Det kan inte vara så att det är ÄNNU mer tabu att som kille gå ut med att de blivit utsatta av en kvinna ?
Egentligen orkar jag inte skriva om det här på buke, eller någonstans överhuvudtaget. För det är så tabu. Och för att när man än tar upp det får höra att "men nu handlar det om mäns övergrepp, de allra flesta övergrepp begås av män". Ja, det är sant att det är mycket vanligare. Men det är också så att kvinnors övergrepp knappt kan nämnas, att det aldrig finns utrymme för det. Jag är kvinna, jag har varit utsatt för många övergrepp av män. Men bland det värsta har varit en kvinna. Och tyvärr är det så tabu att det oftast inte ens går att prata om på psykiatrin. Min förra psykolog och min nuvarande psykolog har full koll på att det är så, och bekräftar min upplevelse av det. Jag är så jävla skittrött på att det är så här. Vi som varit utsatta av kvinnor ska helst inte synas alls, det ska sopas under mattan och ingen ska låtsas om det. När man väl berättar bemöts man av förminskande kommentarer, ingen tror att kvinnor kan begå grova övergrepp.

Jag är verkligen ingen person som ständigt upprepar "kvinnor kan minsann också begå övergrepp". Men ibland, försöker jag få det att också räknas.
 
Jag skulle vilja tolka det såhär, driften finns hos båda könen men det är bara dom "starka", männen alltså,(där det hålls om ryggen och förnekas eftersom "det ju alltid varit så" och förminskats genom "det var väl inte så farligt") som törs leva ut sina drifter och sjuka fantasier.

Nej, jag tror tvärtom att det inte alls behöver vara de "starka" (sen tycker jag visserligen inte att det är starkt alls, men jag fattar hur du menar) som begår övergrepp. Det handlar oftast inte heller om att leva ut sina drifter eller sjuka fantasier utan det handlar om makt.

Men absolut, det är lättare att falla för grupptryck om en är i ett gäng där det ryggdunkas, pushas osv.
 
Nej, jag tror tvärtom att det inte alls behöver vara de "starka" (sen tycker jag visserligen inte att det är starkt alls, men jag fattar hur du menar) som begår övergrepp. Det handlar oftast inte heller om att leva ut sina drifter eller sjuka fantasier utan det handlar om makt.

Men absolut, det är lättare att falla för grupptryck om en är i ett gäng där det ryggdunkas, pushas osv.
Att det handlar om makt är en teori men det är inte direkt bevisat att så är fallet. Det faller fint i svaret om patriarkat och liknande men det är inte så att man kom fram till makt som teori och sedan märkte man att det passade inte utan man applicerar ideologi för att få fram svar som verkar rimligt.
 
Att det handlar om makt är en teori men det är inte direkt bevisat att så är fallet. Det faller fint i svaret om patriarkat och liknande men det är inte så att man kom fram till makt som teori och sedan märkte man att det passade inte utan man applicerar ideologi för att få fram svar som verkar rimligt.

Vad har du för svar som är bättre passande då?
 
Så nu är det bara män ? Bara för att du inte läst om det innebär det inte att det inte händer... Det kan inte vara så att det är ÄNNU mer tabu att som kille gå ut med att de blivit utsatta av en kvinna ? Det är säkert inte lika många - nej - men det FINNS kvinnor med... Sen är det ju som någon skrev, var är alla som vetat om att detta förekommit ? Dvs de kvinnor som "låter" det hända ?

Jag är ledsen men så länge "alla andra" tittar åt andra hållet så kommer personer fortsätta med sina övergrepp. Återigen, om ingen vet vad som händer så finns det ju inte... Om ingen säger nåt, så fortsätter det. Det handlar inte om att skuldbelägga offren, men finns det ett offer finns det en förövare. Och förövaren lär ju knappast säga nåt ... Därför måste offren våga stå upp för sej själva... Först då kan de få hjälp.

Nejdu, det är inte bara män. Men det är nästan bara män.
Just #allavi handlar om kvinnor som blivit utsatta.Vill du starta #allamän så är det helt okej, men det är en annan kamp. Kanske innefattar #allavi också sexualbrotten mot män i framtiden, men inte just nu.

Kvinnor är i högsta grad medskyldiga till att upprätthålla patriarkala strukturer. Jag vet själv att jag ibland kommer på mig med att tänka patriarkalt och förtryckande. Mycket passerar nog under min radar, men jag försöker motarbeta det.

Det där sista stycket med skuldbeläggningen känns bara ruttet.
 
Egentligen orkar jag inte skriva om det här på buke, eller någonstans överhuvudtaget. För det är så tabu. Och för att när man än tar upp det får höra att "men nu handlar det om mäns övergrepp, de allra flesta övergrepp begås av män". Ja, det är sant att det är mycket vanligare. Men det är också så att kvinnors övergrepp knappt kan nämnas, att det aldrig finns utrymme för det. Jag är kvinna, jag har varit utsatt för många övergrepp av män. Men bland det värsta har varit en kvinna. Och tyvärr är det så tabu att det oftast inte ens går att prata om på psykiatrin. Min förra psykolog och min nuvarande psykolog har full koll på att det är så, och bekräftar min upplevelse av det. Jag är så jävla skittrött på att det är så här. Vi som varit utsatta av kvinnor ska helst inte synas alls, det ska sopas under mattan och ingen ska låtsas om det. När man väl berättar bemöts man av förminskande kommentarer, ingen tror att kvinnor kan begå grova övergrepp.

Jag är verkligen ingen person som ständigt upprepar "kvinnor kan minsann också begå övergrepp". Men ibland, försöker jag få det att också räknas.

Tack för att du delar med dig!
Jag måste tänka lite på det här och återkommer. Jag upplever en konflikt mellan att män säger "inte alla män" och att det verkligen förekommer som du säger, och hur jag hanterar det.

Men jag misstror dig verkligen inte. Jag har en väldigt jobbig upplevelse orsakad av en (medveten...) kvinna, men den är ingenting jämfört med andras historier. :(
 
  • Gilla
Reactions: ptr
Nejdu, det är inte bara män. Men det är nästan bara män.
Just #allavi handlar om kvinnor som blivit utsatta.Vill du starta #allamän så är det helt okej, men det är en annan kamp. Kanske innefattar #allavi också sexualbrotten mot män i framtiden, men inte just nu.

Kvinnor är i högsta grad medskyldiga till att upprätthålla patriarkala strukturer. Jag vet själv att jag ibland kommer på mig med att tänka patriarkalt och förtryckande. Mycket passerar nog under min radar, men jag försöker motarbeta det.

Det där sista stycket med skuldbeläggningen känns bara ruttet.
Varför kan det inte innefatta alla? Vad tjänar man på att inte ta upp vissa fall? Det som gör skillnad är att det blir ok att inte vara tyst och att folk blir medvetna om hur mycket skit som pågår utan att man vet om det. Jag ser ingen anledning till att man inte kan inkludera alla former av utnyttjande, trakasserier osv, oavsett kön på förövare och offer.
 
En hand sätts upp till gard - beredd att slå. Den som står där är både oförberedd och blir rädd för det som händer. Den där vänliga tanken att att krama om bakifrån, eller vad som nu var tänkt, var så lik alla gånger någon smugit sig på bakifrån för att ge ett smärtsamt knäppande på ett öra, en hundskit innanför kragen eller en hink sandblandat vatten över huvudet.
Denna gång backades det undan, och en sekund av skavande ärr och en panikreaktion i ren rädsla kunde urartat till en redig smäll. Det är inte av makt eller hot det inträffar, det är ren och skär rädsla som den drabbade i det läget inte har ett dugg med att göra egentligen. De går inte att bearbeta om man inte vet att de finns där men det går att bearbeta och mildra reaktionerna samt framförallt undvika de situationer där det hamnar där. Rädslan för reaktionerna är nästan lika stor som det som orsakade dem.
 
Du menar synliga män, att erkänna att man blivit utnyttjad som man har hittills varit ett öde värre än döden, nåt i likhet med att erkänna att man var bög för 50-60 år sen. Skammen är värre än övergreppet i många fall.
Jag vet inte vad du menar med synliga män men gärningsmän är vanligen just män. Jag vet vad ursprungsinläggaren syftade på då hen ofta skriver så men det vet alla vi som blivit utsatta att det inte stämmer.
Då är bemötande samma som för en kvinna som har blivit utnyttjad då.
Som jag skrev tidigare. Bemötandet är ofta lika illa som övergreppet i sig.
 
Du menar synliga män, att erkänna att man blivit utnyttjad som man har hittills varit ett öde värre än döden, nåt i likhet med att erkänna att man var bög för 50-60 år sen. Skammen är värre än övergreppet i många fall.
Håller med dig, att våga göra något åt det som kille är inte nådigt.
 
