3-åring som vägrar kläder

Hon är smart. Och envis och med mycket integritet. Utmanande på alla möjliga spännande vis och hon behöver nästan alltid känna att hon inte är kontrollerad utan gör sina egna val. Jag tror att väldigt många barn funkar så och att trixet väldigt ofta blir att bekräfta deras känslor och ge dem möjlighet och utrymme att fatta rätt beslut. Det görs dock inte så lätt i stressade situationer när det som mest behövs tyvärr...

Rent krasst är det inte så många situationer små barn kan påverka så mycket själva - det är ju typ kläder och mat. Klart att det då blir kamp kring det.

Håller med dig. Funkar ofta så himla bra att bara bekräfta och se barnet, sen kan man ändå säga nej och det blir ändå okej för hen har fått sina känslor bekräftade.
 
Jag har hört om barn med liknande bekymmer där ylleplagg har förenklat "fighten" då de tydligen skulle vara mer bekväma att ha på sig. Alltså inte de gamla stickiga varianterna utan tunnare sådana där det inte sticker ut vasst ludd. Jag hittade ett underställ i det materialet som är så mjukt att det knappt verkar kännas att ha på sig. Kan det vara värt att titta på såna lösningar? De ska ju kunna reglera temperaturer bra enligt vad jag hört/läst. Jag är inte så hemma på materialet själv tyvärr.

Vi har både underställ i ull och ett tjockare ställ att ha under skalkläder. Underställen vägrar han pga inte svart (har letat och letat men inte hittat nåt i svart), och det tjockare har han på förskolan. Hemma får vi inte på det.
 
Men han går inte runt på gården i timmar och mår dåligt över kläderna?
Att han inte vågar stämmer säkert men jag är inte så säker på att barnet i långa loppet mår bättre av att få sin vilja igenom hemma. Som du beskrivit det hämmar det både honom och er, det blir inskränkningar i ert liv.

Nej det tror jag inte, han leker ju. Nej men han mår definitivt inte bättre av att vi tvingar på honom kläderna med våld heller. För det är det som krävs i så fall. Vi kan resonera oss fram till mycket och genom att se och bekräfta honom löser sig nästan allt. Han är i övrigt ett lugnt och sansat barn, har nog mindre utbrott och melt downs än många andra barn i hans ålder, men just kläderna är känsligt.
 
Vi har både underställ i ull och ett tjockare ställ att ha under skalkläder. Underställen vägrar han pga inte svart (har letat och letat men inte hittat nåt i svart), och det tjockare har han på förskolan. Hemma får vi inte på det.

Craft, Aclima, Icebreaker och Woolpower har svarta underställ för barn. :) Åtminstone Icebreaker och Woolpower är ull, Craft och Aclima är nog lite blandat.
 
Jag har ingen princip för den situationen. Det är ju ett samtal igång. Sådana går ju i lite vilken riktning som helst. Men om barnet är bara några år stort, så vet det ju att vi inte har någon tårta till hands. Men vi skulle ju kunna komma överens om att på lördag går vi baskemej ut på stan och äter tårta till frukost på fik.

Liten ot, men det där älskar jag!
Jag och BARNET hade som grej att jobbade partner borta över natten gick vi på favoritfiket och åt croissant eller bulle och cappuccino till frukost innan skolan. Alltid ute oavsett väder, helt galet mysigt. Varsin filt och varsin kaffe.
 
För övrigt vet jag hur det är att vara den som tänker "Varför kan inte min unge ha vanliga kläder som passar för den aktivitet hon pysslar med?" när hon röjer runt på förskolan i tyllkjol (eller två, varför inte ha en på huvudet?), ärmlös klänning, en öppen fleecejacka, strumpbyxor och sandaler (och kanske hockeyhjälm och mantel om det är en sån dag) i fem plusgrader. Förvisso säger hon till om hon fryser, men det har hänt kanske fem gånger sen hon började prata för tre år sedan.
 
Det blir härdsmältor här med ibland men aldrig avslutar vi med att barnet slipper. Tänderna borstas, även om det tar 1 timme och tänder gnisslas. Dock väldigt sällan det blir sådana diskussioner, barnet vet att vi inte ger med oss.

Och jag skippar hellre en tandborstning om jag märker att det är en sån kväll och tar det extra noggrant nästa gång. Ser inte problemet, det blir inte jobbigare nästa gång, vi slipper bara en gräslig tandborstning som gör nästa borstning till kaos från början. Mina ger sig inte, de börjar fighten tidigare bara.
 
Och jag skippar hellre en tandborstning om jag märker att det är en sån kväll och tar det extra noggrant nästa gång. Ser inte problemet, det blir inte jobbigare nästa gång, vi slipper bara en gräslig tandborstning som gör nästa borstning till kaos från början. Mina ger sig inte, de börjar fighten tidigare bara.

Problemet med missade tandborstningar är kariesangrepp. Man kan inte ta igen sånt.
 
Nej det tror jag inte, han leker ju. Nej men han mår definitivt inte bättre av att vi tvingar på honom kläderna med våld heller. För det är det som krävs i så fall. Vi kan resonera oss fram till mycket och genom att se och bekräfta honom löser sig nästan allt. Han är i övrigt ett lugnt och sansat barn, har nog mindre utbrott och melt downs än många andra barn i hans ålder, men just kläderna är känsligt.

Med våld har ingen förespråkat. Det finns fler metoder än våld eller ge upp.
 
"joho det gör man VISST!!".

fortsätter du då diskussionen?
Jag hade svarat att det kan vi göra nästa gång någon i familjen fyller år :) Sedan hade jag spunnit vidare på det spåret, barnet hade fått fundera över vem det kan bli, vi hade kollat almanackan, räknat dagar/veckor/månader osv osv och barnet hade glatt deklarerat på förskolan att om x-dagar/veckor/månader ska vi äta tårta till frukost. Man måste inte göra allt så himla besvärligt och det kan till och med bli så att en något bättre frukost slank ner under tiden vi diskuterade födelsedagar. (Ja jag har haft den diskussionen :))
 
Jag hade svarat att det kan vi göra nästa gång någon i familjen fyller år :) Sedan hade jag spunnit vidare på det spåret, barnet hade fått fundera över vem det kan bli, vi hade kollat almanackan, räknat dagar/veckor/månader osv osv och barnet hade glatt deklarerat på förskolan att om x-dagar/veckor/månader ska vi äta tårta till frukost. Man måste inte göra allt så himla besvärligt och det kan till och med bli så att en något bättre frukost slank ner under tiden vi diskuterade födelsedagar. (Ja jag har haft den diskussionen :))

Det har vi nog alla haft men för en 3åring är x månader väldigt diffust. Jag har hela riden sagt att avledning är bästa metoden, men fortfarande är det en regel jag har att tårta äts inte till frukost.
 
Mjölktänder trillar ändå ut. En tandborstning nån gång ser jag inga problem med.
Större problem med att hålla fast barnet och tvinga fram en tandborstning i så fall.

Återigen är det ingen som ens nämnt brottning som ett alternativ. Jag anser inte att mjölktänder kan skitas i men där har vi olika syn.
 
Återigen är det ingen som ens nämnt brottning som ett alternativ. Jag anser inte att mjölktänder kan skitas i men där har vi olika syn.

sant, men det är det enda alternativet med en tvååring, jag väntar inte ut 1 timme gråt och skrik för en tandborstning. Funkar det inte har jag startat tandborstning för sent och barnet är för trött. Propsar jag lär jag få brotta in barnet i badrummet och hålla fast för att kunna borsta. Eller vänta ut, och då är barnet helt förbi och vi är ledsna båda två. Jag gillar inte sånt.
 
sant, men det är det enda alternativet med en tvååring, jag väntar inte ut 1 timme gråt och skrik för en tandborstning. Funkar det inte har jag startat tandborstning för sent och barnet är för trött. Propsar jag lär jag få brotta in barnet i badrummet och hålla fast för att kunna borsta. Eller vänta ut, och då är barnet helt förbi och vi är ledsna båda två. Jag gillar inte sånt.

Ser du bara de två alternativen eller ge upp?
 
Det har vi nog alla haft men för en 3åring är x månader väldigt diffust. Jag har hela riden sagt att avledning är bästa metoden, men fortfarande är det en regel jag har att tårta äts inte till frukost.
För vems skull har du regeln att tårta inte äts till frukost?

Visst kan man tro att tid är diffust för ett barn men så diffust är det inte. Mitt ena barn ville väldigt gärna göra en sak när hen var tre år. Jag sa då att när du är sju år så får du göra det. Hen pratade aldrig om det mer förren på sjuårsdagen. Det första hen sa när hen vaknade var, nu får jag göra xx. Jag blev väldigt förvånad just eftersom det var så längesedan hen hade pratat om det. Jag trodde det var glömt sedan länge men visst fick hen göra det.
 
För vems skull har du regeln att tårta inte äts till frukost?

Visst kan man tro att tid är diffust för ett barn men så diffust är det inte. Mitt ena barn ville väldigt gärna göra en sak när hen var tre år. Jag sa då att när du är sju år så får du göra det. Hen pratade aldrig om det mer förren på sjuårsdagen. Det första hen sa när hen vaknade var, nu får jag göra xx. Jag blev väldigt förvånad just eftersom det var så längesedan hen hade pratat om det. Jag trodde det var glömt sedan länge men visst fick hen göra det.
Jag fattar inte vem som har så mycket tårta hemma så ofta att en sådan regel behövs. Vi kan lika gärna säga att det är en regel att vi inte äter hummer varje dag.
 

Liknande trådar

Hemmet Någon jag känner hade översvämning i sin hyresrätt, en olycka. Denne anmälde det hela till värden och förklarade vad som hänt, mått skit...
2
Svar
38
· Visningar
3 790
Senast: Lingon
·
Småbarn Vi har en kille som blir 3 år i april och en bebis på 2 månader. När sonen blev 2 år började han bli mer och mer trotsig och i höst nu...
2
Svar
34
· Visningar
5 616
Senast: Guldaskig
·
Katthälsa Hej Jag provar att fråga här. Snälla inga påhopp, jag är här för att be om tips o råd. Jag gör det bästa jag kan för mina katter efter...
Svar
18
· Visningar
4 342
Övr. Barn ”Hoppas” det är fler som känner igen sig. Som går och lägger sig på kvällen med dåligt samvete att man inte räcker till. För visst är...
2
Svar
27
· Visningar
5 742
Senast: Cocos
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp