Sv: 11-orna version 2.0
Åh fy vad tråkigt med kvarka! Hoppas stoet håller sig friskt. Ser fram emot bilder!
Quimero: Vilken himla tur att det gick bra! Det är i de lägena som man är så tacksam att ha lugna coola hästar... Skönt att han tog allt med ro!
Charlottee: Skönt att han verkar piggare! Hoppas ni får svar nån gång så ni får veta vad det är, aldrig kul att inte veta...
KL
Här känns allt bara skit... Varning för roman.
Koronn är väl egentligen varken bättre eller sämre. Pigg och matglad, ingen feber. Men han har så himla olika perioder som är bra och dåliga, och de dåliga är rent utsagt ett helvete att behöva bevittna... Hans ben som han skadade sig på kan mitt ut från ingenstans haka upp sig helt. Det blir helt utsträckt, stelt och orörligt och hoven hamnar mellan frambenen, och han får inte loss det! Så kan han stå och gå långa stunder då man ser hur ont det gör. Ögonen bara skriker ut hur smärtsamt det är! Sen när det väl släpper är det som om han inte längre har nån koll alls på benet och då hänger det bara där helt slappt, han kan kota över helt och stå på kotan utan att han märker vad som händer.
Hittills har ingen trott mig när jag förklarat. I torsdags när de var här skrev de att det var en fyragradig hälta och att han belastade benet, men de såg honom när han var som bäst. Så idag var det en annan veterinär här och kollade, och hon fick se honom på alla plan. I början låg han ner och vilade och ville inte riktigt kliva upp, men upp kom han och traskade med så snällt ut på gången. Vet kikade på såret och stygnen ser fortsatt jättefina ut, så hon ville se honom lite mer i rörelse så han fick ta en minipromenad på gården. Duktiga älskade lilla killen följde med hur snällt som helst. Haltade runt med mig en stund medan vet filmade för att kunna skicka vidare till kliniken. Hon lovade att skicka den till mig också så jag kanske kan visa upp den här sen...
Inne i stallet igen skulle det tvättas ordentligt. Koronn hade legat ner på den sidan så det hade fastnat spån i stygnen, plus att dränen åkt ut flera cm och det blödde såklart. Han var jättesnäll och stod med huvudet i min famn hela tiden. Det rakades lite mer runt för att försöka fästa en kompress lite bättre, men vet sa efter att ha försökt att det är bättre att ha honom utan när den ändå sitter så dåligt. Sen skulle hon kolla hur det var med dränet. Det satt löst och innan jag hann fatta vad hon gjorde så drog hon ut hela. Det gjorde alldeles uppenbart helt fruktansvärt ont för efteråt stod hela hästen och skakade från topp till tå, så pass mycket att frambenen nästan vek sig och han knep ihop ögonen hårt.
Så nu blir det till att försöka hålla det hålet öppet ändå...
Mitt i allt så hakade då benet upp sig... Vet såg väldigt paff ut och sa att hon först nu förstod vad jag menade. Hon hann treva rätt på mobilen och ta kort, och strax efter det släppte det och han kotade över, så då fick hon även kort på det. Då var vi egentligen klara med honom och skulle bara ta in honom i boxen igen, men så hakade det upp sig igen och det ville inte släppa. Han stod jättelänge med hela benet spikrakt, hoven framme vid frambenen och ögonen uppspärrade. Vet bad mig att ta in honom i boxen medan hon filmade, och stackars stackars liten hoppade så tappert bredvid mig, benet ville inte alls lossna och han skuttade hela vägen in i boxen på tre ben. Väl där inne släppte det igen och han kotade genast över... Vet var glad att hon fått det på film, men tekniken svek henne och mobilen hade inte filmat... Jag är ändå väldigt glad att hon såg det, nu är det nån mer som sett det och kan förstå vad jag menar. Hon gav mig inga högre förhoppningar innan hon åkte härifrån...
Ett par timmar senare ringde hon upp igen och hade pratat med kliniken. Den vetten hade förklarat det som patellaupphakningar som kunde bero på att han är ung och outvecklad i leden, men att jag ville ta dit hästen för röntgen eller ultraljud tyckte han var onödigt, för han trodde inte att det skulle synas nåt...
Så rådet blev: "Avvakta och se..." Åh vad jag är less på de orden nu! I slutet på veckan ska vi tydligen börja gå lite korta promenader för att leden inte ska läka fel som jag fattade det, lite otydligt blir det...
Så min lilla krigare står fortfarande i boxen, pigg och uttråkad, fantastiskt snäll och mysig. Han verkar ha kommit över spruträdslan - skönt. Det var egentligen sista i morse men nu får han förlängt minst fyra dagar till. Alla veterinärer har berömt honom som det trevligaste åringen de nånsin träffat på. Det är ju åtminstone kul att höra.