1177 för djur

Fast det blir ändå lite mera problem med dom här diffusa problemen som kan vara allvarligt men inte behöver vara allvarligt. Djur kan ju inte prata och beskriva hur dom känner sig, är ju omöjligt att veta hur mycket dom döljer osv. Det är ju en anledning till att man iallafall jag oftast åker in oavsett. Det blir ju mer eller mindre omöjligt för dom att råda om någonting utan att ha känt igenom djuret.

Och är det mer konkreta saker som tex ormbett eller liknande, eller påkörda djur och så, då åker man ju in med dom ändå.

Vi människor som ringer in till sådana nummer kan ju förklara vad problemet är, hur vi mår osv.

Jag har lantbruksdjur (får) förutom hästar och några katter. För de som betalar medlemsavgiften till djurhälsovården, så finns det ett "1177" att ringa under vardagar. Man får hjälp med olika frågeställningar som har med hälsa att göra, allt från: "Är det dags att ta träckprov" och tolkningen av träckprovet, till att få vissa preparat som t.ex. E-selen i sprayflaska, som inte kan köpas i handeln, utskrivna, eller råd om behandling av skador, sjukdomar och inte misnt problem med nyfödda lamm.

Den här tjänsten är oändligt värdefull, eftersom många (distrikts-) veterinärer bara har grundkunskaper om får och fårsjukdomar (har blivit mycket bättre på senare år dock), och jag har svårt att förstå varför man INTE skulle önska sig en liknande tjänst för häst, katt, hund, kanin och många andra djur.

De som skulle jobba under helger, kvällar och nätter på en sådan jourtjänst för frågor, kan sitta utspridda i hela landet, och jag slipper väcka "min" veterinär mitt i natten, som istället kan komma utvilad till mig nästa dag...
 
Jag har lantbruksdjur (får) förutom hästar och några katter. För de som betalar medlemsavgiften till djurhälsovården, så finns det ett "1177" att ringa under vardagar. Man får hjälp med olika frågeställningar som har med hälsa att göra, allt från: "Är det dags att ta träckprov" och tolkningen av träckprovet, till att få vissa preparat som t.ex. E-selen i sprayflaska, som inte kan köpas i handeln, utskrivna, eller råd om behandling av skador, sjukdomar och inte misnt problem med nyfödda lamm.
Sådana råd kan jag tänka mig är bra, när det handlar om träckprover och råd om vissa preparat osv. Men just när djuret är dåligt då har jag lite svårt att se vad det tjänar till att ringa då man inte vet alltid hur mycket djuren döljer. Men det är väl en fråga mer hur man som individ vågar avvakta eller inte iofs. Jag hade nog inte haft nytta av den tror jag, inte i den bemärkelsen att jag skulle ringa dom ifall djuret är sjukt iallafall.
 
Skillnaden för djurägaren är att du aldrig mer behöver skriva upp ett nummer, antingen kan du 1188 eller så hänvisar/kopplar 1177 dit, så även hundvakter och den som hittar din katt påkörd vet vart den ska ringa..
Men den större skillnaden blir för jourveterinärer som inte behöver diskutera enklare fall i telefon på jourtid och för veterinärstationer som inte behöver ha någon telefonkö..

För mig är det så naturligt att alltid ha aktuella nummer till veterinär, dock, eftersom jag ändå behöver de numren emellanåt (om inte annat så är det ju lite rutingrejer på både katten och hästen årligen). Vanan är djupt rotad sen jag hade tamråttor - ett djur som många veterinärer inte har tillräcklig kunskap om ( = väsentligt att ha numret till de som kan tillgängligt). Därav att jag inte tänker på den skillnaden för egen del, men ser absolut poängen för andra (tänker väl isf främst på dem som inte har djur själva).
 
Fast det blir ändå lite mera problem med dom här diffusa problemen som kan vara allvarligt men inte behöver vara allvarligt. Djur kan ju inte prata och beskriva hur dom känner sig, är ju omöjligt att veta hur mycket dom döljer osv. Det är ju en anledning till att man iallafall jag oftast åker in oavsett. Det blir ju mer eller mindre omöjligt för dom att råda om någonting utan att ha känt igenom djuret.

Och är det mer konkreta saker som tex ormbett eller liknande, eller påkörda djur och så, då åker man ju in med dom ändå.

Vi människor som ringer in till sådana nummer kan ju förklara vad problemet är, hur vi mår osv.


Vad är skillnaden då att ringa jourvet från att ringa sjukvårdsrådgivning/hänvisning?
den sistnämnda sitter med veterinärkunskaper och en dator och svara direkt på ditt samtal, denne vet om du bör åka in till jourvet eller direkt till annan klinik med specialist eller vänta till nästa vardag.
Jourvet kanske du får vänta en timme på att denne ringer upp för det första.. Sedan kanske denne inte är specialiserad på ditt djurslag och inte heller är den som kommer att ta hand om ditt djur när du kommer in iallafall, så varför inte prata med kundtjänst?..

Jag har aldrig skrivit att ett telefonsamtal ska ersätta vård på något vis, utan att det ska fungera som 1177 gör för oss med både rådgivning och hänvisning till vilken vård som är lämpligast..
 
Sådana råd kan jag tänka mig är bra, när det handlar om träckprover och råd om vissa preparat osv. Men just när djuret är dåligt då har jag lite svårt att se vad det tjänar till att ringa då man inte vet alltid hur mycket djuren döljer. Men det är väl en fråga mer hur man som individ vågar avvakta eller inte iofs. Jag hade nog inte haft nytta av den tror jag, inte i den bemärkelsen att jag skulle ringa dom ifall djuret är sjukt iallafall.

1177 är rådgivning också, jag har inte skrivit att 1177 för djur skulle vara enbart akutsamtal..
 
@BeastieBabe jag tycker det överlag getts massor med kloka reflektioner i tråden som besvarar det du frågar om ang hur folk tänker ? Det känns som du letar efter svar du gillar bättre ? :confused: Tycker du fått massor med kloka svar och vändande och vridande på för och nackdelar att beakta osv .
 
Jag har svårt att se vad en sådan tjänst skulle tillföra, och vem som skulle vara intresserad av att finansiera den. Jag har nummer till våra vanliga veterinärer (häst resp smådjur), två närmsta djursjukhus samt veterinärstation med jour inlagt i telefonen. Det går alldeles utmärkt att ringa någon av dem oavsett tid på dygnet för råd och bedömning, något man högst sannolikt hade fått göra ändå efter samtal till "rådgivningsnumret" för med det antal kliniker och djursjukhus som finns i landet med olika öppettider och bemanning så ser jag det som omöjligt att man från "rådgivningen" skulle kunna administrera den kontakten.

Om en dåligt förbered djurägare eller helt utomstående träffar på ett akut skadat djur så är det väl bara att fiska upp mobilen ur fickan? Jag känner inte en enda människa utan tillgång till internet och sökfunktion i mobilen idag, och skulle det nu vara så så är det inte svårare än att ringa valfri nummerupplysning och säga "Hej, jag är här och behöver prata med närmsta smådjurssjukhus".
 
Jag har svårt att se vad en sådan tjänst skulle tillföra, och vem som skulle vara intresserad av att finansiera den. Jag har nummer till våra vanliga veterinärer (häst resp smådjur), två närmsta djursjukhus samt veterinärstation med jour inlagt i telefonen. Det går alldeles utmärkt att ringa någon av dem oavsett tid på dygnet för råd och bedömning, något man högst sannolikt hade fått göra ändå efter samtal till "rådgivningsnumret" för med det antal kliniker och djursjukhus som finns i landet med olika öppettider och bemanning så ser jag det som omöjligt att man från "rådgivningen" skulle kunna administrera den kontakten.

Om en dåligt förbered djurägare eller helt utomstående träffar på ett akut skadat djur så är det väl bara att fiska upp mobilen ur fickan? Jag känner inte en enda människa utan tillgång till internet och sökfunktion i mobilen idag, och skulle det nu vara så så är det inte svårare än att ringa valfri nummerupplysning och säga "Hej, jag är här och behöver prata med närmsta smådjurssjukhus".

Som jag skrev tidigare, så tror jag att försäkringsbolagen skulle kunna gå ihop om en sådan tjänst, helt enkelt för att det skulle kunna bli lönsamt för dem, i form av mindre kostnader i form av utbetalningar på försäkringarna. Dessutom så skulle det kunna finnas ett intresse från Jordbruksverket/länsstyrelserna i och med deras ansvar för djurskydd.

Endera därför att djurägare söker vård i tid (inte för sent, och inte "i onödan"), och dessutom genom att ge hälsorådgivning (t.ex. om avmaskning, i foderfrågor, frågor om regler för djurhållning m.m.), så kan vi få friskare djur som helt enkelt kräver mindre vård. Och dessutom som djurägare, som håller på och knåpar med t.ex. ett stallbygge på helgen, så kan man få förklarat (eller hänvisat till rätt information) vilka regler som gäller om t.ex. mått.

Ett exempel är att det idag är ganska krångligt att ta reda på om någon verkligen har ett SE-nummer (man måste ringa jordbruksverket), så om en potentiell köpare av livdjur dyker upp på helgen, så kan jag inte slutföra en sådan affär just då, och då kanske det inte blir någon affär alls.

Några här verkar ha snöat in på "boka tid - förmedla tid hos veterinär", bredda ert tänkande, tänk allmän djurvälfärd istället och tänk också att det finns massor med småbesättningar av får, getter, höns, myskankor och allt möjligt därute, inte bara hundar, katter och hästar.

Det verkar som att ni som redan vet vilka veterinärstationer som finns i er närhet, och som ni är nöjda med är ointresserade, men det är ju inte så konstigt, utan tjänsten är ju till för "de andra", alltså dem som ännu inte råkat ut för det ni råkat ut för, och som inte har alla nummer uppskrivna eller i inlagda i mobilen.

Dessutom så är det inte så lätt att söka på internet när man bor långt ute på landet, vi har i mitt område i bästa fall så mycket kontakt via mobiltelefon att man kan ringa samtal via GSM.
Att använda mobiltelefonen (smarttelefon eller ej) som minisurfplatta, får man öva på när man åker till staden...

Närmsta smådjurssjukhus här i trakten, ligger dessutom 10 mil bort, medan flera duktiga veterinärer med välutrustade mottagningar finns betydligt närmare, så de första frågorna från den som tar emot samtalet ska nog vara "vad har du/djuret för problem, vilken sorts djur är det m.m."
 
Som jag skrev tidigare, så tror jag att försäkringsbolagen skulle kunna gå ihop om en sådan tjänst, helt enkelt för att det skulle kunna bli lönsamt för dem, i form av mindre kostnader i form av utbetalningar på försäkringarna. Dessutom så skulle det kunna finnas ett intresse från Jordbruksverket/länsstyrelserna i och med deras ansvar för djurskydd.

Endera därför att djurägare söker vård i tid (inte för sent, och inte "i onödan"), och dessutom genom att ge hälsorådgivning (t.ex. om avmaskning, i foderfrågor, frågor om regler för djurhållning m.m.), så kan vi få friskare djur som helt enkelt kräver mindre vård. Och dessutom som djurägare, som håller på och knåpar med t.ex. ett stallbygge på helgen, så kan man få förklarat (eller hänvisat till rätt information) vilka regler som gäller om t.ex. mått.

Ett exempel är att det idag är ganska krångligt att ta reda på om någon verkligen har ett SE-nummer (man måste ringa jordbruksverket), så om en potentiell köpare av livdjur dyker upp på helgen, så kan jag inte slutföra en sådan affär just då, och då kanske det inte blir någon affär alls.

Några här verkar ha snöat in på "boka tid - förmedla tid hos veterinär", bredda ert tänkande, tänk allmän djurvälfärd istället och tänk också att det finns massor med småbesättningar av får, getter, höns, myskankor och allt möjligt därute, inte bara hundar, katter och hästar.

Det verkar som att ni som redan vet vilka veterinärstationer som finns i er närhet, och som ni är nöjda med är ointresserade, men det är ju inte så konstigt, utan tjänsten är ju till för "de andra", alltså dem som ännu inte råkat ut för det ni råkat ut för, och som inte har alla nummer uppskrivna eller i inlagda i mobilen.

Dessutom så är det inte så lätt att söka på internet när man bor långt ute på landet, vi har i mitt område i bästa fall så mycket kontakt via mobiltelefon att man kan ringa samtal via GSM.
Att använda mobiltelefonen (smarttelefon eller ej) som minisurfplatta, får man öva på när man åker till staden...

Närmsta smådjurssjukhus här i trakten, ligger dessutom 10 mil bort, medan flera duktiga veterinärer med välutrustade mottagningar finns betydligt närmare, så de första frågorna från den som tar emot samtalet ska nog vara "vad har du/djuret för problem, vilken sorts djur är det m.m."

Försäkringsbolagen? Hur många av landets djur är försäkrade? Av mina är det ca hälften. Varför skulle fördäkringsbolagen vilja stå för dem? På vilket sätt skulle det minska kostnaderna som djurägarna utnyttjar försäkringen för? Samma behandling lär väl utföras oavsett om det föregåtts av telefonrådgivning eller ej?

Som jag skrev, kan man inte surfa kan man ringa till nummerupplysningen och få hjälp (åtminstone den största kan söka från där du står och få upp vad som ligger närmst). Kan du inte ringa pga täckning är du dåligt hjälpt av telefonrådgivning också...

Tillägg: Att försäkringsbolagen skulle vilja betala för att du ska kunna ringa en lördag och fråga om takhöjd i stall eller SE-nummer är nästan skrattretande. SJV och LS är väl skattefinansierade? Staten subventionerar inte djursjukvård och Djurskyddet går redan på knäna på de flesta håll i landet.
 
Försäkringsbolagen? Hur många av landets djur är försäkrade? Av mina är det ca hälften. Varför skulle fördäkringsbolagen vilja stå för dem? På vilket sätt skulle det minska kostnaderna som djurägarna utnyttjar försäkringen för? Samma behandling lär väl utföras oavsett om det föregåtts av telefonrådgivning eller ej?

Som jag skrev, kan man inte surfa kan man ringa till nummerupplysningen och få hjälp (åtminstone den största kan söka från där du står och få upp vad som ligger närmst). Kan du inte ringa pga täckning är du dåligt hjälpt av telefonrådgivning också...

Tillägg: Att försäkringsbolagen skulle vilja betala för att du ska kunna ringa en lördag och fråga om takhöjd i stall eller SE-nummer är nästan skrattretande.

-
 
Det jag ser i den här tråden är mycket av "not invented here" syndromet, en oförmåga att vilja sätta sig in andras situation, och dessutom en hög grad av självgodhet.

"Not invented here"-syndromet innebär att när någon kommer med en potentiellt god idé, så gör man sitt bästa för att hitta fel och dissa det uppslaget, och helst, om kan, trycka ner idé-givaren i skorna.
Är vanligt i näringslivet, när en mindre känd/lågstående medarbetare/arbetsgrupp får en idé om någon förbättring. Inte sällan så tar sedan "chefen" med sig den idén (något putsad) högre upp i hierarkin och ser till att få både löneförhöjning och mera inflytande.

Bara för att man själv genom åren har skaffat sig järnkoll på vilka de bästa veterinärerna i trakten är, hur man ska manipulera Google att ge vettiga svar på sökningar, och ens att förstå vilka frågor man borde ställa, innebär inte att alla är lika duktiga och förutseende.

En idé behöver inte vara färdig, eller ens riktigt rätt, ur en klok diskussion om en idé, kanske något annat än ursprungsidén växer fram...

Om frågorna som ställs genom att uppslaget analyseras och vidareutvecklas är sådana som t.ex.:

"Hur kan man hjälpa villrådiga djurägare med hälsoråd"

"Kan djurägare tillräckligt om regler för djurhållning?"

"Finns det "oberoende foderrådgivning" för häst, hund katt och hur hittar man denna i så fall?"

"Hur ska minska riskerna för resistens problematik avseende parasiter på betesdjur?"

då kanske vi kan hitta en bas för någon sorts online och/eller uppringd generell rådgivning.

Att slänga ur sig "vem ska betala" är ett typiskt "not invented here" svar. Idén kan vara bra, är den tillräckligt bra i en vidareutvecklad form, så går det att hitta finansiering...

Att påstå att "sådan rådgivning behövs inte, allt går ändå att hitta på internet" är också en del av "not invented here", sådana påståenden kan tolkas som: "vadå, jag har ju letat och hittat vad jag behöver, då kan minsann alla andra göra det också, så varför ska "de andra", få hjälp som jag inte fick"...

Så prova nu att öppna era sinnen, om det fanns en rådgivning om hälsorelaterade frågor, via telefon och/eller internet, som liknar "1177", vad skulle den då innehålla?
 
Det jag ser i den här tråden är mycket av "not invented here" syndromet, en oförmåga att vilja sätta sig in andras situation, och dessutom en hög grad av självgodhet.

"Not invented here"-syndromet innebär att när någon kommer med en potentiellt god idé, så gör man sitt bästa för att hitta fel och dissa det uppslaget, och helst, om kan, trycka ner idé-givaren i skorna.
Är vanligt i näringslivet, när en mindre känd/lågstående medarbetare/arbetsgrupp får en idé om någon förbättring. Inte sällan så tar sedan "chefen" med sig den idén (något putsad) högre upp i hierarkin och ser till att få både löneförhöjning och mera inflytande.

Bara för att man själv genom åren har skaffat sig järnkoll på vilka de bästa veterinärerna i trakten är, hur man ska manipulera Google att ge vettiga svar på sökningar, och ens att förstå vilka frågor man borde ställa, innebär inte att alla är lika duktiga och förutseende.

En idé behöver inte vara färdig, eller ens riktigt rätt, ur en klok diskussion om en idé, kanske något annat än ursprungsidén växer fram...

Om frågorna som ställs genom att uppslaget analyseras och vidareutvecklas är sådana som t.ex.:

"Hur kan man hjälpa villrådiga djurägare med hälsoråd"

"Kan djurägare tillräckligt om regler för djurhållning?"

"Finns det "oberoende foderrådgivning" för häst, hund katt och hur hittar man denna i så fall?"

"Hur ska minska riskerna för resistens problematik avseende parasiter på betesdjur?"

då kanske vi kan hitta en bas för någon sorts online och/eller uppringd generell rådgivning.

Att slänga ur sig "vem ska betala" är ett typiskt "not invented here" svar. Idén kan vara bra, är den tillräckligt bra i en vidareutvecklad form, så går det att hitta finansiering...

Att påstå att "sådan rådgivning behövs inte, allt går ändå att hitta på internet" är också en del av "not invented here", sådana påståenden kan tolkas som: "vadå, jag har ju letat och hittat vad jag behöver, då kan minsann alla andra göra det också, så varför ska "de andra", få hjälp som jag inte fick"...

Så prova nu att öppna era sinnen, om det fanns en rådgivning om hälsorelaterade frågor, via telefon och/eller internet, som liknar "1177", vad skulle den då innehålla?

Hej. Detta är ett diskussionsforum. Här diskuterar vi saker. Ibland tycker inte alla likadant, men sällan hänvisas till ovan nämnda "syndrom" för det.

JAG ser varken behov för eller rimlig lösning på idén som presenteras i trådstarten, och har presenterat mina skäl för det. Här. På ett diskussionsforum. Som svar på frågorna i första inlägget. Det har inget alls att göra med att det inte var JAG som kläckte idén.

Härmed lämnar jag tråden. FFS.
 
@skogaliten jag ser faktiskt inte alls det du påstår i ditt inlägg . Jag ser folk som svarar utifrån sitt tyckande och motiverar varför. Ditt inlägg kan ses som ngn form av "härskarteknik" däremot när du diagnosticerar folks tyckande inkl deras motiveringar till sitt tyckande .
 
@skogaliten jag ser faktiskt inte alls det du påstår i ditt inlägg . Jag ser folk som svarar utifrån sitt tyckande och motiverar varför. Ditt inlägg kan ses som ngn form av "härskarteknik" däremot när du diagnosticerar folks tyckande inkl deras motiveringar till sitt tyckande .
...Och jag ser precis motsatsen, alltså att TS ursprungliga fråga endast blir nersablad, med hjälp av diverse former av häskartekniker...
 
...Och jag ser precis motsatsen, alltså att TS ursprungliga fråga endast blir nersablad, med hjälp av diverse former av häskartekniker...
Vad märkligt, eftersom du är den enda som diagnosticerat alla svarande . Jag läser det helt annorlunda . Du har ju diagnosticerat samtliga med "not invented here" på eget bevåg och tycker folk ska diskutera på det sätt du själv tycker enligt det . Ingen annan verkar ha ngt problem att ventilera sina ståndtaganden och motivera dem även att folk tycker annorlunda . Tråden känns otroligt normal i fråga om normalt diskussionsätt och därutöver är tråden intressant och givande tror jag för alla rent allmänt .
 
Senast ändrad:
Som jag skrev tidigare, så tror jag att försäkringsbolagen skulle kunna gå ihop om en sådan tjänst, helt enkelt för att det skulle kunna bli lönsamt för dem, i form av mindre kostnader i form av utbetalningar på försäkringarna. Dessutom så skulle det kunna finnas ett intresse från Jordbruksverket/länsstyrelserna i och med deras ansvar för djurskydd.

Endera därför att djurägare söker vård i tid (inte för sent, och inte "i onödan"), och dessutom genom att ge hälsorådgivning (t.ex. om avmaskning, i foderfrågor, frågor om regler för djurhållning m.m.), så kan vi få friskare djur som helt enkelt kräver mindre vård. Och dessutom som djurägare, som håller på och knåpar med t.ex. ett stallbygge på helgen, så kan man få förklarat (eller hänvisat till rätt information) vilka regler som gäller om t.ex. mått.

Ett exempel är att det idag är ganska krångligt att ta reda på om någon verkligen har ett SE-nummer (man måste ringa jordbruksverket), så om en potentiell köpare av livdjur dyker upp på helgen, så kan jag inte slutföra en sådan affär just då, och då kanske det inte blir någon affär alls.

Några här verkar ha snöat in på "boka tid - förmedla tid hos veterinär", bredda ert tänkande, tänk allmän djurvälfärd istället och tänk också att det finns massor med småbesättningar av får, getter, höns, myskankor och allt möjligt därute, inte bara hundar, katter och hästar.

Det verkar som att ni som redan vet vilka veterinärstationer som finns i er närhet, och som ni är nöjda med är ointresserade, men det är ju inte så konstigt, utan tjänsten är ju till för "de andra", alltså dem som ännu inte råkat ut för det ni råkat ut för, och som inte har alla nummer uppskrivna eller i inlagda i mobilen.

Dessutom så är det inte så lätt att söka på internet när man bor långt ute på landet, vi har i mitt område i bästa fall så mycket kontakt via mobiltelefon att man kan ringa samtal via GSM.
Att använda mobiltelefonen (smarttelefon eller ej) som minisurfplatta, får man öva på när man åker till staden...

Närmsta smådjurssjukhus här i trakten, ligger dessutom 10 mil bort, medan flera duktiga veterinärer med välutrustade mottagningar finns betydligt närmare, så de första frågorna från den som tar emot samtalet ska nog vara "vad har du/djuret för problem, vilken sorts djur är det m.m."

Det blir liksom inte rimligt att ha en sådan tjänst som du beskriver...för att du ska kunna få svar på allt det du vill kunna få svar på på en helg krävs dels en djursjukvårds- och hälsovårdskunnig för smådjur, en för häst, en för lantbruksdjur, dels en som är kunnig i byggnadsregler, en med breda kunskaper i utfodring, (och det är en enorm skillnad på att vara insatt i utfodring för hund kontra häst kontra gris kontra fåglar osv), någon som kan allt det byråkratiska angående produktionsplatser, någon med specialkunskap om djurskydd.... Listan blir längre och längre, det är helt enkelt i te möjligt att en person ska kunna sitta i ett fall center och kunna svara på en så stor spännvidd av frågor,mutan det krävs ett antal personer. Och de är inte intresserade av att jobba ideellt utan vill ha bra betalt för att arbeta kvällar, helger och nätter. Med all rätt. Och knäckfrågan blir då faktiskt vem som ska betala. Vare sig försäkringsbolagen eller SJV är intresserade av att stå för detta då det helt enkelt inte finns någon möjlighet att få det lönsamt. Och vill man knåpa med stallbygge eller sälja livdjur under helgen får man helt enkelt se till att ha framförhållning att ha kollat fakta på vardagen innan. Eller göra som den som skulle sitta i ditt föreslagna fall center sannolikt skule få göra - söka på internet!
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp