3-åring som vägrar kläder

[Imogen]

Hade jag ställt den frågan hade jag fått svaret "pasta, korv och massa sylt". Därför serverar jag varje morgon gröt med lite sylt och en macka med inställningen "take it or leave it". För det går inte att låta honom bestämma, då hade jag ägnat mitt liv åt att laga mat och låta honom styra.

Det var väl precis det jag skrev att man ger väl barnet de friheter den klarar av. Jag har absolut ingenstans skrivit att jag tycker att alla borde låta sina barn välja fritt varje morgon. Däremot har jag emotsatt mig att barn inte klarar av att välja mellan alternativ utan att få ångest.

 

[inverterad]

Se mina andra inlägg där jag förtydligat vad jag syftar på ang val.

När barnet väljer fritt, hur gör ni då rent praktiskt? Ungen vill ha pannkakor till frukost, då lagar du det utan knot?

Jag/min partner frågar varje dag vår dotter snart 3 år vad hon vill ha till frukost. 9 ggr av 10 svarar hon macka, med olika pålägg. Ibland har vi inte det pålägg hon vill ha, då får hon välja nåt annat. Ibland händer det att hon svarar att hon vill äta pasta med ketchup. Och ibland händer det faktiskt att hon får pasta med ketchup. Hon tycker det är en rolig och knasig grej, för hon är ju helt medveten om att det inte är frukostmat. Men ibland är det ju kul att göra nåt annorlunda, bara för sakens skull. Det betyder inte att hon kommer löpa amok och kräva pannkakor eller trerätters till frukost varje dag. Men dottern är en ganska lätthanterlig individ så det utgår ju från hur hon är (och hur vi är som föräldrar - skulle aldrig stå ut med att vara pedagogiskt fyrkantig hela tiden när det inte behövs).

 

[inverterad]

Skrev i fel tråd.

 

[Sedna]

Då är vi tydligen i olika diskussioner. Mitt svar till Emelie var att ge ett barn som är i ts barns situation en massa val kommer skapa oro och ångest. Ts återger att de gett val, de har inte fallit ut bra.

Nej riktigt så var det inte, då var du otydlig. Du vände dig till @Emelie381 och skrev att barn inte kan hantera val för att det är ångestskapande. Väldigt generella ordalag. Det är många som beskrivit hur de gör själva, du själv t.ex. Betyder ju inte att alla sätt skulle vara användbara för TS.

 

[Imogen]

Då är vi tydligen i olika diskussioner. Mitt svar till Emelie var att ge ett barn som är i ts barns situation en massa val kommer skapa oro och ångest. Ts återger att de gett val, de har inte fallit ut bra.

Då var du inte särskilt tydlig i ditt svar. Emelie inlägg handlade om hur hon gör med sitt eget barn. Ditt svar på det var:

Enligt psykologer så kan barn inte göra såna val. Att erbjuda det skapar bara oro och ångest. Det är lika konstigt som ”då får du intr se tv ikväll”.

Då menade du alltså inte "barn" som du skrev och inte Emelies barn som du citerade, utan barn som befinner sig i ts barns situation? Det var ju inte jättetydligt vad du menar då.

 

[Pontevecchio]

Nej riktigt så var det inte, då var du otydlig. Du vände dig till @Emelie381 och skrev att barn inte kan hantera val för att det är ångestskapande. Väldigt generella ordalag. Det är många som beskrivit hur de gör själva, du själv t.ex. Betyder ju inte att alla sätt skulle vara användbara för TS.

Fast du har inte nåt tolkningsföreträde, jag vet vad jag menade när jag skrev. Ja,jag skrev ju barn, det är väldigt generellt. Sen att det finns barn det funkar på innebär inte att det rekommenderas eller är bästa sättet jämt.

 

[Petruska]

"joho det gör man VISST!!".

fortsätter du då diskussionen?

Jag har ingen princip för den situationen. Det är ju ett samtal igång. Sådana går ju i lite vilken riktning som helst. Men om barnet är bara några år stort, så vet det ju att vi inte har någon tårta till hands. Men vi skulle ju kunna komma överens om att på lördag går vi baskemej ut på stan och äter tårta till frukost på fik.

 

[Pontevecchio]

Fast du har inte nåt tolkningsföreträde, jag vet vad jag menade när jag skrev. Ja,jag skrev ju barn, det är väldigt generellt. Sen att det finns barn det funkar på innebär inte att det rekommenderas eller är bästa sättet jämt.

Tillägg, att val skapar oro och stress är väl knappast något nytt? Lyfts fram varje gång barns stress diskuteras, det gäller inte bara små barn utan även de äldre som ska välja högstadie osv.

 

[Petruska]

Fortsätter: och får barnet en härdsmälta så får det. Jag fattar inte problemet här.

 

[Pontevecchio]

Jag har ingen princip för den situationen. Det är ju ett samtal igång. Sådana går ju i lite vilken riktning som helst. Men om barnet är bara några år stort, så vet det ju att vi inte har någon tårta till hands. Men vi skulle ju kunna komma överens om att på lördag går vi baskemej ut på stan och äter tårta till frukost på fik.