  • Gilla
Reactions: ptr
Egentligen orkar jag inte skriva om det här på buke, eller någonstans överhuvudtaget. För det är så tabu. Och för att när man än tar upp det får höra att "men nu handlar det om mäns övergrepp, de allra flesta övergrepp begås av män". Ja, det är sant att det är mycket vanligare. Men det är också så att kvinnors övergrepp knappt kan nämnas, att det aldrig finns utrymme för det. Jag är kvinna, jag har varit utsatt för många övergrepp av män. Men bland det värsta har varit en kvinna. Och tyvärr är det så tabu att det oftast inte ens går att prata om på psykiatrin. Min förra psykolog och min nuvarande psykolog har full koll på att det är så, och bekräftar min upplevelse av det. Jag är så jävla skittrött på att det är så här. Vi som varit utsatta av kvinnor ska helst inte synas alls, det ska sopas under mattan och ingen ska låtsas om det. När man väl berättar bemöts man av förminskande kommentarer, ingen tror att kvinnor kan begå grova övergrepp.

Jag är verkligen ingen person som ständigt upprepar "kvinnor kan minsann också begå övergrepp". Men ibland, försöker jag få det att också räknas.

Men usch, det är ju en sak när argumentet att kvinnor begår övergrepp också ofta tystas ned i debatten när det bara är just ett argument. Men det är ledsamt att en personlig erfarenhet av övergrepp ses som tabu och inte får utrymme, och än mer fruktansvärt när det ses som tabu av psykiatrin. I en rörelse som rör övergrepp, som tycks ge många styrka i att göra sin röst hörd önskar man ju att de med dina erfarenheter fick samma möjlighet. Det är ju inte så att man förminskar de övergreppen som begåtts av män när man vittnar om övergrepp som begåtts av en kvinna.
 
Det är ju inte så att man förminskar de övergreppen som begåtts av män när man vittnar om övergrepp som begåtts av en kvinna.

Vi är ju en del som påtalat att även kvinnor begår övergrepp, även kvinnor trakasserar och då får vi på käften för att vi tar fokus från vad män gör för det är det enda som räknas enligt väldigt många, så här på buke är det precis vad det är och så är det säkerligen överallt annanstans också.
 
Vi är ju en del som påtalat att även kvinnor begår övergrepp, även kvinnor trakasserar och då får vi på käften för att vi tar fokus från vad män gör för det är det enda som räknas enligt väldigt många, så här på buke är det precis vad det är och så är det säkerligen överallt annanstans också.

Jo, jag är medveten om hur diskussionen brukar gå. Men jag blev ändå lite chockad när jag insåg hur lite utrymme det finns till lufta den sortens erfarenhet, att det var tabu till och med hos psykiatrin kunde jag inte tänka mig.
 
Lite sådär fritt: För Mig personligen handlar inte MeeToo- rörelsen egentligen om våldsamma och/eller direkt fysiska övergrepp. Det är en del, men bara en del. Det handlar inte om att förminska vad någon annan grupp drabbas av. Inte om att förneka att män också drabbas, eller att rasism förekommer... utan om att belysa vad många kvinnor, världen över, går igenom Hela Tiden och hur det färgar vardagen.

Bara för att #MeeToo fått mycket utrymme betyder det inte att man förminskar någon annans upplevelse. Jag tycker bara det är skönt att det finns en ventil för kvinnor som annars hela livet tyckt att "Jaja, det är väl jag som är en tråkig, grå mus och inte fattar skämtet".
Min egen mor gjorde mig riktigt ledsen när hon i förbifarten tyckte att "Jag hade väl också kunnat anmäla då, men vad skulle det gjort för nytta?"
Hon var ung på sextiotalet. Om fler kvinnor just då också hade protesterat mot vad hon gick igenom hade hon kanske vågat anmäla.

Jag förstår inte varför man hela tiden måste ta den här kampanjen, rörelsen, eller vad det nu må kallas som ett förnekande av att det finns andra drabbade grupper och annat förtryck i samhället.
 
Jo, jag är medveten om hur diskussionen brukar gå. Men jag blev ändå lite chockad när jag insåg hur lite utrymme det finns till lufta den sortens erfarenhet, att det var tabu till och med hos psykiatrin kunde jag inte tänka mig.
Det fins ett motstånd i pysk att ta upp detta. Det fins motståns överallt.
 
  • Gilla
Reactions: ptr

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 818
Senast: Anonymisten
·
Skola & Jobb Hej! Här på Buke verkar det finnas kloka och hjälpsamma människor, postar nu min fråga efter att ha läst på forumet i flera veckor. Jag...
2 3
Svar
56
· Visningar
5 230
Senast: Mabuse
·
Relationer Har tänkt lääänge nu att jag måste skriva av mig här på buke åter igen för att få lite råd från kloka individer. Jag har varit singel...
2 3
Svar
58
· Visningar
13 317
Senast: LovingLife
·
Övr. Hund Hej kloka buke! Jag vänder mig till er för tankar och funderingar. Ber om ursäkt i förväg för långt inlägg. Det är så att vi köpte...
2 3
Svar
41
· Visningar
8 254
Senast: Sesca
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp