I Danmark ska man ringa och "boka" tid till akuten. Man måste alltså ringa till sjukhuset och få en tid. Jag var i Danmark i slutet av förra året och blev då vid ett tillfälle tillsagd av dem att åka in till kl XX (bodde hos en danska som skötte den där biten åt mig, eftersom hen visste hur det funkade med allt). Väl där kom det in en äldre dam som inte ringt - hon fick gå ut och ringa först och sen komma in. (Man får alltså en ca-tid. För att det inte ska vara helt proppfullt i väntrummen, antar jag.. Tror dock inte att de skulle kunna neka om man stapplar in med en uppenbart mycket allvarlig skada, det skulle kännas väldigt märkligt..)
Anyway, i Sverige ringer jag för det mesta 1177. Mest bara för att kolla vart jag ska, men so far har svaret alltid varit detsamma, nån remiss har jag dock aldrig fått (inte nämnts, heller) utan mest bara beskedet att jag bör åka in och kolla och beskedet att "den akutmottagningen är närmast". Sist fick jag tipset att åka till en annan mottagning, men det var tur att jag inte gjorde det för skadan visade sig vara en annan än jag/vi trodde (ful fraktur istället för ur led). Väl på akuten har de alltid prioriterat om ifall ett riktigt allvarligt fall kommer in och de som sitter i väntrummet har mindre allvarliga åkommor/skador, iaf när jag varit inne. Men nekad att träffa en läkare när man kommer in akut, det har jag aldrig varit med om att bli (och då har jag aldrig kommit in med extrema skador, t.ex., utan ofta har jag blivit tillsagd att åka in av 1177 och sen har läkaren snabbt bedömt att jag ska åka hem och avvakta). Däremot var det en dam som blev hemskickad från väntrummet sist jag var in, men jag vet inte vad hon sökte vård för.
Det är inte alltid helt lätt vare sig att beskriva eller att bedöma över telefon, såklart. Har nån en öppen fraktur så är det rätt uppenbart för de flesta att personen behöver vård direkt, likaså om nån ligger medvetslös och halvt täckt med blod. Men så är det gråzonerna, det där som kanske inte är helt uppenbart akut men likväl inte självklara "vi avvaktar ett par dygn och ser vad som händer".
För att återgå till ämnet (delvis kopplat till ovan), så ser jag absolut nyttan med en liknande för djur. Men jag ser också svårigheten med att ro ihop det i praktiken. Dels med kunnig personal som vill jobba där, dels med vem som ska stå för kostnaderna för arrangemanget (flera förslag finns säkert. Men de ska vara med på det tåget också.). Jag ser också liknande svårigheter som jag idag upplever med 1177, gällande just frågor som i slutändan betyder "Ska jag åka in eller inte?" - det verkar vara (och är säkert också) knepigt att avgöra på telefon. Jag själv har blivit tillsagd att åka in flertalet gånger, då bedömningen gjorts att jag minst borde röntgas igenom ordentligt, men väl inne på akuten har jag blivit petad på i två minuter och sen hemskickad. Många jag känner har samma erfarenhet, att lite "vad man än säger så ska man åka in". Medan andra jag träffat, senast häromdagen, har motsatt erfarenhet.
Så.. Jag ser helt klart nyttan. Men jag ser inte riktigt vad skillnaden blir i praktiken för en djurägare, jämfört med att ringa direkt till jourhavande. Ringer man innan man kommer in akut (vilket iaf de kliniker jag haft kontakt med velat att man gör), så vet de att man kommer och varför. Sett till rådgivningen har personalen i andra änden samma förutsättningar som på en "rådlinje": att försöka ge rätt råd utifrån ett telefonsamtal. Och att ha numret till jourhavande i mobilen, ser jag som ingen svårighet med egentligen.