Kan man inte bara få vara trevlig?

[Sleepy]

Hybrisen är total, undanflykterna oändliga; det handlar aldrig om ointresse från kvinnans håll. Tittar du på deras profil på en nätdejtingsida och inte hör av dig, så är du blyg. Har du inte en bild på din egen profil så är du osäker. Svarar du inte på deras tre första meddelanden så spelar du svår. Tröttsamt.

 

[Görel]

Jag tänker att män skulle kunna vara lite mer ödmjuka, smarta och mänskliga. Som att tänka på att bete sig som en gränslös idiot vid första tillfälle man träffar en kvinna, inte ökar chanserna till att en kvinna ska se mannen som något annat än en gränslös idiot. Som att tänka på att bete sig som en gränslös idiot vid första tillfälle man träffar kvinnor, utsätter kvinnor som grupp för mycket obehag och därför avstå att agera på sin reptilreaktion. Det här med att utsätta kvinnor för ett tydligt romantiskt intresse efter 30 sekunder, känns helt enkelt inte som en särskilt begåvad metod - och med tanke på den skada det åsamkar kvinnor, kan väl män helt enkelt bara sluta bete sig som gränslösa idioter och inte ursäkta sig med än det ena och än det andra för att fortsätta?

Till ditt utmärkta inlägg lägger jag till att man fortsätter att betrakta mannen som gränslös idiot för lång tid framåt. Ska man fortsätta umgås i något sammanhang, som på jobb eller något annat som kräver samarbete eller bara fortsatt kontakt, så fortsätter man att se på honom som en gränslös idiot i alla sammanhang. Ofta berättar man också för sina kompisar varför man har svårt för mannen så då blir det ännu fler som betraktar honom som idiot.

 

[Badger]

Jag är säker på att jag inte är flörtig för jag beter mig likadant mot både kvinnor och män, jag är bara trevlig och väluppfostrad. Varför blir det så varje gång ? Ska man behöva vara dryg? Tycker jag visar ganska tydligt när jag säger nej rakt ut, när jag inte svarar på sms eller inte stannar och pratar.

Någon som känner igen sig?

Nej det gör jag inte men ändå känner igen per proxy.

Det är såklart männen det är fel på men det är kanske svårare att ändra på hela samhället så.

Jag är säker på att jag inte är flörtig för jag beter mig likadant mot både kvinnor och män

Hade en bekant en gång (långtida) som hade problemet. Och ja hon betedde sig absolut likadant mot kvinnor och män. Men det var kanske halva problemet. Grejen var den att hon glittrade jättemycket mot kvinnor och de flesta kvinnor blev ju inte kära ändå (några blev säkert såklart) utan bara väldigt goda väninnor. Exakt detsamma mot män hade effekten du får.

Men har noterat att mina väninnor och jag som inte råkar ut för det. Ok vi är inte lika vackra heller iofs men. Vi är aldrig någonsin lika trevliga mot en kille som är en tillfällig bekantskap som mot en tjej. Utan drar ned charmen till kallt artig istället för varmt artig. Sedan är vi inte heller lika varma mot främmande kvinnor vi möter heller från första början.

Det är ju lite tråkigt om man inte lärt sig skruva upp och ned det (är själv riktigt dålig på att skruva upp från is till värme, men kan ibland och har då fått direkt andra reaktioner.) Jag kan fortfarande vara tjattrig och prata men slår inte på varma leendet på det. (Sedan på enstaka killar kan man se när de slår på puppy eyes och då bli totalt iskall och kort.)

Ska man behöva vara dryg?

Menar absolut inte oartig utan neutralt/kallt artig istället för varmt artig. Jag går under artig, trevlig, väluppfostrad, men (ibland väldigt) reserverad. Det händer ändå men sällan.

Så gissningsvis är det kanske dock "alla andras fel, dvs de är helt enkelt ovana vid att hamna i väninna facket till viss del?

 

[sjoberga]

Ja, vi skulle alla kunna vara mer ödmjuka, smarta och mänskliga. Det är ingen dygd direkt att vara icke-ödmjuk, dum och omänsklig.


Förstår inte riktigt avsnittet om gränslös idiot ovan. Ja, vi kan ju alla hoppas på att idioter slutar vara idioter. Det i sig säger ju dock inte mycket. Teoretiserande om reptilreaktioner åsido.

Eller detta om att ursäkta sig för att få fortsätta vara idiot, vad har det för koppling till det jag skrev (som du svarar på) ?

