Är det så här det går till?

Sv: Är det så här det går till?

Om man kännder sig trygg, har gott stöd från omgivningen och tillräckligt med smärtlindring så är det där inget konstigt alls.
Antagligen har hon fått en väl fungerande bäckenbottenbedövning och har en spegel att titta i för att följa förloppet.
Och så är hon oerhört kontrollerad och kan stänga ute smärtan.
Ont har hon ju vad jag kan se.
 
Sv: Är det så här det går till?

Jag förstår att det kan spricka så rejält att tom klittor ryker. Det ser rätt tight ut.

Används den där filmen i antisnitt kampanj :D?!
Jag menar, den var ju inte lika avskräckande som de jag sett i skolan och på TV.
 
Sv: Är det så här det går till?

Ni tycker att det verkar enkelt och jag vill bara gråta. Hur ska jag överleva det där!? :eek:

:cry:

Varför, varför, varför är jag inte en björnhona!?

Man får ju inte se när moderkakan ska ut sen;)

Jag tycker inte det gjorde ont att föda, jag hade lustgas som jag la ifrån mig när huvudet kom.
Där emot när moderkaka skulle ut :crazy:

Visst lät jag men det var snarare björn-styrke-vrål, när bm tröck loss moderkakan var det smärta-vrål.
 
Sv: Är det så här det går till?

Ni tycker att det verkar enkelt och jag vill bara gråta. Hur ska jag överleva det där!? :eek:

:cry:

Varför, varför, varför är jag inte en björnhona!?

Känner precis likadant.. :crazy: Jag fattar inte att jag kommer att befinna mig i den där situationen om ett par månader. Klart jag längtar efter barnet, men det där ser faen inte kul ut alltså.. Jag mår fysiskt och psykiskt illa av att se bilder /filmer från förlossningar. :cry:

Det där med nakenheten måste man väl få styra själv iaf..? Jag vill inte ligga helnäck.. räcker med att ha heligheten uppfläkt! Och strumporna förstår jag verkligen inte varför man inte kan få behålla på.
 
Sv: Är det så här det går till?

Det där med nakenheten måste man väl få styra själv iaf..? Jag vill inte ligga helnäck.. räcker med att ha heligheten uppfläkt! Och strumporna förstår jag verkligen inte varför man inte kan få behålla på.

Du kommer nog inte tänka så mkt på det när det väl gäller, jag minns att jag tog av mig byxorna, trosor, strumpor och skor i undersökningsrummet, men jag minns inte när jag tog av mig på överkroppen och böt till sjukhus-skjorta!
 
Sv: Är det så här det går till?

´Jag tyckte inte det kändes något när moderkakan skulle ut! :)

Fast det kändes ju dessto mer när Arvid skulle klämma sig ut, och jag fick inte ens använda lustgas! :mad:
 
Sv: Är det så här det går till?

Nej jag hoppas och tror också att man inte bryr sig om sånt när man väl är mitt upp i det.. Men det är faktiskt det som skrämmer mig mest.., mer än smärtan. Och så är jag rädd för att baja på mig.. löjligt att bry sig om sånt, jag vet.
 
Sv: Är det så här det går till?

Det där med nakenheten måste man väl få styra själv iaf..? Jag vill inte ligga helnäck.. räcker med att ha heligheten uppfläkt! Och strumporna förstår jag verkligen inte varför man inte kan få behålla på.

När man väl är där så bryr man sej inte ett skvatt eller/ och får helkonstiga ideér som man aldrig hade kunnat föreställa sej .. :smirk:

Jag hade en sån där fin rock på mej men det var inget jag la nån vikt vid öht. Jag hade problem med alla sladdar o grejs jag var fäst i som trasslade till sej när jag vände o vred däremot. Jag trodde innan jag skulle ha lite problems med det där med nakenheten men icke, jag var knappt medveten om det när det gällde.



För mej känns en sådan förlossning som på filmen helt otrolig... Om hon inte fått smärtstillande måste ohn va en jäkel på att kontrollera smärtan....
Jag lät sprutfobin ta över o gasen fick jag inte att funka o fick ej heller använda den under utdrivningen. Hon på filmen ser ju inte ut som hon tar i,det går av sej självt! Jag fick trycka alabama o ändå ville ungen knappt visa sej !:mad:
 
Sv: Är det så här det går till?

