Det är klart en sporre inte ska ge skav. Men det kan hända. Och då inte för att nån sitter och sparkar med sporrarna, utan för att ryttaren sitter och småskänklar utan att tänka på det.Men ska en sporre ens ge skav? Om den ger skav så ligger den ju an hela tiden?
Delvis kl
Jag förstår verkligen inte hur ni tänker. En sporre som ligger an hela tiden har ju tappat sin förfinade funktion.
Liksom ett stångbett vars skänkeln är i botten hela tiden.
Ni behöver lära er om hästens inlärning och samspelet mellan häst och ryttare där sitsen är den primära hjälpen. Ständigt tryck och/eller gnidande leder till hästar som är döda för hjälperna.
Då behövs det ju verkligen mycket mer tryck för att hästen ska förstå att du vill något.
Ingen har väl sagt att det borde bli skav eller att det händer ofta, utan bara att det kan hända. Ungefär som att det kan hända att ryttaren ramlar av och bryter armen. Det ska inte vara så, och ingen vill att det ska bli så, men det kan bli så ändå ibland.
Skulle du på samma sätt säga till ryttaren som åker av att hen borde lära sig om samspelet mellan häst och ryttare, och att det är meningen att man ska sitta i sadeln, inte ligga på marken?