Och det gör det inte?Nej, men syftet med en lag betyder inte särskilt mycket om den inte åstadkommer det som avsetts. Eller åtminstone inte i så stor utsträckning att det väger upp de negativa konsekvenserna.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Och det gör det inte?Nej, men syftet med en lag betyder inte särskilt mycket om den inte åstadkommer det som avsetts. Eller åtminstone inte i så stor utsträckning att det väger upp de negativa konsekvenserna.
Säger lagstiftningen att ett värde på blodprovet=riskbruk=anmäla? Jag tolkar det som riskbruk, och det ser man inte på bara ett prov. Det krävs en bedömning.Ja, den läkaren säger samma sak. Man väljer att inte följa lagstiftningen utan gör individuella bedömningar.
Så att det inte går att komma åt alla ska man inte försöka med några? Riskbeteenden förekommer sällan hos personer som mår helt bra dessutom. Det finns riskbeteenden som bara orsakar en själv skada och det finns dom beteendena som riskerar att skada många andra än bara en själv och dom måste minimeras.Vilka andra riskbeteenden ska vi straffa?
Alla arbetsgivare har ju inte alkolås och inte bilar heller så det förstår jag.Nej, för det mesta krävs två förhöjda värden inom loppet av 12 månader om det är första gången vården anmäler. Då behöver alltså inte det första provet ha primärt med oro för alkoholism att göra.
Och för Trafikstyrelsens del spelar det ingen roll att man skött sitt jobb som yrkeschaufför prickfritt, hos en arbetsgivare där fordonen är utrustade med alkolås.
Jag dricker kanske 2 gånger per år. Men det betyder inte att jag vill ha ett övervakningsamhälle där läkare kan anmäla folk för helt lagliga saker utan att personen begått något som helst brott.
Inte konstigt att förtroendet för både staten och läkare sjunker
Och det gör det inte?
Jag antar att det finns andra experter som inte håller med och statistik som inte talar för vad "din" expert säger, beroende på vem man talar med och hur man ser på det. Kanske är statistiken delad så att man varken kan säga bu eller bä, så att det är därför det finns kvar? Annars hade ju det tagits bort tänker jag, om det bara finns nackdelar.Nej, jag anser inte det. En expert på alkoholberoende anser inte heller att dessa personer generellt är mer benägna att köra rattfulla än andra. Då står vi med nackdelarna, t ex att personer med alkoholmissbruk avstår från att söka vård.
Varför är det osäkert?Finns många sjukdomar som inte gör det lämpligt att ha körkort, alkoholist tycker jag absolut borde vara en av dom sjukdomar. Där emot så är just detta test för osäkert tycker jag.
Alla arbetsgivare har ju inte alkolås och inte bilar heller så det förstår jag.
Jag tänkte också på provet som tas på vårdbesöket, det följs upp av vården i närtid, inte efter 12 månader.
Säger lagstiftningen att ett värde på blodprovet=riskbruk=anmäla? Jag tolkar det som riskbruk, och det ser man inte på bara ett prov. Det krävs en bedömning.
Vad yrar du om?Så Trafikstyrelsen ska inte ta hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet utan bara gå på två PEth-prov? Lyckligtvis var Kammarrätten av en annan åsikt.
Inom 12 månader(inte efter) är vad som brukar krävas för att Trafikstyrelsen ska ingripa.
Och varför vill man inte det? Är man inte mer rädd om sitt körkort?En läkare KAN anmäla enbart baserat på provsvar om patienten inte vill gå med på vidare undersökning.
Vad yrar du om?
Jag beskriver hur det går till när vården tar prov. Det är ju inte så att ETT prov tas och så anmäls den därefter till Transportstyrelsen, bara rakt av. Det är inte så man gör. Man följer upp med fler prov, man förklarar för patienten vad man upptäcker och vad som kommer ske om personen inte minskar sitt bruk. Man tittar inte bara på ett PEthprov heller, det är en del av prover. Man kan få högt värde om man dricker mängder en period, men det visar ju då inte på höga värden i levern, det kommer när man tar förnyade prover och PEth fortfarande är högt och man börjar kunna se att det här inte är ett tillfälligt topp hos personen utan faktiskt ett riskbruk.
Tror du menar efter att vården anmält till Transportstyrelsen.
Det är så väldigt missvisande att tro att vc tar ett prov, tittar på PEth och anmäler sedan till Transportstyrelsen.
Det är alltså inte så det normalt går till, men skrämselpropaganda är ju bra.Jag beskriver vad Transportstyrelsen baserar sitt beslut på när de återkallar ett körkort, jag trodde att det var uppenbart. Och en anmälan kan alltså ske dit enbart baserat på provsvar även om det vanliga är en undersökning.
Och varför vill man inte det? Är man inte mer rädd om sitt körkort?
Och alkohol är inte laddat?
Vart kom tvångsvård in i det hela? Man blir inte tvångsvårdad för att man är en person med ett riskbeteende.Hur ska jag kunna veta det? Jag återger vilka regler som gäller. Jag tror inte att utformningen av dem har med alkoholens laddning att göra, snarare att möjligheterna till tvångsvård är väldigt begränsade i Sverige.
Det är alltså inte så det normalt går till, men skrämselpropaganda är ju bra.
Tillägg: jag har diskuterat hur det går till när man får för högt värde och hur det hanteras.