Jag upplever det som att du försökt försvara romantiska inviter minuter efter första gången man ser eller interagerar med en person. För mig är ett sådant beteende att vara en gränslös idiot. Med tanke på den skada det beteendet skapar, vore det väldans bra om det vare sig exekverades eller försvarades.

Jag tycker alltså inte att det är ett hållbart argument för att lämna oönskade romantiska inviter efter 30 sekunder, att man måste hinna med 100 romantiska inviter per vecka och därför helt enkelt känner sig nödgad att offra all form av ödmjukhet, smarthet och medmänsklighet på gränslöshetens altare.

 

[Lillefrun]

@Bagder
Hmm, jag tänker att det beror på sammanhanget. I skola/jobb/intressen så gör jag ingen skillnad på män och kvinnor. Tänker att man väl ska kunna vara kompis med alla? Är öppen och enligt alla väldigt snäll så det är inte bara män som dras till mig utan många "trasiga" människor som tycker jag är den enda som accepterar dom som dom är och inte dömer. Är omhändertagande och knyter ibland knut på mig själv för att ta hand om andra.

Med främmande människor har jag lätt att lära känna nya personer. Men jag har inget vidare behov av mer än t.ex. säga hej och prata lite på gården eller om man stöter på någon ute. Jag är inte så förtjust i att umgås så mycket med folk. Har några få väl valda vänner som jag satsar på. Orkar bara vara social 1 timme och ibland knappt det. Om jag vill umgås med någon är det på hundpromenader som gör det lättare.

Så jag tycker inte jag skickar ut något som handlar om vidare kontakt.

Speciellt inte med däckfirman som ringde mig efter jobbet, hantverkaren i fredags, taxichauffören som berättade att han var gift och hade barn men som skulle komma till mig på nätterna och vara kk och beskrev vad han ville göra med mig och åkte omvägar så jag inte kunde komma ifrån honom.

En kille från Kenya sa att han blev kär i mig 2006 och åkte till Sverige runt 2011/2012 för att plugga utan att ansöka först fast jag sa att det inte fungerar så här men han sa att han älskar mig och vill vara med mig. Men han kom inte in på universitet. Hans reaktion var att vi skulle gifta oss, flytta ihop och bli tillsammans för att han skulle få uppehållstillstånd. Hade han skött sina kort rätt kanske vi hade haft en chans. Men jag ville inte bli utnyttjad på det viset. Ganska stort steg att flytta från Kenya till Sverige för min skull fast jag sagt att jag inte tyckte det var en br idé alls, sagt det flera gånger. Och sagt att jag inte var kär i honom.

 

[Badger]

@Bagder
Hmm, jag tänker att det beror på sammanhanget. I skola/jobb/intressen så gör jag ingen skillnad på män och kvinnor. Tänker att man väl ska kunna vara kompis med alla? Är öppen och enligt alla väldigt snäll så det är inte bara män som dras till mig utan många "trasiga" människor som tycker jag är den enda som accepterar dom som dom är och inte dömer. Är omhändertagande och knyter ibland knut på mig själv för att ta hand om andra.

Med främmande människor har jag lätt att lära känna nya personer. Men jag har inget vidare behov av mer än t.ex. säga hej och prata lite på gården eller om man stöter på någon ute. Jag är inte så förtjust i att umgås så mycket med folk. Har några få väl valda vänner som jag satsar på. Orkar bara vara social 1 timme och ibland knappt det. Om jag vill umgås med någon är det på hundpromenader som gör det lättare.

Så jag tycker inte jag skickar ut något som handlar om vidare kontakt.

Speciellt inte med däckfirman som ringde mig efter jobbet, hantverkaren i fredags, taxichauffören som berättade att han var gift och hade barn men som skulle komma till mig på nätterna och vara kk och beskrev vad han ville göra med mig och åkte omvägar så jag inte kunde komma ifrån honom.

En kille från Kenya sa att han blev kär i mig 2006 och åkte till Sverige runt 2011/2012 för att plugga utan att ansöka först fast jag sa att det inte fungerar så här men han sa att han älskar mig och vill vara med mig. Men han kom inte in på universitet. Hans reaktion var att vi skulle gifta oss, flytta ihop och bli tillsammans för att han skulle få uppehållstillstånd. Hade han skött sina kort rätt kanske vi hade haft en chans. Men jag ville inte bli utnyttjad på det viset. Ganska stort steg att flytta från Kenya till Sverige för min skull fast jag sagt att jag inte tyckte det var en br idé alls, sagt det flera gånger. Och sagt att jag inte var kär i honom.

Tja du undrade vad det kunde bero på och jag svarade med en tanke.

Men om du tycker att det är ett problem kan du ju fundera på om det egentligen är likadant med tjejer också. I realiteten fick både tjejer och killar en crush. De yttrade sig bara olika. Och det är ju lättare att ha många hängivna väninnor än många pojkvänner ofta. Så tjejerna betraktades inte som ett lika stort problem. (självklart sa ingen någonting alls om detta utan det hölls helt enkelt med om att det var obegripligt.)

Men massor jag känner är vänner med killar och tjejer och är jättetrevliga och allt. Men ändå skruvar ned lite på charmen med killarna (och charmar inte tjejerna lika hårt heller).

(Sedan, bara en tanke, är det inte jobbigt i längden att ofta slå knut på sig själv för att ta hand om andra? Jag gjorde den grejen som liten i skolan och det var inte alltid så himla kul.)

 

[Sezziyanen]

Jag upplever det som att du försökt försvara romantiska inviter minuter efter första gången man ser eller interagerar med en person. För mig är ett sådant beteende att vara en gränslös idiot. Med tanke på den skada det beteendet skapar, vore det väldans bra om det vare sig exekverades eller försvarades.

Jag tycker alltså inte att det är ett hållbart argument för att lämna oönskade romantiska inviter efter 30 sekunder, att man måste hinna med 100 romantiska inviter per vecka och därför helt enkelt känner sig nödgad att offra all form av ödmjukhet, smarthet och medmänsklighet på gränslöshetens altare.

Varför upplever du det så? Det går inte ens att avgöra bara sådär, det är alldeles för komplext med för många faktorer för att bara begränsa det till [tid efter man interagerar]. Men generellt sett skulle jag säga att det låter väldigt udda, och antagligen är nån utan nått särskilt mått av social kompetens som gör på det viset.

Allt det andra du skriver nu har inget att göra med vad jag sagt, så det har jag just ingen kommentar på.

 

[Freazer]

Jag har ett "problem", ett annorlunda kanske.

Grejen är den att jag är väldigt trevlig och positiv bland andra. Inte överdrivet utan mest hälsar, svarar på någon fråga om mina hundar eller om någon frågar hur det är, håller upp dörrar och så vidare och frågar tillbaka.

Nu till problemet, nästan alla killar jag lär känna blir kära i mig, ytligt bekanta som t.ex. grannar börjar bete sig underligt och vill hitta på saker och umgås, en man som bor på samma innergård som mig och är i typ 55 års åldern backade till och med på enkelriktad gata för att han såg mig och ville prata med mig. Har också blivit utbjuden av en kille som jobbade i en affär jag gick förbi med hunden varje morgon och vi hade aldrig pratat utan att bara sagt hej men han sa att han gillat mig sen första gången han såg mig.

En kille på en däckfirma som jag pratade med om att sälja mina däck hörde av sig efter jobbet och sa att han inte får göra så men att han sparat mitt nummer från jobbet så han kunde kontakta mig och ville träffas för att han tyckte jag var så trevlig och intressant i telefon.

Min förra kille var 11 år äldre än mig. När vårt förhållande tog slut sa han att han inte vill ha någon annan och han skulle vänta på mig även om det tar flera år.

Nu kommer unga killar och är tydligt intresserade men jag vill inte ha en så ung kille som t.ex min andra granne som är 21 (jag är 32) men han har inte gett upp, jag har sagt nej varje gång han frågar om vi ska göra något i ett halvår, han gav mig sitt nummer och vill att jag ska höra av mig så vi kan ses. Har inte gjort det. Tålmodig kille.

Har varit i Kenya några gånger och där blev två killar väldigt förtjusta i mig, den ena kallade mig sin svenska flickvän men så kände ju inte jag. Den andra killen skickade i åratal ord på swahili så jag skulle kunna prata när jag flyttade till Kenya. Frågade för ett tag sen om han hittat någon tjej men han sa att det inte gick för att han inte kan släppa mig, nu är det 10 år sen vi sågs... Har sagt rakt ut flera gånger att ett förhållande inte finns på kartan.

Jag har blivit utbjuden och fått visat intresse även från taxi chaufförer. Killkompisar vill efter ett tag mer än vänskap.

Igår var en hantverkare här, vi pratade hundar och sen tittade jag på klipp på min platta på got talent och då kom han in i vardagsrummet och sa att han också gillar det. Sen pratade vi inte mer än att jag frågade om han ville ha vatten. Och så sent igår kväll skickade han ett sms till mig och sa att han inte får göra så, grejen är den att han är typ 20-25 år äldre än mig och gift. Tycker hans beteende är obehagligt. Kommer aldrig i livet svara. Han ska inte ta kunders nummer och inte skicka sms halv elva på kvällen. Inte okej

Jag är säker på att jag inte är flörtig för jag beter mig likadant mot både kvinnor och män, jag är bara trevlig och väluppfostrad. Varför blir det så varje gång ? Ska man behöva vara dryg? Tycker jag visar ganska tydligt när jag säger nej rakt ut, när jag inte svarar på sms eller inte stannar och pratar.

Någon som känner igen sig?

Du låter precis som min man. Med noll intresse utav flörta ed folk men bara liksom är trevlig utan att vara överdriven på något sätt, både kvinnor och män dras till honom som flugor. Jag tror att personer som ni utstrålar något visst som gör att folk dras till er utan att ni egentligen menar det. Förstår det kan bli obehagligt men var bara tydlig och besvara inte sånt som inte är intressant. Tror eller vill tro att de flesta har hyfs nog att fatta vinken? Ändra inte på dig själv om du inte vill

 

[Lillefrun]

Tja du undrade vad det kunde bero på och jag svarade med en tanke.

Men om du tycker att det är ett problem kan du ju fundera på om det egentligen är likadant med tjejer också. I realiteten fick både tjejer och killar en crush. De yttrade sig bara olika. Och det är ju lättare att ha många hängivna väninnor än många pojkvänner ofta. Så tjejerna betraktades inte som ett lika stort problem. (självklart sa ingen någonting alls om detta utan det hölls helt enkelt med om att det var obegripligt.)

Men massor jag känner är vänner med killar och tjejer och är jättetrevliga och allt. Men ändå skruvar ned lite på charmen med killarna (och charmar inte tjejerna lika hårt heller).

(Sedan, bara en tanke, är det inte jobbigt i längden att ofta slå knut på sig själv för att ta hand om andra? Jag gjorde den grejen som liten i skolan och det var inte alltid så himla kul.)

Nej det är inte kul att ta all energi till att ta hand om andra, prioritera andras känslor och liv framför mig osv men jag jobbar på det och gör framsteg.

 

[starcraft]

Jag känner igen mig från när jag var yngre. Inte riktigt lika illa med trakasserier som ts. Nu är jag äldre och ser väl inte lika ung/oskyldig/lättövertalad/hjälplös ut och dessutom har jag blivit väldigt socialt reserverad framförallt mot män och upplevs som både svår och rätt dryg skulle jag gissa. Och jag ler absolut inte mot män jag är bekant med eller inte känner. Är nog överlag rätt dämpad runt män förutom de jag vet är safe, så nu var det nog år sedan det hände sist

 

[Modest]

Här är en till som har förändrat sitt beteende för att få vara ifred för män som "misstolkar signaler" (läs saknar basal social kompetens och tror att all trevlighet innebär romantiskt intresse). Ökad reservation, minskad trevlighet och korta svar vid tilltal will do the trick @Lillefrun.

 

[Stinaelin]

Ja, det gigantiska manliga egot och självförtroendet... verkar hänga ihop med homofobi också, eftersom de tror att alla bögar vill ha dem också

Tycker även att det verkar som en del inte ens reflekterar över att tjejen i fråga har något att säga till om i frågan. En kille jag nobbade i min ungdom kunde inte fatta att jag inte ville följa med honom hem för att citat: "men du är ju snygg!". Som om det spelar nån roll för mig om JAG är snygg, när jag inte tyckte HAN var det.
Helt obegripligt!

Eller killen som tyckte jag lurat honom hela kvällen för att jag inte sagt att jag var förlovad. Men jag hade tackat nej till drink, att dansa, försökt att avsluta konversationen och gått till toa för att slippa honom, men han väntade utanför etc. Tillslut sa min kompis till honom att jag var förlovad. Då hade jag LURAT honom. Eh, nä? Jag var bara normaltrevlig.

 

[Sel]

Jag fick den här bland mina prenumerationer idag och tyckte att den var rätt huvudet på spiken. (det är inte en 'skräckig' skräckfilm. Ingenting händer och man kan lugnt titta) Såhär är det. Var lite osäker på var jag kunde posta den men tyckte att det kanske passade här, hon råkar ju le åt männen i början av filmen.

 

[Lillefrun]

Nu hörde hantverkaren av sig igen 00.09 i natt. Jag har helt ignorerat hans förra meddelande men det känns konstigt att en man som är runt 30 år äldre än mig tänker på mig efter ett besök för montering av ett handfat. Undrar om han hör av sig till alla kunder mitt i natten? Han skickar Youtube klipp, ber om ursäkt för att han inte får göra så men att vi verkar ha saker gemensamt och hälsar till mina söta hundar. Jag känner bara, blä

Kan jag prata med hans chef om det här eller krävs det mer än det här?

 

[sjoberga]

Nu hörde hantverkaren av sig igen 00.09 i natt. Jag har helt ignorerat hans förra meddelande men det känns konstigt att en man som är runt 30 år äldre än mig tänker på mig efter ett besök för montering av ett handfat. Undrar om han hör av sig till alla kunder mitt i natten? Han skickar Youtube klipp, ber om ursäkt för att han inte får göra så men att vi verkar ha saker gemensamt och hälsar till mina söta hundar. Jag känner bara, blä

Kan jag prata med hans chef om det här eller krävs det mer än det här?

Nej, jag tycker det är alldeles långt över gränsen och förmodligen ett bra sätt att få slut på det. Annars (om du inte inte vill gå den vägen) tänker jag att du kan se till att helt blockera samtal och andra kontaktvägar, så slipper du i alla fall hantera det.

 

[nejlica]

Nu hörde hantverkaren av sig igen 00.09 i natt. Jag har helt ignorerat hans förra meddelande men det känns konstigt att en man som är runt 30 år äldre än mig tänker på mig efter ett besök för montering av ett handfat. Undrar om han hör av sig till alla kunder mitt i natten? Han skickar Youtube klipp, ber om ursäkt för att han inte får göra så men att vi verkar ha saker gemensamt och hälsar till mina söta hundar. Jag känner bara, blä

Kan jag prata med hans chef om det här eller krävs det mer än det här?

Självklart kan du prata med chefen! Hen vill säkert veta att någon av de anställda beter sig så sjukt oprofessionellt!

 

[Tonto]

Nu hörde hantverkaren av sig igen 00.09 i natt. Jag har helt ignorerat hans förra meddelande men det känns konstigt att en man som är runt 30 år äldre än mig tänker på mig efter ett besök för montering av ett handfat. Undrar om han hör av sig till alla kunder mitt i natten? Han skickar Youtube klipp, ber om ursäkt för att han inte får göra så men att vi verkar ha saker gemensamt och hälsar till mina söta hundar. Jag känner bara, blä

Kan jag prata med hans chef om det här eller krävs det mer än det här?

Ring chefen direkt. Spara meddelandena som bevis och maila dom till chefen.

Till hantverkaren säger du att du vill att all kontakt ska sluta, och att du kommer att gå till polisen om han inte ger sig.

 

[Lillefrun]

Då ringer jag chefen på måndag när dom öppnar.

Jag blir så rädd att hantverkaren ska försöka ta kontakt efter att chefen pratat med honom så ska nog blocka honom då, å andra sidan är det svårare att bevisa hans uppträdande om det inte finns bevis i form av meddelanden om det skulle vara så att han fortsätter trots allt.

 

[tuaphua]

Nu hörde hantverkaren av sig igen 00.09 i natt. Jag har helt ignorerat hans förra meddelande men det känns konstigt att en man som är runt 30 år äldre än mig tänker på mig efter ett besök för montering av ett handfat. Undrar om han hör av sig till alla kunder mitt i natten? Han skickar Youtube klipp, ber om ursäkt för att han inte får göra så men att vi verkar ha saker gemensamt och hälsar till mina söta hundar. Jag känner bara, blä

Kan jag prata med hans chef om det här eller krävs det mer än det här?

Självklart ska du ta det med hans chef! Jag hade blivit vansinnig om någon jag har ansvar för uppför sig så otroligt opassande och oprofessionellt gentemot mina kunder. Vem vill ha ett företag med anställda som går över gränserna så mot kunder? Speciellt i de fall då de faktiskt är i kunders hem. Då är det ju ännu viktigare att man känner förtroende.

Hoppas det löser sig efter snack med chefen!

 

[_Taggis_]

Åh vilken idiot!

Du ska 1 spara all konversation 2 ta kontakt med hans chef 3 skriftligen undanbe dig fler kontaktförsök från hantverkaren.