Och så är jag rädd för att baja på mig.. löjligt att bry sig om sånt, jag vet.

Det var jag också så jag tycker inte det är löjligt alls. Dessutom hade ingen talat om för mig att krystvärkarna kändes just som att man behövde bajsa...
 
Sv: Är det så här det går till?

Ja det som förvånar mig är att Bm inte ens hjälper axeln ut! Vid båda mina förlossningar var hon där och lirkade ut dem och sedan gled de ut. Men på filmen glider tom axeln ut och det får mig att fundera på om det är klippt där eller om hon bara hade ett litet barn för klart det händer att de glider ut utan hjälp. Men ser ni att mannen till höger, det är väl en man? Håller handen på den nedre delen av hennes mage? Jag tror hon har epidural som jag med barn nr1 och då hjälper de en känna exakt när nästa värk börjar för magen blir hård då. Sedan så trycker hon väl på på rätt sätt helt enkelt, vilket är mycket lättare att göra med epidural för man har inte sådan smärta och långsammare mycket mer kontrollerat förlopp!

Med barn nr 2 gick det fort, utan kontroll och det kändes kan jag lova!
 
Sv: Är det så här det går till?

Min förlossning gick så snabbt så moderkakan lossnade inte av sig själv så barnmorskan fick trycka loss den.
Gissa hur det känns å få en barnmorska som lägger hela sin tyng över ens mage :crazy:

miss_kala Kroppen brukar fixa bajsningen själv, jag kände mig himla nödig hemma, gick på toa och det kom lite sen kom värkarna igång.
 
Sv: Är det så här det går till?

Det kommer att gå bra. Oroa dej inte. Om du är rädd för smärtan, läs på mycket om olika smärtlindringar och bestäm dej för vad du vill ha (sen kanske du ändrar dej när du väl är där).

Två av mina närmsta kompisar har sagt att det är en fantastisk upplevelse (men visst gjorde det ont). Den ena sa att när hon fått epiduralen så var smärtan helt "lagom" alltså det gjorde fortfarande ont men inte så hon trodde hon skulle dö.

Jag tror det blir värre om man inte är avslappnad och låter kroppen jobba själv. En sak jag lärde mej med mitt missfall var att jag inte behövde göra några val, kroppen skötte allt själv med värkar och så. Jag vet inte om det gjorde mej tryggare men det känns faktiskt helt ok nu att jag ska krysta ut en unge genom det hål som min sambo refererat till som "trångt" ;)

Du har ju ett par veckor till att förbereda dej, kanske är du så jäkla trött på att vara gravid vid det laget att du skiter i hur ungen kommer ut haha.
 
Sv: Är det så här det går till?

Mina barn flög ut som korkar ur champanjeflaskor.
Så det var inte plats för något lirkande där.
 
Sv: Är det så här det går till?

Men jösses! Om jag nångång ska föda barn igen så ska jag ha den smärtlindringen hon hade!!! :eek:

Hohoho jag skrek och vrålade så det ekade i hela Skövde.
Och sådär lugnt och fint gick det då inte heller... Här körde vi halvsittandes i ostbåge position och pressade ut lilla ungen på ren så styrka :D
 
Sv: Är det så här det går till?

Jag hade sport bh och sjukhus skjorta på mig på förlossningen, tyckte det kändes bra :) Man bestämmer helt och hållet själv va man sa ha påsig och inte ha på sig. Jag skulle ändå inte amma så jag tyckte inte det fanns någon anledning att viffta runt med bara tuttar
 
Sv: Är det så här det går till?

*kl*

Oh, jag blir både imponerad, -och skrämd. Jag skulle verkligen vilja varit så kontrollerad under mina förlossningar, tänk vad underbart att kunna koncentrera sig på att göra det man ska. Jag var bara fullt upptagen med att hyperventilera lustgas för fulla muggar :crazy:, hade en inte tanke på hur eller vad jag skulle göra, styrde inte ett dugg själv. Min kropp gjorde allt automatiskt åt mig.

miss_kala: Jag hade bara sjukhusskjortan på mig, BH´n tog jag av när jag bytte om. Det väljer du själv, jag tyckte det var skönt att slippa ha en BH som var i vägen bara. Oroa dig inte, jag tror faktiskt att du kommer känna det som en bisak när du väl är där.
 
Sv: Är det så här det går till?

kl

Är det någon här som filmat sin förlossning? Undrar om man skulle kunna lära sej något om sej själv genom att se hur man reagerar efteråt typ?
 
Sv: Är det så här det går till?

Har läst nånstans att alla ens egenskaper förstärks gånger 1000 vid en förlossning, .. och jag har ju en väldigt stark rädsla för att göra bort mig, vara i centrum, vara avklädd, bli undersökt.. osv. Men jag hoppas på att det inte förstärks utan istället blir en bisak precis som ni säger.

Jag önskar så att jag kunde fokusera på det positiva, men har en tendens att göra precis det motsatta i alla situationer.

Tycker det är skönt att höra om andras positiva upplevelser, men tyvärr så är det ju oftast skräckhistorierna som lyfts fram. "Du kommer känna att du håller på att dö", "Det är en mardröm", "Du kommer skita och spy ner dig", osv osv..
Likadant är det med spädbarnstiden.. man får bara höra hur jobbigt det är.
Oj, nu kanske jag inte ska kapa tråden allt för mkt..! ;)
 
Sv: Är det så här det går till?

Jag känner igen mig i det du skriver, jag är precis likadan, vill inte besvära, tycker mycket är jobbigt och obehagligt. Nu när jag ser tillbaka på mina två förlossningar och allt vad det innebär så känner jag mig fashinerad när jag inser allt jag gjort. Alla undersökningar, alla läkare som grävt mig i underlivet, förlöst två fina killar, etc. Skulle någon för två år sedan sagt till mig att jag skulle gå igenom allt detta hade jag aldrig trott dom. Bullshit att jag skulle utsätta mig för något sådant. Men nu när jag ser tillbaka på det inser jag dels att jag faktiskt gjort det, och dels att det inte var speciellt jobbigt, och till sist att jag är himla stärkt av det. Man klarar så himla mycket mer an man tror, speciellt när man befinner sig mitt uppe i det.

Du kommer fixa det galant, och du kommer också bli både stärkt och stolt över vad du klarar av. Jag lovar!

Jag försöker verkligen att inte framhäva hur jobbigt eller svårt det är, varesig med graviditet, förlossning eller barn, just för att jag har många barnlösa vänner som jag inte vill avskräcka. Gnäller gör jag inför mina vänner som har barn, vi har gnällrejs tillsammans :D
 
Sv: Är det så här det går till?

kl

Är det någon här som filmat sin förlossning? Undrar om man skulle kunna lära sej något om sej själv genom att se hur man reagerar efteråt typ?

Jag önskar faktiskt att vi hade gjort det, men det fanns inte ens tid för att ta kort.

Jag hade nog inte kunnat kolla på filmen efteråt, i alla fall inte nu och det är ca 2½ vecka sen. Jag börjar störttjuta bara jag tänker på min förlossning och ser framför mig allt som hände. Inte något negativt. Utanför det var så himla fantastiskt, härligt och underbart!
 

Liknande trådar

Övr. Barn Ett barn i dotterns förskolegrupp försöker tvinga henne att konstant leka med henne. Gör inte dottern det så blir det andra barnet...
2
Svar
23
· Visningar
1 641
Senast: Inte_Ung
·
Övr. Barn Jag startade en liknande tråd för ett par år sedan, men nu hittar jag den inte och frågeställningarna är dessutom lite annorlunda så jag...
2 3
Svar
45
· Visningar
2 638
Senast: gammalek
·
Gravid - 1år Hjälp mig. Ge mig pepp. Slå mig i huvudet. Jag har precis plussat med barn nr 3 helt oplanerat :crazy: Har en 7-åring och en 3-åring och...
2 3
Svar
58
· Visningar
7 420
Senast: Inte_Ung
·
Övr. Barn Vi tillbringar emellanåt en del tid tillsammans med barnens två kusiner och deras föräldrar. När vi gör det blir det uppenbart att vi...
2
Svar
23
· Visningar
3 076

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp