Allmän fråga om blodtryck.

[Rialavargen]

Förra året sökte jag hjälp p.g.a. min självmordsbenägenhet och den läkaren riktade sig direkt in på min övervikt. Kom inte därifrån med någon form av hjälp mer än "så här går man ned i vikt". Hon beställde några tester som jag faktiskt avbokade långt innan den dagen blev för jag pallade inte.

För lite mer än en vecka sedan fick jag en ENORM böld i ljumsken som fick tömmas på sjukhus och går nu varannan dag till vårdcentralen för att lägga om och kolla så bölden minskas då den har vuxit lite just nu ändå. När jag var där i måndags frågade jag om man kunde kolla mitt järnvärde och b12 någon dag snart då jag vill ha koll på det.

Idag så kom jag dit så skulle hon ta blodtryck på mig men ville även ha mitt midjemått. "Det är något man ska göra när man mäter blodtrycket" sade hon och jag sade "nej" vänligen men bestämt. Man behöver definitivt inte ta något midjemått när man kollar ens blodtryck är min automatiska tanke. Har kollat innan och det var inget snack från deras håll om något midjemått. Jag tror den där läkaren från förra året ordinerade midjemått.

Jag har frågat mina vänner och ingen av de har behövt ta midjemått när de kollar blodtryck. Däremot har en av mina vänners man fått göra det då och då p.g.a. diabetes och diabetes har jag inte.

Har ni någonsin fått lämna midjemått vid mätning av blodtrycket? Eller var den där läkaren bara fokuserad på min övervikt?

(ps! "Det är ju bara att göra det där midjemåttet så är det över"-kommentarer undanbedes).

Lätt att vara efterklok, men skulle du hamna i liknande situation, använd dig av motfråga! Motfrågor är mycket bra för att reda ut frågetecken, samt att personen få förklara sig.
Varför?
Hur menar du nu?
Vad skulle hända med testet om vi inte tar mitt midjemått?
Detta känns ju märkligt, när började vårdcentralen med denna rutin?

Men som jag skrev, lätt att vara efterklok.

 

[astronaut]

Lätt att vara efterklok, men skulle du hamna i liknande situation, använd dig av motfråga! Motfrågor är mycket bra för att reda ut frågetecken, samt att personen få förklara sig.
Varför?
Hur menar du nu?
Vad skulle hända med testet om vi inte tar mitt midjemått?
Detta känns ju märkligt, när började vårdcentralen med denna rutin?

Men som jag skrev, lätt att vara efterklok.

Ska träffa henne imorgon igen så ska allt börja fråga om varför. Jag tycker inte midjemått är relevant till det jag sökte för utan jag tror allt att läkaren från förra året ville ha ett bara för hon bl.a. hakade upp sig på min övervikt. Nu har jag ju ändå läst om flertalet som inte behövt ge midjemått vid mätning av blodtryck.

 

[lil-sis]

Sen finns det ju övervikt och övervikt. Har man 5 kg övervikt behöver det ju inte betyda ohälsa men har man t.ex. 50 kg övervikt så påverkas väl lever och annat.

Måste inte göra det men rent statistiskt kommer det att påverka.

Jag var frisk innan operationen och förhoppningvis nu med. Hypotyreosen undantaget.

 

[Digbil]

Men midjemåttet eller rättare sagt: midjemåttet i relevans med andra uppgifter kan ge en grundläggande bild om din kropp och din hälsa.

Jag har en rad olika tillstånd där det inte är direkt relevant att ta blodtryck, ändå måste det till för att göra en allmän bedömning innan något beslut om medicinering, behandling etc tas.

Det handlar om den större bilden, och själv välkomnar jag alla fakta som läggs till utredningen. Det är så forskning går framåt. Och kartläggning. Och behandling.

Då förklarar man det för patienten. Särskilt om patienten är där på grund av att hen är självmordsbenägen. Det borde vilken läkare som helst fatta. Det är inte bilbesiktningen TS åkte till.

Under vissa perioder av mitt liv skulle en opåkallad vägning eller midjemåttsmätning kraftigt accelererat min sjukdom

 

[Lovisaleonora]

Ja, det är ju högst lämpligt, att diskutera med sin patient. Många missar det. Helt klart. Jag ser det själv väldigt ofta och det gäller att hela tiden själv ta upp diskussionen om det är något som känns konstigt. Dock har jag sällan fått ett dåligt eller irrelevant svar, utan oftast vad jag tycker är god motivering.

 

[Mabuse]

Fast all vikt sitter ju inte i midjan.
Jag har tämligen lite fett i midjan, ALLT mitt fett sitter på lår och rumpa. Så för mig skulle midjemätning inte ge något rättvist (inte ens när jag var större...) så midjemåttet säger ju egentligen ingenting.

Jo, fast ur hälsosynpunkt så är ju bukfettet sämre än fett på rumpa och lår, som jag förstått det. Det är väl därför man mäter just det. Så jag skulle nog säga att det är relevant.

TS, om läkarna misstänker att det är övervikten som ligger bakom dina hälsoproblem, så kanske de har rätt? Sen är det självklart ditt eget val hur du vill göra med vikten, men om den nu ligger bakom andra hälsoproblem, så är det väl rimligt att läkarna faktiskt pekar på orsaken? Även om det inte är så skoj att höra (och det kan jag förstå), men de måste ju få ge dig informationen och tala om vad de tror. Sen är det upp till dig vad du vill göra med den infon, såklart. Men i själva diagnosticeringen så vore det ju fel ifall läkare tog hänsyn till vad patienten vill höra.

 

[astronaut]

TS, om läkarna misstänker att det är övervikten som ligger bakom dina hälsoproblem, så kanske de har rätt? Sen är det självklart ditt eget val hur du vill göra med vikten, men om den nu ligger bakom andra hälsoproblem, så är det väl rimligt att läkarna faktiskt pekar på orsaken? Även om det inte är så skoj att höra (och det kan jag förstå), men de måste ju få ge dig informationen och tala om vad de tror. Sen är det upp till dig vad du vill göra med den infon, såklart. Men i själva diagnosticeringen så vore det ju fel ifall läkare tog hänsyn till vad patienten vill höra.

Nja, jag mår inte dåligt p.g.a. min övervikt. Jag har inga aktiva självmordsplaner p.g.a. min övervikt Om de nu anser att det är min övervikt som är orsaken till att jag mår skit psykiskt så har de verkligen inte lyssnat på mig.

Har alltid haft uselt järnvärde, även när jag åt kött. Angående b12 så är det något man ska kolla upp efter ett tag man ätit veganskt och därför vill jag kolla upp det nu. Medicinen jag äter kan höja mitt blodtryck och därför håller vi koll på den.

 

[Snurrfian]

Fast nu ska jag vara brutalt ärlig.

Ju mer undersökningar som görs, desto bättre bild får man. En överblick över allmäntillståndet ligger ju till grund för ALLT som läkaren sedan ska ta ställning till. Allt.

Ska jag sätta ny spiral tar de blodtryck, lyssnar på lungor, ställer en del frågor som INTE är underlivsrelaterade. Det hör ju till. Det går inte att beställa hur undersökningar ska gå till, och att vägra delar av en kartläggning av hälsan känns ju minst sagt kontraproduktivt.

Utan läkarutbildning är det ju dessutom svårt att se helheten.

Med det sagt hade jag fortfarande vägrat en gynundersökning om jag varit hos läkaren för astma.

Problemet är dock att en del läkaren inte ser längre än just till övervikten och skjuter alla problem på den... Det tog 6 månader att övertyga min läkare på VC att det inte var min övervikt som gjorde att jag inte fick ner mat... Jag rasade 20 kg i vikt på kort tid och hans enda kommentar om det var att det inte gjorde något...
I mitt fall var det ett magsår/lymfom som skapade mina bekymmer och det hade absolut ingenting med min övervikt att göra.
När det gäller andra sjukdomar så gjorde jag även sköterskan som gjorde hälsoundersökningen besviken, hon anföll min vikt eftersom den är för hög, något som jag är medveten om och försöker göra något åt. Så hon talade om för mig att jag nog måste fundera på blodtrycksmediciner och diabetes innan hon ens hann ta några prover. Tråkigt nog för henne så var mitt blodtryck snarast åt det lägre hållet, mina sockervärden var utmärkta och kolesterolvärdet låg väl inom riktlinjerna...
Så nej övervikt betyder inte alltid följd sjukdomar och en sjukvårdsutbildning betyder inte att personen alltid kan se helheten och inte falla offer för sina egna fördomar.

 

[Lovisaleonora]

Så nej övervikt betyder inte alltid följd sjukdomar och en sjukvårdsutbildning betyder inte att personen alltid kan se helheten och inte falla offer för sina egna fördomar.

Fast var skriver jag det?

Däremot finns det ju kända risker, och att ignorera dessa risker känns ju verkligen som snudd på tjänstefel. Vet jag att jag löper en ökad risk för t ex ärftlig cancer, är jag självklart tacksam för täta kontroller. Risken är större än olägenheten att kontrollera, och det måste ju ligga till grund för alla bedömningar.

Jag tror inte att det är någon risk med att mäta midjemått i samband med blodtrycksmätning. Eller ens ta ett rutinblodtryck när man ändå är inne. Det är ju grundläggande basfakta för en läkare, för att se hur kroppen mår. Att jag sedan mår dåligt av att visa mitt fläsk, är ju något jag får bearbeta hemma på kammaren, det får inte stå ivägen för min hälsokontroll. Det är mycket med våra pinsamma kroppar som är obehagligt att flasha för läkare.

Det är ju t ex inte det roligaste som finns att undersöka hemorojjder, men det måste ju liksom till för att det ska bli någon bedömning. Vissa saker behöver vi utsätta oss för, inte för att vi vill utan för att det bedöms nödvändigt.

Jag förminskar inte någons obehag, men när det är så enkla undersökningar som mätning av midjemått har jag lite svårt att se att det finns anledning att neka i det här fallet. Det gäller ju en helhetsbedömning, som vården har fått hård kritik för att de INTE gör.

 

[Philosophia]

Nja, jag mår inte dåligt p.g.a. min övervikt. Jag har inga aktiva självmordsplaner p.g.a. min övervikt Om de nu anser att det är min övervikt som är orsaken till att jag mår skit psykiskt så har de verkligen inte lyssnat på mig.

Har alltid haft uselt järnvärde, även när jag åt kött. Angående b12 så är det något man ska kolla upp efter ett tag man ätit veganskt och därför vill jag kolla upp det nu. Medicinen jag äter kan höja mitt blodtryck och därför håller vi koll på den.

Oavsett så är det onödigt att anta att den nuvarande läkaren gör något baserat på vad en annan läkare tidigare tyckte/gjorde. Jag tycker att du ska fråga läkaren varför hon ville mäta midjan i samband med att hon tog blodtrycket. Kanske du får ett fullt resonabelt svar? Eftersom du är intresserad av att hålla koll på blodtrycket på grund av medicinen som du äter så kanske hon (lite klumpigt) antog att du även var intresserad av att hålla koll på övriga riskfaktorer som tillsammans med ett högt blodtryck ger en ökad hälsorisk.

Hade du blivit upprörd om hon hade velat ta blodprov för att kolla blodfetterna i samband med att du tar blodtrycket?

 

[QRST]

Tydligt att patient och vårdgivare har delvis olika agendor i detta fall och jag kan förstå båda sidor. Typ om någon söker för (icke akut) nageltrång men visar sig ha klara tecken på akut hjärtinfarkt, så bör man raskt ompröva prioriteringen av vidare handläggning...

Men även tydligt att TS känt sig illa bemött som hon/han (inga engelska hönor här!) återberättar - med all rätt - för det verkar vara väldigt nedvärderande och klumpigt framfört vad man vill undersöka och utan rimlig förklaring till samt utan respekt för patienten, och sist men inte minst; att vården ignorerat det som var det största och mest akuta problemet (psykisk ohälsa) utifrån vad tråden anger...


Alltså. NEJ man måste inte mäta midjemått när man tar blodtrycket. Men ambitiösa vårdgivare som vill patientens bästa kanske gör det.
Eller, Gud förbjude, för att de fått påbud uppifrån att de måste bedriva någon sorts "kvalitetsregister" som är på modet (ja jag är luttrad).

 

[Snurrfian]

Fast var skriver jag det?

Däremot finns det ju kända risker, och att ignorera dessa risker känns ju verkligen som snudd på tjänstefel. Vet jag att jag löper en ökad risk för t ex ärftlig cancer, är jag självklart tacksam för täta kontroller. Risken är större än olägenheten att kontrollera, och det måste ju ligga till grund för alla bedömningar.

Jag tror inte att det är någon risk med att mäta midjemått i samband med blodtrycksmätning. Eller ens ta ett rutinblodtryck när man ändå är inne. Det är ju grundläggande basfakta för en läkare, för att se hur kroppen mår. Att jag sedan mår dåligt av att visa mitt fläsk, är ju något jag får bearbeta hemma på kammaren, det får inte stå ivägen för min hälsokontroll. Det är mycket med våra pinsamma kroppar som är obehagligt att flasha för läkare.

Det är ju t ex inte det roligaste som finns att undersöka hemorojjder, men det måste ju liksom till för att det ska bli någon bedömning. Vissa saker behöver vi utsätta oss för, inte för att vi vill utan för att det bedöms nödvändigt.

Jag förminskar inte någons obehag, men när det är så enkla undersökningar som mätning av midjemått har jag lite svårt att se att det finns anledning att neka i det här fallet. Det gäller ju en helhetsbedömning, som vården har fått hård kritik för att de INTE gör.

Om man nu har så pass jobbigt att man överväger att ta livet av sig så kanske en diskussion om den personens vikt och vilja att mäta midjemåttet kan göra att personen mår sämre och det är sånt som en läkare också måste tänka på. För dig eller mig så kanske en mätning av midjemåttet är en bagatell men för någon annan så kan det vara det som kickar igång en ätstörning.
Midjemåttet säger inte så mycket mer än just midjemåttet, det kan vara en del av en större undersökning men jag har svårt att se att det skulle vara så relevant för blodtrycket, då borde fler ha upplevt det.

 

[Philosophia]

Om man nu har så pass jobbigt att man överväger att ta livet av sig så kanske en diskussion om den personens vikt och vilja att mäta midjemåttet kan göra att personen mår sämre och det är sånt som en läkare också måste tänka på. För dig eller mig så kanske en mätning av midjemåttet är en bagatell men för någon annan så kan det vara det som kickar igång en ätstörning.
Midjemåttet säger inte så mycket mer än just midjemåttet, det kan vara en del av en större undersökning men jag har svårt att se att det skulle vara så relevant för blodtrycket, då borde fler ha upplevt det.

Fast nu var det ju inte självmordstankar som TS sökte vård för: Det var för en annan, tidigare läkare. I det här fallet handlar det om en böld som ska tömmas regelbundet och i samband med det kontrollerar TS sitt blodtryck som riskerar att bli högt på grund av en medicin som TS äter. I samband med blodtryckstagningen så ville läkaren ta TS midjemått. Jag tycker inte att det är superkonstigt. Det handlar som @Lovisaleonora skrev innan om att läkare bör göra en helhetsbedömning av hälsoläget.

 

[Girasol]

Å jag är ordentligt smal med normalt till lite lågt blodtryck men med ett ganska stort midjemått utan att vara sjuk. Har bara en sån kroppsform med avsaknad av midja, sk rak kroppsform.

Nåväl, aldrig någonsin att sjukvården velat mäta detta omfång och definitivt inte i samband med blodtryckstagning.

 

[Teilani]

Detta känns ju märkligt, när började vårdcentralen med denna rutin?

Vårdcentraler måste väl få ändra sina rutiner utan att det blir folkstorm. Ska de gå ut med en halvsida i dagspressen en gång i halvåret och redogöra för hur forskningsläget förändrats och nu gör vi si istället för så. Välkomna hit!

Att ta upp fler markörer när man gör en undersökning ger ju mer information, som vi sen kan använda för att styra behandling. Är det meningsfullt att alla med högt blodtryck behandlas tex? Om vi får data på vikt, längd, ålder, kolesterol, midjemått och lite annat kan vi kanske om några år konstatera att; nej, bara de över 65 år med minst 10 kgs övervikt har nytta av att ta blodtryckssänkande medicin.

Det blir bättre vård både för den enskilde här och nu, och på längre sikt för alla som söker sjukvård.

Med det sagt är sjukvård till 99% frivilligt och man behöver varken ställa upp på mätningar eller provtagningar.

 

[Lovisaleonora]

Midjemåttet säger inte så mycket mer än just midjemåttet, det kan vara en del av en större undersökning men jag har svårt att se att det skulle vara så relevant för blodtrycket, då borde fler ha upplevt det.

Telani har redan svarat mycket bättre än jag kunnat göra, men med samma andemening. Beställningssjukvård (peka på det ajiga stället och bli heelad) tror jag inte på. Jag tror på att läkare måste få göra sitt jobb utifrån de direktiv de har hur det ska utföras.

Och utan underlag, forskning och vidareutveckling av rutiner hade vi fortfarande varit kvar på 60-talets medicin.

 

[astronaut]

Fast nu var det ju inte självmordstankar som TS sökte vård för: Det var för en annan, tidigare läkare. I det här fallet handlar det om en böld som ska tömmas regelbundet och i samband med det kontrollerar TS sitt blodtryck som riskerar att bli högt på grund av en medicin som TS äter. I samband med blodtryckstagningen så ville läkaren ta TS midjemått. Jag tycker inte att det är superkonstigt. Det handlar som @Lovisaleonora skrev innan om att läkare bör göra en helhetsbedömning av hälsoläget.

Förra året var det jag sökte hjälp för mina självmordstankar och det var HON som hakade upp sig på min övervikt och även HON som ordinerade midjemått, inte distrikssköterskan (som skulle vara hon som tog blodtryck+midjemått). Det var distrikssköterskan som följde läkarens ordinationer så jo, det var läkaren från förra året som fortfarande håller på.

 

[Rialavargen]

Vårdcentraler måste väl få ändra sina rutiner utan att det blir folkstorm. Ska de gå ut med en halvsida i dagspressen en gång i halvåret och redogöra för hur forskningsläget förändrats och nu gör vi si istället för så. Välkomna hit!

Att ta upp fler markörer när man gör en undersökning ger ju mer information, som vi sen kan använda för att styra behandling. Är det meningsfullt att alla med högt blodtryck behandlas tex? Om vi får data på vikt, längd, ålder, kolesterol, midjemått och lite annat kan vi kanske om några år konstatera att; nej, bara de över 65 år med minst 10 kgs övervikt har nytta av att ta blodtryckssänkande medicin.

Det blir bättre vård både för den enskilde här och nu, och på längre sikt för alla som söker sjukvård.

Med det sagt är sjukvård till 99% frivilligt och man behöver varken ställa upp på mätningar eller provtagningar.

Ställer man frågor får man oftast svar. Svar genererar förståelse och trygghet. För mig är inte frågor till besvär eller något negativt, utan ett sätt att förstå sin situation.
Jag jobbar med försäljning och det ingår i mitt jobb att ställa frågor. Jag har av erfarenhet lärt mig att det är till stor del om även mina kunder ställer frågor till mig. På så vis reducerar man risken för fel, missförstånd, besvikelser etc. Motfrågor och öppna frågor är underskattat inslag i mänskliga möten. De behöver inte vara av provocerande art, utan av nyfikenhet.

Jag håller helt med i det du skriver. Samtidigt så tror jag att ställa frågor, ta initiativ för att förstå en situation som ter sig stötande, stressande och oförståeligt för TS kan vara till hjälp.

 

[Philosophia]

Förra året var det jag sökte hjälp för mina självmordstankar och det var HON som hakade upp sig på min övervikt och även HON som ordinerade midjemått, inte distrikssköterskan (som skulle vara hon som tog blodtryck+midjemått). Det var distrikssköterskan som följde läkarens ordinationer så jo, det var läkaren från förra året som fortfarande håller på.

Det framgick inte alls i ditt första inlägg då du skrev att: "Jag tror den där läkaren från förra året ordinerade midjemått."

Och hur ska vi veta att det helt plötsligt existerade en distriktssköterska när du inte nämner det förrän nu?

 

[Lovisaleonora]

...så jo, det var läkaren från förra året som fortfarande håller på.

Jag måste fråga: upplever du dig mobbad eller på annat sätt utsatt av den här läkaren? Tror du det är av illvilja man är intresserad av just ditt midjemått?

Jag går på regelbundna kontroller och är då van vid att man mäter allt från midja/byst/stuss till djupet på slida och livmoder, det finns liksom inget som är tabu eller hemligt. Min kropp är bara en hydda för den som är jag, och det har jag fått vänja mig vid eftersom jag trots allt tror att läkaren vill göra ett bra jobb och därmed också vill mitt bästa.

Och visst har det hänt att någon läkare uttalat sig "mindre lyckat", men jag inser också att det är just den läkaren, inte läkarkonsten och yrkesgruppen som sådana som är misslyckade.