Där jag jobbade när jag var i 20-årsåldern var verksamheten till stor del uppbyggd kring timanställda så man hade alltid telefonen nära och ställde alltid upp. För man ville inte halka ner på telefonlistan och riskera att inte få jobb.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Tycker det är tråkigt att dom inte får någon ersättning, skulle vara så värda det.Maken är frivillig sjöräddare. Han ligger i jour ca 1600h per år. Han får i princip 0kr i ersättning. Han har både sovande jour, dagjour och patrullerande jour. På sovande och dagjour kan han göra andra saker. Han behöver dock vara så pass nära båten att han kan lämna bryggan ombytt på 15 minuter med full besättning. Någon ska vara vid båten på 5 minuter. Olika personer beroende på schema. Maken kan vara både skeppare, besättningsman, befälhavare, gruppansvarig, räddningsansvarig, SOS-ansvarig (heter något annat har jag för mig).
De veckor han har jour övar de minst en kväll/natt. Då är de borta mellan 3-6h om de inte får larm. Får de larm vet jag aldrig när han kommer hem.
På makens brygga har de schema som rullar var tredje vecka. Jouren är obligatorisk. De som inte kan ta sin jour utesluts efter ett tag. Det går att byta sitt pass om det händer något speciellt. Det finns speciella rutiner för det.
Även om han inte får betalt är det uppbyggt som ett vanligt jobb. Man har åtagit sig en arbetsuppgift och den förutsätts man fullfölja.
Har man åtagit sig är man tvingad att fullfölja detta. I annat fall får man inte vara med. Då utesluts man. Det är precis som ett vanligt jobb. Man får ”sparken”.
Jag önskar också att de fick någon typ av ersättning. De är de verkligen värda. Skrattretande ibland att sjöräddningen ofta är på plats innan både kustbevakningen, sjöpolisen och brandkår när det bara är sjöräddarna som är där utan ersättning.
Mvh Miks
Du får det att låta förenklat och som att de är en fritidsaktivitet som man skrivit upp sig på. Det är betydligt allvarligare än så.Skillnaden är ju att du i en frivillig organisation inte har den rättigheten. Vill du inte jobba jour så får du inte vara med och du kan enkelt lämna.
Men på ett avlönat yrke, kan arbetsgivaren tvinga dig att plötsligt jobba jour? Kan den avskeda dig, om du då säger nej? Är det skillnad om det är staten eller en privat arbetsgivare vad gäller ”tvånget”?
Det är ju lite det frågan handlar om. Inte huruvida man frivilligt sökt sig till en organisation som arbetar jourer utan avlöning.
Det förstår jag väl att det inte är en nöjsam fritidsaktivitet och har inte heller skrivit det!Du får det att låta förenklat och som att de är en fritidsaktivitet som man skrivit upp sig på. Det är betydligt allvarligare än så.
Sen var det inte det som du skriver här som stod i trådstarten. Jag svarade på den och där nämndes Sjöräddningen. Kommer ursprunget till frågan från en tidigare diskussion så har jag inte följt den.
Mvh Miks
Oavsett trådens rätt spretande användning av uttrycken jour och beredskap, så är det citerade stycket dess definition.Jour är att man är tillgänglig på arbetsplatsen, redo att utföra arbete vid behov, och beredskap innebär att man är tillgängliga utanför arbetsplatsen, redo att kallas in för att utföra arbete vid behov.
Det har inget att göra med obekväm arbetstid. Är man normalt sett schemalagd kväll kan man exempelvis ha jour dagtid eller natt.
Samma gäller Fjällräddningen.Maken är frivillig sjöräddare. Han ligger i jour ca 1600h per år. Han får i princip 0kr i ersättning. Han har både sovande jour, dagjour och patrullerande jour. På sovande och dagjour kan han göra andra saker. Han behöver dock vara så pass nära båten att han kan lämna bryggan ombytt på 15 minuter med full besättning. Någon ska vara vid båten på 5 minuter. Olika personer beroende på schema. Maken kan vara både skeppare, besättningsman, befälhavare, gruppansvarig, räddningsansvarig, SOS-ansvarig (heter något annat har jag för mig).
[...]
Jag önskar också att de fick någon typ av ersättning. De är de verkligen värda. Skrattretande ibland att sjöräddningen ofta är på plats innan både kustbevakningen, sjöpolisen och brandkår när det bara är sjöräddarna som är där utan ersättning.
Ja suck alltså! Varför blir jag inte förvånadSamma gäller Fjällräddningen.
