lynxlady
Trådstartare
Sonen har otur med sina hamstrar.. Första; för några år sen fick han en guldhamster. Den levde länge, tre år hade vi den, sen blev han grå, seg i rörelserna och fick en knöl. Då tog vi bort honom. (Vid jul i fjol.) Sonen grät och grät. Sen köpte vi en dv.hamster. Gladare son. Efter ett par månader kom katten åt genom gallret med nån klo eller nåt för käken var uppriven och trasig(nån glömde dörren till rummet öppen). Inget att göra, avliva. Vägrade köpa ny förrän katten flyttat(den skulle till att flytta då), katten flyttade, jag köpte en guldis till i julklapp. Son överlycklig men vågade inte riktigt tro att den skulle klara sig. Den har varit här sen i julas nu och han har precis gett den ett namn, har liksom inte vågat? Igår kväll tittade jag på honom(hamstern) när han drack vatten, kissade, knaprade mat, åt lite grönsak och bäddade lite i sitt bo. Nu på morgonen ligger han ihoprullad i sitt bo, stel och död.. Sonen är inte hemma, kommer i kväll. Det här är den mindre roliga biten med att vara förälder. Suck.