För att använda ditt ord låter det som ett lätt barn. En 3åring som kan referera till när lördag är. För det flesta treåringar kan det vara om 5 min lika gärna. och då får du diskutera igen.

 

[Pontevecchio]

Fortsätter: och får barnet en härdsmälta så får det. Jag fattar inte problemet här.

Att härdsmälta 23ggr varje morgon inte är härligt? för någon? Vi diskuterar väl metoder för att slippa konflikter och härdsmältor?

 

[Petruska]

För att använda ditt ord låter det som ett lätt barn. En 3åring som kan referera till när lördag är. För det flesta treåringar kan det vara om 5 min lika gärna. och då får du diskutera igen.

Då blir det i min erfarenhet en härdsmälta. Och när vi väl har överlevt den får vi tänka ut en frukoststrategi som kan funka. Jag ser inte problemet.

 

[Petruska]

Att härdsmälta 23ggr varje morgon inte är härligt? för någon? Vi diskuterar väl metoder för att slippa konflikter och härdsmältor?

Nej. Jag har aldrig ens hoppats slippa härdsmältor.

 

[Pontevecchio]

Då blir det i min erfarenhet en härdsmälta. Och när vi väl har överlevt den får vi tänka ut en frukoststrategi som kan funka. Jag ser inte problemet.

Det är den strategin jag efterfrågar. och diskuterar. Att säga "äsch det löser sig sen" verkar funka sisådär för ts faktiskt. Hon har inte funnit nån strategi liksom många andra föräldrar som kör fast. Jag har inte heller löst alla situationer men att låta barnet bestämma varje gång är inte en fungerande strategi.

 

[Kattennizze]

Tuff situation men jag tror som du skriver absolut att det blir lättare i höst när han är 3,5! Har absolut haft mycket krångel med påklädning med barnen, speciellt i 2,5-3-årsåldern, men mer på nivån att man säger ”okej då åker vi utan kläder” och sen har de insett ute på trappan att det nog är trevligt med kläder ändå. Men det jag tycker har blivit lättare någon gång efter treårsåldern är att de börjat förstå konsekvenser på ett helt annat sätt, t.ex. ”om jag inte klär på mig fryser jag”, ”om jag inte borstar tänderna kan det bli hål i tänderna” ”om jag slår någon gör det ont på den/personen blir arg”. När de är 2,5 ger de liksom blanka katten i om man säger att de får hål om man inte borstar tänderna och fortsätter skrika ”neeeeeejjjj!!”, medan man kan resonera på ett helt nytt sätt med en 3,5-åring. Så är min erfarenhet i alla fall!

Det här beskriver ju hur lätta barn är. Vissa barn skulle gå nakna i -25 om de kunde, kläder hade inte varit ett alternativ helt enkelt. Det är de barnen vi pratar om i denna tråd. Hur gör man då om man inte vill brotta ned barnet, hålla fast det och tvinga på kläder, hota, skamma etc?

 

[Petruska]

Det är den strategin jag efterfrågar. och diskuterar. Att säga "äsch det löser sig sen" verkar funka sisådär för ts faktiskt. Hon har inte funnit nån strategi liksom många andra föräldrar som kör fast. Jag har inte heller löst alla situationer men att låta barnet bestämma varje gång är inte en fungerande strategi.

Jag har förstått att du vill ha en snabb och säker lösning för ts. Ts själv framstår dock som mindre jäktad på den punkten, sas. Jag har som sagt ingen snabb lösning, och de som presenterats - "nej är nej" och "fasta ramar", att gå iväg och lämna barnet m fl - tror jag inte på. Flera av dem är även kränkande mot barnet.

 

[inverterad]

Till TS @Eli - är ungen så verbal att ni kan prata om kläder och hur kläder känns när ni inte är i situationen där det blir upprörda känslor?

 

[Raderad medlem 19815]

Mina ungar har val och förhandlingsutrymme 99 gånger av 100. Den hundrade gången inte, i frågor som tandborstning och medicin med mera.

Hur gör du rent praktiskt när du säger att det inte finns förhandlingsutrymme med t ex tandborstningen? Håller fast och öppnar munnen med våld och kör in tandborsten?

 

[Sedna]

Fast du har inte nåt tolkningsföreträde, jag vet vad jag menade när jag skrev. Ja,jag skrev ju barn, det är väldigt generellt. Sen att det finns barn det funkar på innebär inte att det rekommenderas eller är bästa sättet jämt.

Jag tycker du varit otydlig och förklarar varför jag diskuterat med dig. Finns väl ingen som presenterat någon universallösning? Antar att det inte var syftet när du beskrev dina sätt heller.

Men nog tycker jag att man kan rekommendera valmöjlighet om barnet kan hantera det. Det är ett sätt som är utvecklande och jag-stärkande.

 

[Thera]

Hur gör du rent praktiskt när du säger att det inte finns förhandlingsutrymme med t ex tandborstningen? Håller fast och öppnar munnen med våld och kör in tandborsten?

Fast grejen är ju att det inte går så långt när det är klargjort från början att tandborstning inte är förhandlingsbart.

Att köra in nån borste med våld hoppas jag inte nån gör.