor lite off och han säger själv att han skulle ha nån att leka med, som inte säger nej......

Fördelar är ju att barnet få mycket tid av föräldrarna, (fast jag tror det mera har betydelse hur man är som förälder än hur många barn man har)

Det är lätt att komma till hands och stimulera en önskan eller ett behov, men som vår son, tror jag på grund av det, gillar inte att vänta, han blir "sur " om någor inte funkar och han inte får hjälp direkt.

Han är ganska dominant när han leker med kompisar och vill bestämma, men har aldrig behövt konkurera med någon.

Samtidigt så slåss han inte, han är allas bästa kompis, andra barn tycker han är snäll och rolig,
han ha många ideer, är spontan, tar för sig,socialkompetens mm.

Men dessa för/nackdelar finns ju i syskonskaror också, och frågan är om det skulle vara specifikt för ett ensambarn.

Om jag jämför med bekanta som har 2 -3 barn så tänker dem mera på att det ska vara rättvist, man prioriterar, barnen kan inte göra allt utan det ska delas mellan syskon osv.

Samtidigt tror jag det är nyttigt att frustreras i lagom dos som liten, att man då har det lättare med både med och mot gångar som vuxen.