akademisk ryttare=teoretisk ryttare

[rajamaja]

Jag har precis börjat lite lätt med AR och jag har undrat ibland: när ni håller på och analyserar och vänder och vrider på minsta rörelse och fotförflyttning i det oändliga, finns det ingen risk att ni tappar ryttarkänslan? Ibland måste man ju koppla bort sin högra hjärnhalva (det är väl den som är logisk?) och bara KÄNNA hur och när hjälpen ska ges?

 

[mnementh]

Sv: akademisk ryttare=teoretisk ryttare

Klart vi även känner efter! Så trångsynta är vi inte. Om du tänker efter lite så heter det Akademisk RidKONST så den vänstra finns alltid närvarande...

Jag rider nog mest med vänster hjärnhalva. Den högra får jobba all övrig tid och analysera

 

[svea]

Sv: akademisk ryttare=teoretisk ryttare

Äh, man tröttnar på analyserandet efter ett tag, sen bara rider man. Men är glad att ha sina vrid-och-vänd-kunskaper i bakskallen.

 

[rajamaja]

Sv: akademisk ryttare=teoretisk ryttare

Menade inte att verka så snorkig som mitt inlägg ser ut. Som nybörjare blir man ibland helt konfys av allt teoriserande och fattar mindre och mindre. När man så tänker: nu skiter jag i att tänka, jag bara GÖR så blir det ibland plötsligt rätt och väldigt mycket lättare.

 

[keramin]

Sv: akademisk ryttare=teoretisk ryttare

Fast det är tvärt om när det gäller hjärnhalvorna. Vänster är logisk och höger konstnärlig (väldigt generaliserat).

 

[heylan]

Sv: akademisk ryttare=teoretisk ryttare

Den tanken har slagit mig oxå några gånger när man läser alla dessa otroligt ingående diskussioner om pyttepyttesmå millimetrar, gram, rörelser o detaljer! Känns ibland som att allt "detaljdiskuterande" på något sätt är ett försök att i detalj beskriva just känslan...eller är jag helt ute o cyklar?

 

[mnementh]

Sv: akademisk ryttare=teoretisk ryttare

haha, kändes snarare naivt än snorkigt

men som med allt annat, i mitt fall fäktning/skytte, så måste man vara fokuserad, avslappnad, nollställd och agera på känslor. inget konstigt, men kanske outtalat? visst måste man klämma in lite tankar här och där för att kunna göra framsteg men de får inte ta överhanden över känslan...

 

[mnementh]

Sv: akademisk ryttare=teoretisk ryttare

Själv vågar jag inte bege mig in i detaljdiskussioner

 

[svea]

Sv: akademisk ryttare=teoretisk ryttare

För att förtydliga - jag tycker att även teoribiten är viktig och intressant. Men teorin är trots allt till för att bättre förstå praktiken, för att understödja. Det är det man gör i sadeln som räknas i slutändan.

Jag har haft jättemycket hjälp av litteraturen för att skapa någon sorts teoretisk "ryggrad" att luta mig mot. Däremot klarar jag inte att hålla reda på vilken gubbe eller tant som har skrivit vad. Tycker inte heller att det ger så mycket att diskutera ekipage utan att ha sett dem. Jag vill se dem live, helst rida hästen och klämma lite på den innan diskussionen börjar kännas intressant.

Bildtrådar undviker jag. Det blev lite för mycket sånt ett tag, nu hoppas jag att känslan att bara titta på en ridbild och njuta kan komma tillbaka igen.

 

[evis]

Sv: akademisk ryttare=teoretisk ryttare

Vet du, jag förstår vad du tänker, och jag har definitivt svårt att koppla från mitt logiska jag vid ridningen = vilket i mitt fall bara skapar frustration, kanske inte frånvaro av känsla (den finns där hela tiden ju) men alltför mycket "borde", "ska" och alltför lite närvaro. Kanske är det för att jag mer än gärna stöter och blöter allt i teorin.
Tappar lätt motivationen när jag blir alldeles för teoretisk - när jag vet hur jag ska göra i teorin men inte får till det i praktiken.

Men - ibland undrar jag hur mycket hjärnan skiljer på att man TÄNKER på hur man gör en sak, och att man gör det. Att diskutera ridning, kanske mycket väl kan "lura" hjärnan att man sitter där och gör det......
Jag är alltid lika fascinerad när jag - efter en downperiod då det blivit väldigt litet ridet, sitter upp igen och inser att många poletter ramlat ner i ridningen. Jag hittar nya dimensioner, som jag kanske inte hade hittat utan den där downperioden då det blev lite ridet. Jag kan inte förklara det på något annat sätt än att alla de där timmarna spenderade funderande över ridning - tja, de utvecklar faktiskt också.....

Som ryttare är jag ju också människa (det går inte särskilja de två) - och utvecklingen som människa, ja, den kan försiggå på många olika plan utan att man sitter på hästryggen! Teoretiska diskussioner kan hjälpa till
Vad gäller känslan - jag tror faktiskt inte att den ryttarkänsla man har när man sitter på hästen, skiljer sej särskilt mycket från känslan när man hanterar ett djur eller iakttar ett djur, inte bara hästar. Jag har fullt i stallet så även om jag inte rider häst 1 timme per dag så hanterar jag häst åtminstone 1½-2h per dag. Dessutom är jag omgiven av 300 djur alltjämt (kossadjur), har en hund (oftast tre) som följer mej tätt i hälarna och som gör att jag tränar kroppsspråk och pedagogik konstant , på gården finns 5 katter som också delar med sej av sin tillvaro....
Jag tror faktiskt på fullt allvar att jag tränar min ryttarkänsla rätt mycket även när jag inte rider . Att förstå sej på och kunna "läsa" djur (instinktivt och med intuition?) är väl grunden till ryttarkänslan.....?

Men visst - för att kunna läsa -instinktivt och med intuition, så måste man vara "närvarande". Alltför mycket teoretiserande (haha nytt ord) skapar kanske för mycket ramar för att man ska kunna låta sej vara närvarande - men jag tror inte det beror på diskuterandet allena utan på en massa fler faktorer.

Ska inte flumma vidare nåt mer nu, men jag tycker det är intressant att fundera....

 

[Pallas_Athena]

Sv: akademisk ryttare=teoretisk ryttare

när jag började med akademiskt så var det så mycket information så hjärnan kokade ibland.jag kunde sitta i dagar och bara läsa om allt.
sen att ta med det upp på hästryggen var mest att tänka logiskt och njuta med hästen.

min häst sa tom till hästprataren att "det hade vart så mycket enklare om hon inte tänkte hela tiden"

 

[Totola]

Sv: akademisk ryttare=teoretisk ryttare

Som fler kanske skrivit: från början känner man sej jätteförvirrad och för att veta om man gör rätt känns det som att man behöver nån sorts teoretisk "mall" för hur det ska gå till. Efterhand komemr man lära sej att mallarna måste tänjas, men framförallt lär man sej känslan som man repeterat in.

Om jag får ta mej själv som exempel så kände jag mej helvilsen från början när jag skulle jobba för hand även om det blev rätt förstod jag liksom aldrig vad jag gjorde för att få det rätt och hade inte timingen och känslan. Då kändes det jättebra att ha en tränare som informerade teoretiskt hur jag skulle göra och som även rättade mej under träningen när det blev fel och "hjälpte till" med timingen.

Bara några veckor senare kändes det som att skolorna satt där i ryggmärgen och det behövdes inte längre det teoretiska, man gjorde allt på känsla. Började det knöla någonstans däremot fick man gå tillbaka till det teoretiska.
Till slut tänker man nästan för lite på det teoretiska, till exempel när min syster ville lära sej jobba för hand på min häst och jag tyckte det var så enkelt att jag knappt instruerade men då gick det som det gick helt plötsligt kunde hästen inte göra en sluta..

 

[angloluso]

Sv: akademisk ryttare=teoretisk ryttare

För att något skal kunne kallas akademisk måste man fundera, göra teorier, hypoteser etc. Kunnskapen måste dokumenteras så att man kan bringe kunnskapen vidare och förbettras. Allra helst skulle man kunne förklara *varför* något fungerar ochså, och det kräver mycket tenkande. Akademi kan således föra fram til vetenskap. (Men om ridkonst kan bli vetenskap är en annan sak...)

Vel, ungefär så tycker jag i alla fall. Så för meg är en akademisk ryttare per definition en ryttare som har (eller söker) inngående teori-kunnskap om sitt handtverk. Men det betyder inte at man inte rider med kjännsla Sorry, kan inte förklara bättre...

 

[Trollspeilet]

Sv: akademisk ryttare=teoretisk ryttare

Hej!

Det finns säkert ett 1000- tal vis att definiera akademisk ryttare på.

Någon;

- En ryttare som söker en historisk källa, och vill rida så som man gjorde då. Exempelvis så som Gueriniere gjorde.

- En ryttare som läser alt han/hon finner utav biomekanik om människor och hästar, och utifrån detta försöker finna en "korrekt" väg att rida. Utan våld, till exempel.

- En ryttare som läser så mycket ridböcker och liknande som han/hon kan finna, för att förstå vad andra har tänkt.

- En ryttare som genom feelingen försöker finna fram till en väg som ger goda resultat.

Eller en som kombinerar allt det ovanstående: Hur red man förr, biomekanik, och maximalt utnyttjande av vad andra ryttare har lärt sig.

Till exempel, då.

Och på tampen;

Riktigt God Jul till alla!

Pelle

 

[PAC]

Sv: akademisk ryttare=teoretisk ryttare

Jag har kommit på det!


Jag har inte läst en enda av alla böcker som kan omtalas, inte vart på en enda tränareträning av de namn som kan omtalas.

Jag har en massa vanliga böcker, Stålberg, andra, Hästhållningen osv - och så Dansa med hästar. Men den köpte jag inte det minsta vid tillfället för flera år sedan med en enda tanke på de stora ridskolorna. Det enda jag har använt den för att titta på nu, är den franska sadel som är på en bild.

Så var jag då på Levad förra året, och inte heller då hade jag en mer tanke än att kolla vad de hade för något i nummer osv. Och så råstirrade jag bara på alla hästar, och sedan var jag ute i stallarna och mätte mig mot dem :-) Pinnarna de hade kände jag mig inte dugg intresserad av att börja jonglera med. De hantera dem snyggt, men nope, pinnar får andra leka med. Svärd och ridderi också.

Detta året gick jag med, och då tänkte jag att då slår jag på stort och går på det spanska seminariet och kollar läget på det. Jag hade inte den blekaste aning vad mannen hette, och så kom jag t o m försent, så jag var en aning förvirrad i början om vad det var han pratade om. Han pratade ju bara spanska liksom. Men det gick bra, och så fort jag hade fattat att paso var skritt hängde jag med. Paso, trotto, galoppo. Så antecknade jag, och för närvarande har det blocket försvunnit helt mystiskt. Men det dyker upp någon gång. På numrena sedan, höll jag på att trilla av stolen, för jag följde med i arabens tekniska fotarbete under det fantastiska tråddocksnummret.
Det är svårt att hinna se allt, händer, rumpa, ryttarben, hästens ansikte, hästens ben osv. Men det var väldigt intressant :-)


Så har jag läst Horse Master Kikkuli's träningsmetodikprogram från 1350 f.Kr.

Och alldeles nyss läste jag den mycket senare Makedon Kavalleri officeren Xenophons text från 430 - 335 f.Kr, och för första gången i mitt liv fattar jag vad det engelska uttrycket *Simon says* kommer ifrån.
Utöver vad Kavalleri commander Simon säger sedan tidigare, så refererar Xenophon till hur Perserna stiger upp på hästen, genom att bli uppkastade som man gör än idag för de som behöver skjutsstöd upp. Och han rekommenderar att man inte skall stiga på som vanligt, att hästen lägger sig ner som kamelerna, för att man kan få olika hästar sedan och alla kanske inte känner för att göra det, snabbt om man måste iväg fort.
Stigbygeln användes, men man hade bara en stigbygel ändå i början, enbart för uppstigning och inte som direktionshjälp.


Det var en del jag tyckte var meningslös träning för en häst idag år 2005, när de är så överbeskyddade idag som de är, i förhållande till en häst år 1350 f.Kr och en häst 335 f.Kr. Man behöver inte träna dem idag för att de skall gå i närkamp med människor, och med den snabbrörlighet som de vill att kavalleriregementenas hästar skall ha i fält. Skulle man rida hästen så hårt här, och någon ser en, blir man väl anmäld för djurplågeri.

I avsnittet hur man härdar hovarna på hästen, genom att ha den på kullerstensbeläggning, och låta den gå på hård sten och hård mark.
Då tänkte jag på gamla LV G ryttarregemente här, dess ridhus, och att marken runt är stenbelagd och hård.
Och i nästa stund tänkte jag, men kavalleri har vi ju inte kvar, högvakten gör ju inget upphetsande med sina hästar.

Så då kom jag på det! Polisrytteriet ... de hästarna idag måste var de hästarna som Kikkuli, Simon och Xenophon skulle vilja ha och velat träffa idag. Polisrytteriet går i närkamp, jobbar i högstressand kaotisk oberäknelig miljö, och numera har hästarna ansiktsskydd osv.


Utöver det, kom jag på varför namnet klassisk ridkonst, eller classical equitation, uppstod.
Det är för att grekerna oftast refereras till av vår samtid som de klassiska - alltså grekerna det mer syftar på än konsterna. Konsterna fanns som sagt i Mitanni och andra områden, tusen år innan, bara det att grekerna fanns knappt då - utan bara Mykene Horsemen och Etrusker Horsemen.
Och athenarna/jonerna (grekerna) var så efterblivna länge, att de blev så förundrade när de såg män på hästar, att de trodde de var underliga djur kallade kentaurer. Så efterblivna var grekerna innan de fick båtar osv och sedan kunde invadera Perserriket (som för övrigt omfattade Bulgarien, Anatolien, Mitanni osv redan)

När jag läste tänke jag - vad skapade de för nytt med den texten som Xenophon skrev?
Inget, tänkte jag, inte då vid 330-talet f.Kr i alla fall.

Classical equitation borde då referera till och innefatta allt vad som skett av ridning och vagnar innan 330-talet då. För där skapade inte grekerna något särskilt nytt.

Academic equitation hör då hemma refererande till 1500 talets ridskoleakademier. Och om hästmanskapet fick ett uppsving vid den tiden, förklaras det väl lätt av boktryckarkonstens samtida genombrott som gav en större allmän spridning av texter osv, och skapade nya tankar om det gamla som man nu läste om i textform.
Innan det var det väl muntlig tradering, vilket krävde samtida platsbelägenhet mellan den som förmedlade det muntliga och den/de som lyssnade.
Ridhusen ser ut som samma utveckling som universtitets och vetenskaps vitterhetsaulorna hade under samma tid. En massa ståplatser runt för lyssnarna. Ny kunskapsspridnings era i världen.

Barockridning bör då referera till den kulturperiod akademierna uppstår under - barocken då allt skulle vara överdrivna rörelser, storstilat, runda uttagna former osv. Det går ju igen i byggnadskonst, konst osv i samma period.


så teoretisk är jag, och nu hoppas jag bara att jag hittar någon/något jag kan anfalla från häst/med häst. Det är inte så många länder att erövra i världen mer.

:-)

 

[svea]

Sv: akademisk ryttare=teoretisk ryttare

Nuförtiden finns det jättelånga skumgummibatonger som man kan puckla på varandra med, jag tror att det är gjorda att ha i simhallen, men jag tror att man kan göra annat med dem också. En garde, PAC!

 

[PAC]

Sv: akademisk ryttare=teoretisk ryttare

å ja! Sumobrottar dräkterna har jag ju sett, en sådan har jag aldrig provat att brottas med


haha, stackars häst



jag skall fortsätta läsa i urkunderna, det är väldigt roligt men jobbigt


Det är fantastiskt roligt att läsa om hur monsterunder skapas så fort de får tillgång till hästen och lärt sig och utvecklat.

Man kan bli inspirerad :-)

Jag skulle vilja göra en bra stunt på formation och de snabba vagnarna med bågskyttar på, och kortbågsskyttar på hästrygg - se vem som prickar de andra bäst. Göra blitzer och bli lika bra och snabb som partherna till exempel.
Man får så mycket invasioninsperation


Vet ni vad för tokigt jag också har läst - The Oxford Dictionary of Celtic Mythology - grundligt från A till Z.

Varför då kan man undra. Jo, jag undrade nämligen varför Sleipner är grå och har 8 ben.
Solhästar och Vindhästen Lung-Ta är vita nämligen och ingen har 8 ben.

I den hittade jag om Tuata Da Dannan Havsguden Mananna eller vad han heter. Han kommer över havet på sina hästar ibland.

Sedan satt jag och surfade igenom världens alla hästraser - från och till då, och med kunskapen om Camargue hästens existens redan där den är.
På Hebriderna mellan Irland och Skottland hittade jag då Eriskay pony. De är helt vita - som kusiner till Camarguen. Så satt jag och kontemplerade varför det fanns helvita ponnies just där, när det i stort sett inte finns några andra i hela områden som enbart föds och blir vita.
Längre än så kom jag inte, och bara konsterade att den är vit, felplacerad, inte islänningstyp, camarguetyp och camargue är hästen från havet.

Men igår trillade 10öringen ner, när jag läste om hur grekerna bildade sig sina tankar om hästen. De bestämde att havsguden Poseidon/romarnas Neptunus, skapade hästen. Och så får man tänka på det vita vågskumskammarna som blir på havet, så har man den vita havsgudshästen från havet.
Den vita Eriskay pony måste då vara Tuata keltiska havsguden Manammas hästar, precis som Camargue är Neptunus havsgudens hästar.

Sedan har jag suttit och tittat på etruskernas konst, och de har inte sadlar än, men däremot kopinnar. Etruskerna kom till Toskana runt 1000 f.kr tror man, med högperiod 500-400 f.Kr (i konsten då). De var också vad jag kallar för en Tjurkult, och handlade med Minoa bland annat, som hade sin tjurakrobatik. Och Kartagerna/Fenicierna/Libaneserna var de allierade med, och det var ju från Libanon/Mitanni trakten romarna importerade hästar bl a.

Det är så spännande med etruskerna och Toskana för där är ju dagens cowboys Butteris, som håller på sin traditionella form. Plus att Carmargue ligger bredvid. Så nu tror jag, att både iberien (lusitano, pre), carmaguen och maremman fanns där redan från 1000 f.Kr med de tidiga etruskerna, kartagerna och de hästarna var redan vältränade, som som idag.
Etruskerna är intressanta, för senare de ädla italienska raserna den svarta Pepolihästen, murgesen, och neapolitanaren, som alla användes för förälding av lippizanern, den svarta vagnshästen osv.

Men från Etrurien/Toskana, Rhonedeltat till Iberien, där har vi lustigt nog alla cowboys/tjurfösare i ett pärlband och många intressanta hästar bättre anpassade morfologiskt för detta, än exempelvis andra hästar är.
Och just på de italienska öarna, och över till iberien, har jag hittat svarta ponnies som ser ut nästan exakt som den svarta Fell pony vid Hadranius mur i nordengland gör. Fast mer *råa* morfologiskt, eftersom de ser mindre förädlade ut.


Tyvärr har cowboysen idag på sig kläder, men de var nakna förr det var bättre förr som de säger (för oss tjejer som extra ögongodis)


Som man ser, det kan gå hur illa som helst här om jag fastnar i böckerna, vet man aldrig vad det slutar som :-)

 

[rajamaja]

Sv: akademisk ryttare=teoretisk ryttare

Hjälp! Dags att inse att man inte har tillräckligt med teoretiskt intresse för detta, känns försent att återgå till den "vanliga" dressyren så det blir väl till att gömma sig i skogen med hästen i fortsättningen.

 

[Totola]

Sv: akademisk ryttare=teoretisk ryttare

Jag tycker personligen Grekisk mytologi är underbart.. Man kan läsa helskumma sjuka historier och drömma sej bort bland det overkliga

rajamaja: inser jag också att jag inte är tillräckligt akademisk, men att jag är en skogsryttare har jag insett för länge sen Eller rättare sagt, mina hästar jag haft har bestämt det...
Dock får jag ibland för mej att det är dags för hjärngympa och då blir det styrketräning på ridbana

 

[PAC]

Sv: akademisk ryttare=teoretisk ryttare

ser man bilden på denna länk?

http://web.telia.com/~u31324409/miguel_rodriguez.jpg


kanske skall försöka infoga?



med detta är min nya idol



hästen alltså :-)


skall visa andra nya idoler jag fått