Sv: Ålder och jobb - hur länge ska man vänta?
Fast jag tror inte att det i detta fallet handlar om en perfekt bostad och ett perfekt jobb utan snarare att man vill ha ett jobb man trivs med, och om man har utbildat sig så är det ju, för det mesta, önskvärt om jobbet har anknytning till utbildningen. Som du skriver, att ha ordning på relationen, ekonomin, jobb och boende.. Det är ju inte några orimliga mål att försöka uppnå innan eventuella barn kommer till världen.
KL
Jag resonerade lite så inför mitt första barn iaf, jag ville främst ha ordning på jobbiten vilket automatiskt gav mig på koll på ekonomin. Boendet var mindre bra, men boende brukar vara den lättaste biten att lösa under en graviditet. Iom att en graviditet varar i 9 månader så har man lite tid på sig. Att få ett nytt jobb när man kommer på en intervju med stor mage är inte så lätt, om man ska vara krass.
Nu inför planerandet av barn nummer två så ser prioriteringarna likadana ut. Sambon/pappan har just nu inte ett jobb som han trivs med, därför väntar vi tills han också har hittat något passande.
Jag tycker att livet blir så mycket enklare om de basala delarna är på plats. Men alla resonerar ju inte som jag Dock tror jag inte det är så vanligt att man väntar på det perfekta tillfället med det perfekt jobbet och den perfekta bostaden som det kan verka här i detta forumet. Utan normalt sett så tror jag att man vill ha en någorlunda ordnad tillvaro antingen tillsammans med en partner eller ensamstående.
Sen kan man planera in i all oändligt, men livet kan förändras snabbt ändå..
Fast jag tror inte att det i detta fallet handlar om en perfekt bostad och ett perfekt jobb utan snarare att man vill ha ett jobb man trivs med, och om man har utbildat sig så är det ju, för det mesta, önskvärt om jobbet har anknytning till utbildningen. Som du skriver, att ha ordning på relationen, ekonomin, jobb och boende.. Det är ju inte några orimliga mål att försöka uppnå innan eventuella barn kommer till världen.
KL
Jag resonerade lite så inför mitt första barn iaf, jag ville främst ha ordning på jobbiten vilket automatiskt gav mig på koll på ekonomin. Boendet var mindre bra, men boende brukar vara den lättaste biten att lösa under en graviditet. Iom att en graviditet varar i 9 månader så har man lite tid på sig. Att få ett nytt jobb när man kommer på en intervju med stor mage är inte så lätt, om man ska vara krass.
Nu inför planerandet av barn nummer två så ser prioriteringarna likadana ut. Sambon/pappan har just nu inte ett jobb som han trivs med, därför väntar vi tills han också har hittat något passande.
Jag tycker att livet blir så mycket enklare om de basala delarna är på plats. Men alla resonerar ju inte som jag Dock tror jag inte det är så vanligt att man väntar på det perfekta tillfället med det perfekt jobbet och den perfekta bostaden som det kan verka här i detta forumet. Utan normalt sett så tror jag att man vill ha en någorlunda ordnad tillvaro antingen tillsammans med en partner eller ensamstående.
Sen kan man planera in i all oändligt, men livet kan förändras snabbt ändå..