Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

[Sissa]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Gissa vem som fått det sagt till sig av en dejt?

Du, av en annan bukefalist

 

[Lovisaleonora]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Precis min tanke!

Hade någon, innan vi ens hamnat i säng, känt behovet av att ta upp exklusivitetsfrågan (eh?) så hade jag avslutat där och då (efter den träffen).

Själv måste jag säga att just den frågan har löst sig av sig själv när det väl kommer till den punkten.

 

[tjenixen]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Mm. Ja, jag gillar ju att träffas och göra saker, inte bara slentrianhänga hemma. Ses vi igen så ska jag anstränga mig för att styra träffar åt det hållet. Han har iofs varit bra på att föreslå att ses på stan el dyl, men tajmingen har inte alltid funkat med jobb och sociala förbindelser, så då har det blivit att ses efter istället.

Första gången vi träffades bara blev det så. Det var inget "ska vi gå hem till mig/dig", utan vi gick förbi hemmet för att hämta en sak, satt kvar och pratade i fyra timmar och sedan var klockan tre på morgonen.

 

[tjenixen]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Du, av en annan bukefalist

Haha! Lucky me!
(Mig veterligen inte bukefalist dock )

 

[tjenixen]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Hade någon, innan vi ens hamnat i säng, känt behovet av att ta upp exklusivitetsfrågan (eh?) så hade jag avslutat där och då (efter den träffen).

Om du gillar, respekterar och är attraherad av personen, varför skulle det vara en anledning att avsluta?

 

[Lovisaleonora]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Därför att jag har träffat folk med kontrollbehov och det är inte roligt längre fram. Hade jag gått på förstakänslan i det fallet (där just denna händelseutveckling utspelade sig) hade jag sluppit göra den erfarenheten. Det hade räckt med att konstatera att magkänslan inte ljuger...

Kontrollbehov för mig är inte attraktivt, jag gillar det inte och jag respekterar det absolut inte, så personen hade direkt fallit igenom i mina ögon. Jag hade alltså inte längre varit intresserad.

 

[mandalaki]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Jag funderar lite på vad sex står för... Det låter som en tjänst för dig, som något du villkorar: 'du får bara ha sex med mig om du inte har det med någon annan'. Istället för något kul man har när man får möjlighet med en person som man inte riktigt kan låta bli ... Sex verkar liksom inte utgå från din lust, utan från hans..?

 

[tjenixen]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Men jag blir lite oroad över hur mycket kontrollbehov som läses in i detta av många av er.

Hur gör ni när ni vill värna om att en relation inte byggs på antaganden, gissningar? När ni vill ha öppen kommunikation? När ni vill ge någon förutsättningar att fatta beslut med så många kort som möjligt på handen?

Kontrollbehov skulle jag klassa som: höra av sig hela tiden, vilja veta var den andra personen är, vad den gjort, vem den umgås med, varför den inte hör av sig, kommentarer på kläder, åsikter, beteende mm mm

Inget av det är något jag gjort, eller är intresserad av att göra. Det jag däremot HAR gjort är sagt - jag gillar dig, det här vill jag. Vill du stanna eller gå? Stannar personen så är det i mina ögon otroligt sexigt, den har fattat ett medvetet val - som får mig att känna mig bra! Går personen så är det tråkigt, men helt ok. Då hade vi ju olika tankar om vad vi ville ändå.

Ja, det är klart att jag försätter den andra personen i en sits där den måste välja ett av tre alternativ (fortsätta hänga som vi gjort, bli exklusiv eller avsluta helt), men HUR får man detta till ett kontrollbehov i den meningen?

 

[Skogstrollet]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Jag blir frågande till varför du startade den här tråden? Du undrade initialt varför män inte fortsatte kontakten med dig, du har fått massvis med förslag på hur ditt beteende kan tolkas som i sin tur skulle förklara varför männen svalnar, men du envisas med att försvara att ditt sätt är det enda som fungerar för dig. (Definition på "fungerar" tack..?) Du KAN tolkas som en person som ställer krav, har kontrollbehov och inte bjuder särskilt mycket på dig själv och dessutom verkar ha lite bråttom in i relationer.

Det enda man i så fall kan komma med: leta upp en karl som funkar precis som du? Min andra fråga är: skulle du tycka en sån karl vore attraktiv?

 

[Lovisaleonora]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Hade någon agerat mot mig som du beskriver att du gjort här, hade jag absolut utan tvekan sett det som kontrollerande. Inga tveksamheter. Det ÄR kontrollerande. Som mandalaki beskriver, en villkorerad tjänst som utförs mot garantier om utfästelser. Ingen fortsättning, inget sex.

Själv försöker jag se lite lättare på livet. Umgås när det känns bra, har sex när det känns som en bra idé. Utvecklas det så gör det, om inte så var det ju roligt medan det varade - annars hade jag inte gjort det. Sist jag körde den svängen var det när maken och jag dejtade, och det gick ju som det gick, vi är gifta.

 

[Skogstrollet]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Hur gör ni när ni vill värna om att en relation inte byggs på antaganden, gissningar? När ni vill ha öppen kommunikation? När ni vill ge någon förutsättningar att fatta beslut med så många kort som möjligt på handen?

Kontrollbehov skulle jag klassa som: höra av sig hela tiden, vilja veta var den andra personen är, vad den gjort, vem den umgås med, varför den inte hör av sig, kommentarer på kläder, åsikter, beteende mm mm

Kontrollbehov är i den här sitsen att efter en vecka vilja veta hur personen känner angående exklusivitet, att veta att han inte dejtar någon annan, att inte vilja/våga bjuda på sina egna känslor utan istället vänta på att han "bekänner färg". Att inte ställa upp (?) eller vilja ha sex utan vissa garantier.
Alltså kontrollen över det känslomässiga utbytet i relationen.

Efter en veckas dejtande så fattar jag faktiskt inte vilka "beslut" du vill underlätta för någon att ta...? Besluta om vadå, om ni ska ses igen? Hur mycket behöver man veta för att kunna fatta det beslutet, att man trivs ihop räcker väl?
Öppen kommunikation handlar om att våga vara ärlig, även med sina egna känslor, inte att lägga ut reglerna för hur det ska se ut om vi ska gå vidare. Vill jag veta något utan att anta så frågar jag förstås, men man får ju lov att ha lite tajmning också. Exklusivitet t.ex är ett ämne som kräver mer än en veckas dejtande!

 

[tjenixen]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Jag ser det som trådens evolution. Om man går tillbaka och kollar, så anser jag verkligen inte att jag har hållit fast vid att mitt sätt är det enda som funkar. Jag fick massa bra tips som jag tog till mig, skrev att jag uppskattade och som gjorde en skillnad.

Det började med mail/smskommunikation. Och det är ju mycket pga all diskussion och alla råd i denna tråd som jag är i läget jag är i nu nu är det en lite annan situation, lite annan diskussion.

Nej, jag vill absolut inte ha en karl som fungerar som jag. Det är det som är hela problemet, alla män jag har haft har fungerat som jag. Kommunikationen blir bedrövlig, osäkerheten växer och allt blir bara pannkaka. Men vi har haft det kul och "bråkfritt".

Just hela poängen är att jag försöker alltså bryta ett tidigare dåligt mönster:
Jag har aldrig tidigare diskuterat exklusivitet
Jag har aldrig tidigare väntat med sex
Jag har aldrig tidigare funderat på vad JAG skulle kunna få ut av en relation
Jag har aldrig tidigare funderat speciellt mycket på hur den andra personen beter sig mot mig i tidigt skede (nåja)
Jag har aldrig tidigare berättat för en dejt/partner osv vad jag vill och behöver
Jag har aldrig tidigare varit ärlig med hur jag känner
Jag har alltid varit rädd att den andra ska sluta tycka om mig
Jag har alltid försökt undvika konflikter och potentiellt jobbiga situationer

Baserat på dessa saker ovan, nej, jag vill absolut inte vara ihop med någon som är sådan.

 

[tjenixen]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Kontrollbehov är i den här sitsen att efter en vecka vilja veta hur personen känner angående exklusivitet, att veta att han inte dejtar någon annan, att inte vilja/våga bjuda på sina egna känslor utan istället vänta på att han "bekänner färg". Att inte ställa upp (?) eller vilja ha sex utan vissa garantier.
Alltså kontrollen över det känslomässiga utbytet i relationen.

Jag förstår vad du skriver, men känner det helt tvärt om. Jag har bjudit på mina egna känslor genom att berätta för honom att jag är intresserad av att ta det vidare. Jag har också med detta berättat för honom att jag är såpass intresserad att jag inte skulle må bra i en situation där det fanns ovisshet över om han låg med andra samtidigt. Jag värderar mig själv och mitt välmående såpass.


Med alla svar jag år här förstår jag ju spannet på hur min kommunikation kan komma att uppfattas från hans sida. Förhoppningsvis gör han det jag önskar av mig själv och mina vänner: är det oklart väljer man att tänka det bästa om den andra.

 

[Lovisaleonora]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

En fortsatt fundering är att jag inte dejtat killar som jag fått vibbar är just hoppjerkor. Inte för någon moralisk aspekt, men just det är inget jag går igång på. Är det ett ONS så kan det ju liksom kvitta, men det är inget jag ägnat mig åt eftersom det inte riktigt funkar för mig. Vilket ju gör det lite lättare i det stora hela kanske. Jag hade absolut inte förväntat mig att ett ONS skulle utveckla sig till en relation, det är inte början på en relation, ONS är för mig möjligen slutet på en kväll men inte mer.

Kort sagt har jag haft lite bakgrundskänsla för killen innan det kommer till regelrätt dejtande, för så funkar jag. Jag har förstått i vilket sammanhang han befinner sig, lite om hur han tänker, känner (kort sagt: lite om vem han är). Och om jag då går igång på honom så det kommer till sex, vet jag ju en del om personen bakom och då har det hittills visat sig vara fullt reko killar där det inte behövs några "avtal" för att fortsättningen ska funka. Det har liksom gett sig själv.

Att börja specifikt diskutera de ämnen du tagit upp senast du träffade dejten finns inte på världskartan för mig, generella diskussioner kommer väl alltid upp i relationen med nya bekantskaper (oavsätt om det är romantiska relationer eller rent platoniska) och då vet jag ju lite om vem vännen/dejten är i den frågan.

 

[Lovisaleonora]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Jag har bjudit på mina egna känslor genom att berätta för honom att jag är intresserad av att ta det vidare. Jag har också med detta berättat för honom att jag är såpass intresserad att jag inte skulle må bra i en situation där det fanns ovisshet över om han låg med andra samtidigt.

Om detta verkligen är kontentan av det samtalet, så hade i alla fall jag ansett att fortsättningen (totaltystnad) är en mycket tydlig diss.

 

[tjenixen]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

. Vill jag veta något utan att anta så frågar jag förstås, men man får ju lov att ha lite tajmning också.

Förlåt? Taj.... Tajm...tajnmning? Måste kolla upp det!

Exklusivitet t.ex är ett ämne som kräver mer än en veckas dejtande!

Det känns ju väldigt mycket beroende på situation? Kolla bara på de historier som finns här på buke om folk som träffats och i stort sett flyttat ihop efter två veckor. Någon stans däremellan måste ju en diskussion om exklusivitet på ett eller annat sätt dykt upp.

 

[Thaliaste]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

*kl*

Jag skulle inte kalla det TS gör för kontrollerande beteende, och jag tycker att det är bra att hon är tydlig i kommunikationen om de premisser hon tar upp är viktiga för henne. Och eftersom det verkar i tråden som att det är vanligt att det är helt okej att dejta och ligga med många andra samtidigt så är det väl ännu viktigare att man tar upp det verbalt och tydligt om man INTE är okej med det, ens i ett mycket tidigt stadium. Annars är det ju upplagt för att bli ordentligt sårad om man går in i dejtandet med olika antaganden. Dock får man ju vara beredd på att det inte blir något mer om den andra parten inte vill ställa upp på de premisser man själv vill ha, men då är det ju så och man får gå vidare och leta. Jag kan dock inte se hur det är kontrollerande att ta upp det till diskussion.

Om jag var den andra parten skulle jag tycka att TS var väldigt på och "allt eller inget" vilket definitivt skrämmer iväg mig långt bort, oavsett om jag för tillfället har fler intressanta på gång eller inte. Jag skulle tolkat det som TS sa som "vill du fortsätta träffa mig så ska vi se varandra som ett par" och det känns för mig alldeles för tidigt. Så mig hade TS skrämt iväg, men om de premisserna är viktiga för dig TS tycker jag att det är bra att du är tydlig i det till den andra parten.

 

[Lovisaleonora]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Varför måste det ha gjort det? Så var det absolut inte för oss, det bara skedde. Inga avtal, diskussioner eller annat kliniskt.

 

[tjenixen]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Kort sagt har jag haft lite bakgrundskänsla för killen innan det kommer till regelrätt dejtande, för så funkar jag. Jag har förstått i vilket sammanhang han befinner sig, lite om hur han tänker, känner (kort sagt: lite om vem han är). Och om jag då går igång på honom så det kommer till sex, vet jag ju en del om personen bakom och då har det hittills visat sig vara fullt reko killar där det inte behövs några "avtal" för att fortsättningen ska funka. Det har liksom gett sig själv.

Att börja specifikt diskutera de ämnen du tagit upp senast du träffade dejten finns inte på världskartan för mig, generella diskussioner kommer väl alltid upp i relationen med nya bekantskaper (oavsätt om det är romantiska relationer eller rent platoniska) och då vet jag ju lite om vem vännen/dejten är i den frågan.

Så har jag också alltid varit, så jag känner igen mig mycket i det du beskriver. Dock har det ju visat sig att jag "alltid" går på samma triggers. De jag har dejtat har varit fina, snälla, fantastiska män, moral och värderingar på plats och stora hjärtan. Så generellt borde det ju funka att låta saker ge sig själv, men det har inte gjort det. För att de saker jag (med min bakgrund) har uppfattat som bra, ok, eller liknande, är egentligen bara sådant som jag är bekant med, vet hur jag kan hantera och därför klassar in som "positivt". Förstår du hur jag menar?

Någon stans behöver jag försöka utmana mig själv och se vad som finns i områden jag tidigare ignorerat. Den här personen är extreeeeeeemt annorlunda mot någon jag någonsin varit involverad med. Så för mig blir det väldigt viktigt att inte försöka läsa mellan raderna utan istället lägga korten på bordet.

Förstås handlar det om person, tajming, finess osv - vi har väl alla kommit fram till att det kanske inte är min starka sida - men det känns som det här är en person som respekterar klarspråk mer än antydningar. Han är inte försiktig (inte att förväxlas med okänslig). Hur han sedan hanterar/inte hanterar informationen, eller hans ställning till den, kan jag inte riktigt påverka.

 

[Raderad medlem 6459]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Om jag var den andra parten skulle jag tycka att TS var väldigt på och "allt eller inget" vilket definitivt skrämmer iväg mig långt bort, oavsett om jag för tillfället har fler intressanta på gång eller inte. Jag skulle tolkat det som TS sa som "vill du fortsätta träffa mig så ska vi se varandra som ett par" och det känns för mig alldeles för tidigt. Så mig hade TS skrämt iväg, men om de premisserna är viktiga för dig TS tycker jag att det är bra att du är tydlig i det till den andra parten.

Exakt precis samma här! För mig skulle det kännas som att killen ville rusa in i en relation och det skulle direkt avskräcka mig, men hellre att han är tydlig och ärlig än att jag luras in i nåt med någon som resonerar helt annorlunda än jag gör.