Det blir extra roligt då ett utan adekvat utrustning, hemestrande gäng från Stureplan vill bli helikopterhämtade ned från Kebnekaise med motiveringen att "vi betalar ju skatt för det här",
Jag har för mig att det kostar 30 papp att använda räddningstjänsthelikopter som taxi.Ja suck alltså! Varför blir jag inte förvånadVissa förtjänar att få kängorna fyllda av gyttja alltså! Plus betala för helikopterfärden!
Mvh Miks
Menar du att endast kammaråklagare och chefsåklagare har jour nätter och jour på helger/röda dagar? Har inte alla åklagare det? Jag vet att min kompis som är åklagare, ej chef, på sthlms tingsrätt har haft jour på helgen. Är det ovanligt? Hen är alltså "vanlig" åklagare.Kammaråklagare och chefsåklagare har generellt både jour nätter och helger/röda dagar och häktningsberedskap helger, fördelat enligt rullande schema. Telefonjour så olika hur mycket och hur besvärliga samtal man har, men det kräver att man är på jobbet. Det är stora distrikt på jourerna så i snitt kanske något pass i månaden, men känner inte heller till någon som antagits som från början befriats från nätterna och helgerna.
I början behöver de flesta också de extra pengarna, när man blir äldre och tröttare är det fler som ger bort sina pass till andra yngre förmågor som är sugna på lite extra påslag på lönen. Eller så byter man nätterna mot dagpass helger, nätterna kan vara rätt tunga med schemalagd tid 16-08 och egentligen ingen arbetsbefrielse dagen före så de dagarna kan man vara i tjänst 24 timmar.
Är man 60 år och äldre (? minns inte exakt gränsen) finns det dock möjlighet att avsäga sig jourerna generellt så man slipper att lottas på passen.
Aha då är jag medEn kammaråklagare är en "vanlig" åklagare. Kan också vara senior åklagare (hette tidigare specialiståklagare), men den officiella titeln är ändå kammaråklagare. Att skilja från assistentåklagare och åklagaraspiranter som är unga i tjänst och därför inte har "ensamjour" nätter och helger. Men de blir också kammaråklagare efter par år.
Här i Norrbotten har ju folk flyttats friskt för att få ihop vården i ett års tid. Det kan handla om covidavdelning med också att förflyttas från HC (ex barn- eller mödrahälsovård) till förlossning och barnmottagning. Senast en kollega fick gå från mån-fredag-dagtid var en månad sedan ungefär, det gick ut meddelande om att personer med relevant erfarenheter skulle vara beredda att kallas in inom närmsta dygnet. Jag vet inte om det gick så fort för någon, i hens fall blev det kanske tre fyra dagar senare.nyfiken. Gäller det även sjuksköterskor på ex vårdcentral eller privata kliniker att de blivit förflyttade (på ej frivillig basis) till covidavdelning?
För mig är jour att man arbetar på obekväm arbetstid medan beredskap är tillgänglighet på standbybasis.
Menar i trådstarten alltså antingen tvång att måsta vara schemalagd på obekväm arbetstid alternativt att man måste vara schemalagd tillgänglig på standbybasis på obekväm arbetstid
nyfiken. Gäller det även sjuksköterskor på ex vårdcentral eller privata kliniker att de blivit förflyttade (på ej frivillig basis) till covidavdelning?
Jag har faktiskt ingen aning om ifall en arbetsgivare kan "tvinga"en medarbetare att byta tjänst till något helt annat än det man är anställd som, men inom samma kommun. Tex att förvaltningsjuristen mot sin vilja tvingas jobba i skolmatsalen. Nu var detta aldrig en fråga som blev aktuell eftersom de dels fick mängder med frivilliga som ställde upp, och dels aldrig hamnade i situationen att de var tvungna att omfördela folk annat än inom samma förvaltning.
Borde väl finnas nåt force majeure även om arbetsgivare? Det är knappast tal om att en jurist ska gå ner i lön för att stå i matsal, utan att behålla sin lön men omfördela sig vid kris... de flesta människor är ju dock välvilligt inställda till att ställa upp vid kris.
fast alla deltidsbrandmän har jour. Det är liksom definitionen av deras jobb.Deltidsbrandmän är ju speciella för att de sköter sitt vanliga jobb, men ska kunna springa ifrån det. Så det är inte deras yrke, utan har drag av frivillig samhällsinsats. Inte samma utbildning som de heltidsanställda som har det som yrke heller.
Ska nog inte jämföras med folk som har jour inom sin huvudtjänst.