Alla dessa skol-lov.

[Jeps]

Hur sätter man en poänggräns på att ett svar ska vara utförligt och nyanserat?
Jag som lärare hade varit väldigt glad om man slapp sätta betyg, eller för den delen bara skulle mäta rena faktakunskaper. Då kan jag sätta poänggränser för de olika betygsstegen. Nu ska jag mäta förståelse. Mycket svårare. Bifogar betygskriterier för E respektive A.
E:
Eleven redogör översiktligt för några vanliga skador och sjukdomar hos djur samt för hur de kan förebyggas. Eleven redogör också översiktligt för konsekvenser av felaktig användning av antibiotika i samband med vård och behandling av skadade och sjuka djur. Dessutom redogör eleven översiktligt för termer och begrepp som används inom veterinärmedicin samt använder med viss säkerhet yrkesmässiga och veterinärmedicinska termer och begrepp.
A
Eleven redogör utförligt och nyanserat för några vanliga skador och sjukdomar hos djur samt för hur de kan förebyggas. Eleven redogör också utförligt och nyanserat för konsekvenser av felaktig användning av antibiotika i samband med vård och behandling av skadade och sjuka djur. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för termer och begrepp som används inom veterinärmedicin samt använder med säkerhet yrkesmässiga och veterinärmedicinska termer och begrepp.

Med det sagt så väger jag absolut in vad eleven kan i slutet på kursen. Visar hen större djup i slutet på kursen så väger det upp för ett högre betyg.

Nu gäller det här iofs gymnasiet. Vi ser många elever som kommer från grundskolan och tycker att de "bara" behöver lämna in uppgifterna så ska det vara godkänt. Inte alla förstår att de även måste visa kunskaper på en viss nivå för att klara kursen.

 

[Mabuse]

Hur sätter man en poänggräns på att ett svar ska vara utförligt och nyanserat?
Jag som lärare hade varit väldigt glad om man slapp sätta betyg, eller för den delen bara skulle mäta rena faktakunskaper. Då kan jag sätta poänggränser för de olika betygsstegen. Nu ska jag mäta förståelse. Mycket svårare. Bifogar betygskriterier för E respektive A.
E:
Eleven redogör översiktligt för några vanliga skador och sjukdomar hos djur samt för hur de kan förebyggas. Eleven redogör också översiktligt för konsekvenser av felaktig användning av antibiotika i samband med vård och behandling av skadade och sjuka djur. Dessutom redogör eleven översiktligt för termer och begrepp som används inom veterinärmedicin samt använder med viss säkerhet yrkesmässiga och veterinärmedicinska termer och begrepp.
A
Eleven redogör utförligt och nyanserat för några vanliga skador och sjukdomar hos djur samt för hur de kan förebyggas. Eleven redogör också utförligt och nyanserat för konsekvenser av felaktig användning av antibiotika i samband med vård och behandling av skadade och sjuka djur. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för termer och begrepp som används inom veterinärmedicin samt använder med säkerhet yrkesmässiga och veterinärmedicinska termer och begrepp.

Med det sagt så väger jag absolut in vad eleven kan i slutet på kursen. Visar hen större djup i slutet på kursen så väger det upp för ett högre betyg.

Nu gäller det här iofs gymnasiet. Vi ser många elever som kommer från grundskolan och tycker att de "bara" behöver lämna in uppgifterna så ska det vara godkänt. Inte alla förstår att de även måste visa kunskaper på en viss nivå för att klara kursen.

Jag förstår nog inte riktigt. Man gör väl en kvalitativ bedömning av svaret?

Vi har ju exakt samma typ av betygsgraderingar (A-F) på universitetet, och samma typ av formuleringar i betygskriterierna. Och poänggränser för betygsstegen.

En fråga bedöms då enligt flera kriterier, t ex: maxpoäng på frågan är 20 poäng. 0-8 poäng för val av rätt teorier, 0-8 poäng för förmåga att använda teorierna analytiskt, 0-4 poäng för struktur och stringens i svaret. Och så bedömer man svaret efter det. En student som visserligen identifierat rätt teorier, men inte kunnat använda dem efter någon ordning, men skrivit begripligt, får kanske 6+2+3= 11 p.

Dvs, om jag läser ett svar så bedömer jag väl på en skala om svaret är översiktligt eller utförligt och nyanserat, och sätter poängen därefter. Översiktligt = få poäng. Utförligt och nyanserat = många poäng.

Då är det ju dessutom helt andra volymer man pratar om på universitetet, en normal tenta i mitt ämne innebär att man har ungefär 4000 svar att läsa och bedöma kvalitativt.

Självklart är det svårare att konstruera frågor som mäter förståelse, men det är ju därför vi har utbildade lärare i skolan, det är väl en del av yrkeskunskapen att kunna konstruera frågor som mäter olika saker? För att konstruera ett prov som frågar efter enkla faktakunskaper behöver man ju knappt ens en människa idag, det kan en AI göra.

 

[AlinaT]

Det är inget jag känner igen alls. Låter mycket märkligt att "alla" föräldrar kan vara lediga varje lov och dessutom har råd att resa bort varje lov!

Det förekommer, vi åker till fjällen på vinterlov, sportlov och påsklov detta året, även förra. Höstlov har vi tidigare åkt en weekend till ex Kolmården, tomteland, etc men i i höstas ville barnen skippa den resan till förmån för några extra skiddagar på vinterlovet utöver det som redan var planerat.

Men vi har turen att kunna planera livet själva utan arbetsgivare, hade man varit anställd hade det varit svårare att ta ledigt givetvis.

Sommarlovet där jag arbetar hemifrån till viss del via en anställning är barnen hemma (de har aldrig gått på fritids) är barnen hemma hela lovet förutom när vi åker på semester och tyvärr är det ju så att de flesta kompisarna går på fritids och därför finns inte så många tillgängliga för lek stor del av det lovet.

Minns när en själv var liten och det var väldigt få kompisar som gick på fritids utan man kunde leka i större utsträckning efter skola osv också, sånt är svårare att få till numera, kanske olika dock om man bor lantligt eller mer centralt, eller snarare i ett barntätare område.

 

[Lingon]

Det förekommer, vi åker till fjällen på vinterlov, sportlov och påsklov detta året, även förra. Höstlov har vi tidigare åkt en weekend till ex Kolmården, tomteland, etc men i i höstas ville barnen skippa den resan till förmån för några extra skiddagar på vinterlovet utöver det som redan var planerat.

Men vi har turen att kunna planera livet själva utan arbetsgivare, hade man varit anställd hade det varit svårare att ta ledigt givetvis.

Sommarlovet där jag arbetar hemifrån till viss del via en anställning är barnen hemma (de har aldrig gått på fritids) är barnen hemma hela lovet förutom när vi åker på semester och tyvärr är det ju så att de flesta kompisarna går på fritids och därför finns inte så många tillgängliga för lek stor del av det lovet.

Minns när en själv var liten och det var väldigt få kompisar som gick på fritids utan man kunde leka i större utsträckning efter skola osv också, sånt är svårare att få till numera, kanske olika dock om man bor lantligt eller mer centralt, eller snarare i ett barntätare område.

Jag menade när barnet är stort nog att inte behöva gå på fritids längre. Självklart behöver mindre barn mer underhållning än äldre.

 

[AlinaT]

Jag menade när barnet är stort nog att inte behöva gå på fritids längre. Självklart behöver mindre barn mer underhållning än äldre.

Jag svarade på att du inte kände igen att någon åker iväg på flera lov

Mina är i förskoleålder-mellanstadieålder så de stora är i ålder där fritids inte behövs i samma utsträckning sett till att klara sig själva.

Men vi tar hellre och åker iväg när de är lediga istället för att ta ledigt då vi anser att de behöver tiden i skolan.

 

[Lingon]

Jag svarade på att du inte kände igen att någon åker iväg på flera lov

Mina är i förskoleålder-mellanstadieålder så de stora är i ålder där fritids inte behövs i samma utsträckning sett till att klara sig själva.

Men vi tar hellre och åker iväg när de är lediga istället för att ta ledigt då vi anser att de behöver tiden i skolan.

Fast de allra flesta kan inte ta ledigt varje lov. Semesterdagarna och pengarna räcker inte till för de allra flesta. Så av den enkla anledningen så kan nog rätt få resa bort varenda lov.

 

[Mabuse]

Fast de allra flesta kan inte ta ledigt varje lov. Semesterdagarna och pengarna räcker inte till för de allra flesta. Så av den enkla anledningen så kan nog rätt få resa bort varenda lov.

Det är ändå ganska många som gör det. T ex tar semester några dagar och jobbar på distans andra. Och en del barn åker till släktingar.

 

[animalasia]

En annan aspekt av lov är att det finns barn som lever under hot om våld och misär. För de barnen är lov ingen vila utan en tid att genomlida. Jag hade önskat att det fanns fler platser för dem att vara under loven, en trygg plats där man kan hänga och få lunch även om vårdnadshavare inte arbetar.

 

[Lingon]

En annan aspekt av lov är att det finns barn som lever under hot om våld och misär. För de barnen är lov ingen vila utan en tid att genomlida. Jag hade önskat att det fanns fler platser för dem att vara under loven, en trygg plats där man kan hänga och få lunch även om vårdnadshavare inte arbetar.

Och det finns barn lever under misär när de är i skolan och för de barnen är loven helt nödvändiga!

 

[Badger]

Hur sätter man en poänggräns på att ett svar ska vara utförligt och nyanserat?
Jag som lärare hade varit väldigt glad om man slapp sätta betyg, eller för den delen bara skulle mäta rena faktakunskaper. Då kan jag sätta poänggränser för de olika betygsstegen. Nu ska jag mäta förståelse. Mycket svårare. Bifogar betygskriterier för E respektive A.
E:
Eleven redogör översiktligt för några vanliga skador och sjukdomar hos djur samt för hur de kan förebyggas. Eleven redogör också översiktligt för konsekvenser av felaktig användning av antibiotika i samband med vård och behandling av skadade och sjuka djur. Dessutom redogör eleven översiktligt för termer och begrepp som används inom veterinärmedicin samt använder med viss säkerhet yrkesmässiga och veterinärmedicinska termer och begrepp.
A
Eleven redogör utförligt och nyanserat för några vanliga skador och sjukdomar hos djur samt för hur de kan förebyggas. Eleven redogör också utförligt och nyanserat för konsekvenser av felaktig användning av antibiotika i samband med vård och behandling av skadade och sjuka djur. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för termer och begrepp som används inom veterinärmedicin samt använder med säkerhet yrkesmässiga och veterinärmedicinska termer och begrepp.

Med det sagt så väger jag absolut in vad eleven kan i slutet på kursen. Visar hen större djup i slutet på kursen så väger det upp för ett högre betyg.

Nu gäller det här iofs gymnasiet. Vi ser många elever som kommer från grundskolan och tycker att de "bara" behöver lämna in uppgifterna så ska det vara godkänt. Inte alla förstår att de även måste visa kunskaper på en viss nivå för att klara kursen.

Ja nej jag fattar det inte. Håller bara med dig.

Det finns ju numera de som säger att de relativa betygen i realiteten var mer rättvisa ändå (ngn artikel jag läste ngnstans) och att sätta betyg per termin var det ngn kolumnist som är lärare som skrev om som bättre som lät mycket vettigt. (sedan enligt barnet sätter de ändå relativt, de får ändå höra -det finns bara X A att ge)

Samtidigt fattar jag inte heller alls hur det kan vara E nivå på en viss del av testet och A nivå på en annan eller E nivå på undervisningen. Eftersom materialet och frågan rimligen borde vara densamma, det som skiljer är djupet i svaret eller mängden info och förståelse som levereras av eleven. Såg ut som en tom fågelholk när mentorn började prata om E material och att be om A material och E undervisning kontra A undervisning. Som om E vore att lära sig om en sak i historia och A en annan sak, istället för samma information med olika grad som fastnar. Men det verkar faktiskt vara olika fakta för A och E, eftersom testfrågor kan gälla fakta som inte tagits upp på lektion.

 

[Mabuse]

Ja nej jag fattar det inte. Håller bara med dig.

Det finns ju numera de som säger att de relativa betygen i realiteten var mer rättvisa ändå (ngn artikel jag läste ngnstans) och att sätta betyg per termin var det ngn kolumnist som är lärare som skrev om som bättre som lät mycket vettigt. (sedan enligt barnet sätter de ändå relativt, de får ändå höra -det finns bara X A att ge)

Relativa eller absoluta betyg känns som en annan diskussion. Vi har ju problem med betygsinflation, så det är nog bra att vi inte har relativa betyg, tänker jag. Dessutom blir det ju väldigt slumpartat, och säger egentligen bara något om hur mycket de andra kunde som råkade gå i samma årskurs som du det året.

 

[Badger]

Relativa eller absoluta betyg känns som en annan diskussion. Vi har ju problem med betygsinflation, så det är nog bra att vi inte har relativa betyg, tänker jag. Dessutom blir det ju väldigt slumpartat, och säger egentligen bara något om hur mycket de andra kunde som råkade gå i samma årskurs som du det året.

Hm relativa betyg var väl satta efter nationella prov så att det helt enkelt inte blev betygsinflation eftersom skolorna inte kunde ge hur många betyg X eller Y som helst om inte skolan hade mycket höga resultat på nationella proven relativt andra skolor.

Högskoleprovens resultat levereras på de grunderna, det är alltid lika stor andel som får 2,0 till exempel så det blir väl lättare att få det om övriga är sämre än om de är bättre.

Samtidigt säkerställer det urvalet till högskola och universitet vilket ju är en stor grej med betygen. Om de andra i årskursen är sämre är det lättare att komma in på universitetet än om de är bättre. Men det är ju bra om det är de bästa i årskursen som kommer in, om man tycker det är viktigt med skolmeriter som urval till universitet.

Men absolut det är nog en annan diskussion, jag ville bara svara på det du skrev i ditt inlägg som jag inte helt höll med om. Även om jag håller med om att det är en annan diskussion.

 

[Mabuse]

Hm relativa betyg var väl satta efter nationella prov så att det helt enkelt inte blev betygsinflation eftersom skolorna inte kunde ge hur många betyg X eller Y som helst om inte skolan hade mycket höga resultat på nationella proven relativt andra skolor.

Högskoleprovens resultat levereras på de grunderna, det är alltid lika stor andel som får 2,0 till exempel så det blir väl lättare att få det om övriga är sämre än om de är bättre.

Samtidigt säkerställer det urvalet till högskola och universitet vilket ju är en stor grej med betygen. Om de andra i årskursen är sämre är det lättare att komma in på universitetet än om de är bättre. Men det är ju bra om det är de bästa i årskursen som kommer in, om man tycker det är viktigt med skolmeriter som urval.

Men absolut det är nog en annan diskussion, jag ville bara svara på det du skrev i ditt inlägg som jag inte helt höll med om. Även om jag håller med om att det är en annan diskussion.

Tanken är väl mer att man vill få in dem som har bäst kunskaper och färdigheter. Och det oberoende av om de gick i en bra skola eller en dålig skola, eller om folk i deras årskurs var bra eller dåliga. Ett visst betyg ska återspegla en viss kunskapsnivå, optimalt.

Om problemet är att lärarna inte kan konstruera frågor som mäter mot betygskriterierna, ellre bedöma kvalitet i svaren, så tänker jag att man skulle ju ändå inte lösa det problemet med att införa relativa betyg?

När det gäller undervisning på E eller A-nivå, så är detväl rimligt att man får anpassa undervisningen till vilka som sitter i klassrummet - om ingen har förstått grunderna, så kommer de nog inte gå att lära ut nyanserna heller. Och vad man gör om några i klassen knappt fattat grunderna och andra är redo för nyanserna är nog ett evigt problem. Ska man undervisa för de bästa (och lämna de svaga därhän) eller för de svaga (och undanhålla de bästa kunskap de hade kunnat få)?

 

[animalasia]

Och det finns barn lever under misär när de är i skolan och för de barnen är loven helt nödvändiga!

Ja det stämmer. Men det är ju helt upp o nervänt att sådan problematik ska lösas genom att den drabbade är mindre i skolan men jag förstår din poäng. Mina barn använde loven för att plugga ikapp, inte heller så kul men nödvändigt.

 

[Badger]

Tanken är väl mer att man vill få in dem som har bäst kunskaper och färdigheter. Och det oberoende av om de gick i en bra skola eller en dålig skola, eller om folk i deras årskurs var bra eller dåliga. Ett visst betyg ska återspegla en viss kunskapsnivå, optimalt.

Om problemet är att lärarna inte kan konstruera frågor som mäter mot betygskriterierna, ellre bedöma kvalitet i svaren, så tänker jag att man skulle ju ändå inte lösa det problemet med att införa relativa betyg?

När det gäller undervisning på E eller A-nivå, så är detväl rimligt att man får anpassa undervisningen till vilka som sitter i klassrummet - om ingen har förstått grunderna, så kommer de nog inte gå att lära ut nyanserna heller. Och vad man gör om några i klassen knappt fattat grunderna och andra är redo för nyanserna är nog ett evigt problem. Ska man undervisa för de bästa (och lämna de svaga därhän) eller för de svaga (och undanhålla de bästa kunskap de hade kunnat få)?

Ja om betygen är relativa får ju de som läraren uppfattar som bäst i klassen högst betyg och de andra ett lägre betyg. Det föreligger ju en viss sannolikhet att läraren har rätt i sin bedömning av vilka som lärt sig mest i klassen, även om den inte är 100% eller ens 90%. Så då blir betyget ett möjligt urvalsredskap jämfört med om alla i klassen fått A och slumpen avgör vem som får gå till högre utbildning, om det är en sådan skola, därmed hindrande betygsinflation. (vi har inte en sådan skola).

Jag förstår inte heller hela problemet med frågekonstruktion och bedömning. Har för mig våra lärare gav några diskussionsfrågor på slutet som sannolikt avslöjade om man förstod någonting av tex den historiska händelsen eller ej.

Tänker väl att det naturliga är att man har en text läsa/papper/material om en historisk händelse och en lärare som förklarar den och sedan ett prov på den tex. Det som fastnar fastnar och de som kan läsa igenom kapitlen gör det. Att ha olika material/historiska händelser/mängder text för olika klasser känns inte tryggt för de elever som kan läsa texten om de får den och som kanske behöver de kunskaperna på ett senare stadium.

 

[Mabuse]

Ja om betygen är relativa får ju de som läraren uppfattar som bäst i klassen högst betyg och de andra ett lägre betyg. Det föreligger ju en viss sannolikhet att läraren har rätt i sin bedömning av vilka som lärt sig mest i klassen, även om den inte är 100% eller ens 90%. Så då blir betyget ett möjligt urvalsredskap jämfört med om alla i klassen fått A och slumpen avgör vem som får gå till högre utbildning, om det är en sådan skola, därmed hindrande betygsinflation. (vi har inte en sådan skola).

Jag förstår inte heller hela problemet med frågekonstruktion och bedömning. Har för mig våra lärare gav några diskussionsfrågor på slutet som sannolikt avslöjade om man förstod någonting av tex den historiska händelsen eller ej.

Tänker väl att det naturliga är att man har en text läsa/papper/material om en historisk händelse och en lärare som förklarar den och sedan ett prov på den tex. Det som fastnar fastnar och de som kan läsa igenom kapitlen gör det. Att ha olika material/historiska händelser/mängder text för olika klasser känns inte tryggt för de elever som kan läsa texten om de får den och som kanske behöver de kunskaperna på ett senare stadium.

Fast betyg sätts väl inte på hur mycket man har lärt sig, utan på hur mycket man kan?

Och varför är det intressant att veta hur bra någon är i relation till de andra barn som råkat hamna i samma klass? Jag tänker att så fort klassen upplöses så är det helt ointressant. Däremot är det bra att veta hur mycket barnen i den klassen kan.

Alltså absoluta betyg. Inte relativa. Alla som har nått en viss nivå får ett visst betyg.

Däremot verkar det ju helt stolligt att det finns hela klasser där ingen ens får tillgång till det material man skulle behöva kunna för att ha chans på A. Om det inte är en klass för särskilt svaga elever där absolut ingen skulle kunna tillgodogöra sig det då. Hur har läraren förklarat det hela, varför får de inte ens se A-materialet?

Jag förstår nog inte heller varför inte alla får tillgång till allt material. Så får man förstå så mycket man kan, och så får provet visa hur långt man kom.

 

[Badger]

Fast betyg sätts väl inte på hur mycket man har lärt sig, utan på hur mycket man kan?

Och varför är det intressant att veta hur bra någon är i relation till de andra barn som råkat hamna i samma klass? Jag tänker att så fort klassen upplöses så är det helt ointressant. Däremot är det bra att veta hur mycket barnen i den klassen kan.

Alltså absoluta betyg. Inte relativa. Alla som har nått en viss nivå får ett visst betyg.

Däremot verkar det ju helt stolligt att det finns hela klasser där ingen ens får tillgång till det material man skulle behöva kunna för att ha chans på A. Om det inte är en klass för särskilt svaga elever där absolut ingen skulle kunna tillgodogöra sig det då. Hur har läraren förklarat det hela, varför får de inte ens se A-materialet?

Jag förstår nog inte heller varför inte alla får tillgång till allt material. Så får man förstå så mycket man kan, och så får provet visa hur långt man kom.

Ja det är de senare bitarna i din text jag främst inte förstår.

Hur kan det här:

E:
Eleven redogör översiktligt för några vanliga skador och sjukdomar hos djur samt för hur de kan förebyggas. Eleven redogör också översiktligt för konsekvenser av felaktig användning av antibiotika i samband med vård och behandling av skadade och sjuka djur. Dessutom redogör eleven översiktligt för termer och begrepp som används inom veterinärmedicin samt använder med viss säkerhet yrkesmässiga och veterinärmedicinska termer och begrepp.
A
Eleven redogör utförligt och nyanserat för några vanliga skador och sjukdomar hos djur samt för hur de kan förebyggas. Eleven redogör också utförligt och nyanserat för konsekvenser av felaktig användning av antibiotika i samband med vård och behandling av skadade och sjuka djur. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för termer och begrepp som används inom veterinärmedicin samt använder med säkerhet yrkesmässiga och veterinärmedicinska termer och begrepp.

Som i för mig låter som (enkelt sagt men säkert felaktigt) tex Franska revolutionen. Man har ett par kapitel i en bok, man kör en film, man pratar, man gör ett litet arbete. Man har ett prov.

Man bedömer hur mycket av infon som fastnade och om eleven kan reflektera över detta utförligt och nyanserat och verkar förstå och reflektera över det. Eller om bara den nödvändigaste faktan återges nödtorftigt.

Hur kan det sedan bli till något som är ett A material eller ett E material. Jag begriper inte vad den här mentorn menar. Även om halva klassen skriker, går runt och springer på toa oavbrutet måste ju rimligen läraren kunna kläcka ur sig att sidorna 15-30 ska läsas och det är prov på dem. Utan att ha ngt smygigt A material i en låda någonstans. -som ska ge extra förståelse? nyanser? utförlighet?

Jag kan förstå hur det går till i matten med E sidorna D sidorna och A sidorna. Där man kan välja att göra E provet bara eller blandade provet. Det verkar eleverna också koppla och allt material är tillgängligt för alla. Men inom SO så fattar jag bara inte. De verkar inte ha E, D och A sidor (det hade ju andra hälften av klassen lätt kunnat läsa hemma) -eller någon bok iofs. Måste fråga om de har en bok. Men att frågor på material som de aldrig hört talas om kommer på prov verkar vara ett faktum och att läraren sagt att hon kör E undervisning verkar också vara det. Även om hon vid rak fråga om vad det innebar mumlade.

Och varför är det intressant att veta hur bra någon är i relation till de andra barn som råkat hamna i samma klass? Jag tänker att så fort klassen upplöses så är det helt ointressant. Däremot är det bra att veta hur mycket barnen i den klassen kan.

Ja det är ju bara intressant ur synvinkeln urval till gymnasium eller universitet. Att något slags olika betyg för olika kunskapsläge getts i en årskull i landet. Utförligt och nyanserat kan ju uppfattas ganska generöst om man vill. Handelshögskolans rektor beskriver det bättre i ett par debattartiklar. Självklart är kanske återgång till Studentexamen en bättre lösning än att bara X elever i landet får betyg 5 och det används som urval.

 

[Mabuse]

Ja det är de senare bitarna i din text jag främst inte förstår.

Hur kan det här:



Som i för mig låter som (enkelt sagt men säkert felaktigt) tex Franska revolutionen. Man har ett par kapitel i en bok, man kör en film, man pratar, man gör ett litet arbete. Man har ett prov.

Man bedömer hur mycket av infon som fastnade och om eleven kan reflektera över detta utförligt och nyanserat och verkar förstå och reflektera över det. Eller om bara den nödvändigaste faktan återges nödtorftigt.

Hur kan det sedan bli till något som är ett A material eller ett E material. Jag begriper inte vad den här mentorn menar. Även om halva klassen skriker, går runt och springer på toa oavbrutet måste ju rimligen läraren kunna kläcka ur sig att sidorna 15-30 ska läsas och det är prov på dem. Utan att ha ngt smygigt A material i en låda någonstans. -som ska ge extra förståelse? nyanser? utförlighet?

Jag kan förstå hur det går till i matten med E sidorna D sidorna och A sidorna. Där man kan välja att göra E provet bara eller blandade provet. Det verkar eleverna också koppla och allt material är tillgängligt för alla. Men inom SO så fattar jag bara inte. De verkar inte ha E, D och A sidor (det hade ju andra hälften av klassen lätt kunnat läsa hemma) -eller någon bok iofs. Måste fråga om de har en bok. Men att frågor på material som de aldrig hört talas om kommer på prov verkar vara ett faktum och att läraren sagt att hon kör E materialet verkar också vara det. Även om hon vid rak fråga om vad det innebar backade.

Jag tycker nog det är lika märkligt vare sig det är matte eller historia. Men jag antar att det motsvarar vad som förut kallades svårare uppgifter eller fördjupning. Där det finns någon grundnivå av färdigheter och kunskaper som är godkänt, och sen kan man bygga på det för högre betyg. Det är rimligt.

Det konstiga i sammanhanget är att A-nivån är någon slags hemligheter som eleverna inte får veta, och man ärligt talat undrar om ens läraren vet vad det är man ska lära sig då. Jag tänker mig att E-nivån är någon sorts historisk elementa, där de enklaste fakta skriven på lätt svenska återges. Och sen A-nivån är lite mer utförlig, svårare text. Fördjupning, helt enkelt. Men det är svårt att förstå varför fördjupningsmaterialet skulle vara hemligt? Och varför har de ingen lärobok?

Åtminstone jag blir bekymrad när lärare säger att de inte riktigt vet hur de ska ta reda på om eleverna har översiktlig eller utförlig och nyanserad kunskap. Dvs, inte själva riktigt förstår eller kan avgöra skillnaden.

 

[Badger]

jag blir bekymrad när lärare säger att de inte riktigt vet hur de ska ta reda på om eleverna har översiktlig eller utförlig och nyanserad kunskap. Dvs, inte själva riktigt förstår eller kan avgöra skillnaden.

Ja exakt och då kanske inte bedömer ett svar på en diskussionsfråga utan det blir mer som i matten, en annan fakta? Men tja jag är nyfiken så en vacker dag vet jag kanske hur det går till.

 

[Badger]

Jag tycker nog det är lika märkligt vare sig det är matte eller historia. Men jag antar att det motsvarar vad som förut kallades svårare uppgifter eller fördjupning. Där det finns någon grundnivå av färdigheter och kunskaper som är godkänt, och sen kan man bygga på det för högre betyg. Det är rimligt.

Det konstiga i sammanhanget är att A-nivån är någon slags hemligheter som eleverna inte får veta, och man ärligt talat undrar om ens läraren vet vad det är man ska lära sig då. Jag tänker mig att E-nivån är någon sorts historisk elementa, där de enklaste fakta skriven på lätt svenska återges. Och sen A-nivån är lite mer utförlig, svårare text. Fördjupning, helt enkelt. Men det är svårt att förstå varför fördjupningsmaterialet skulle vara hemligt? Och varför har de ingen lärobok?

Åtminstone jag blir bekymrad när lärare säger att de inte riktigt vet hur de ska ta reda på om eleverna har översiktlig eller utförlig och nyanserad kunskap. Dvs, inte själva riktigt förstår eller kan avgöra skillnaden.

Håller bara med.