What to do?

Egentligen förväntar jag mig inte att någon har något svar. Jag har det verkligen inte själv

Som många vet har det senaste året varit väldigt turbulent för mig och min häst. Han blev plötsligt dålig i slutet av förra sommaren och det har varit många turer till veterinären, resor till Helsingborg för ct, igångsättning, behandling igen, rehab, sjukgymnast osv.
Energin och pengarna var verkligen totalt slut. Från väldigt osäkert om han skulle kunna ridas alls till han bör kunna återgå i full träning. Oro stress, osäkerhet, fler frågor än svar.

Så sattes han tillslut igång, träningen byggdes på successivt med fortsatt hjälp av sjukgymnast.
Har hela tiden haft väldigt bra hjälp och stöd från en mycket duktig veterinär som är baserad utomlands men är i Sverige i arbetetar en gång i månaden. Hon har kollat igenom honom, svarat på frågor osv.

Träningen har gått bra med ett uppehåll för lymfangit i somras. Han har fått hoppa en del och vi har även tränat lite terräng. Ridit för ny tränare i dressyren och han är nu finare än någonsin.

Samtidigt som det har gått bra har jag kämpat med glädjen och motivationen. Oron ligger som en våt filt över mig, mår han verkligen bra? Är det verkligen värt alla pengar, all energi osv.

Så för en dryg vecka sedan protesterade han våldsamt under en dressyrträning. Hade tur att det utländska veterinären skulle till stallet samma helg. Hon hade gjort en koll av honom bara två veckor tidigare och då var allt toppen. Nu såg hon en knappt engradig hälta höger fram, troll en lättare vickning. Gjorde ultraljud för säkerhets skull som såg bra ut. Inflacam, två veckors vila och sen två veckors skritt.

När han protesterade kände jag hur all ork bara försvann. Jag vill inte mer, jag orkar inte mer.
Det är inte roligt längre. Jag orkar inte börja om, mer utredningar, mer behandlingar, mer pengar. Det går inte längre, jag vill inte längre.

Men så kommer jag till stallet, han gnäggar när jag ropar på honom, följer mig till grinden. Jag borstar och pysslar med honom och känner hur otroligt mycket jag tycker om den där hästen och att vara i stallet.

När jag är hemma känns det så enkelt. Låna ut honom till någon för sällskap och lättare ridning. Sälja känns omöjligt med hans bagage, risken att det blir totalt fel känns enorm.
När jag är i stallet så känns det återigen omöjligt att lämna bort honom.
Min underbara lilla häst.

Jag är så trött, så himla trött, jag vill återhämta mig mentalt och ekonomiskt samtidigt så vill jag inte svika honom.

 

[emma-vsm]

Jag fattar precis känslan. Det har i många år varit samma för mig. Man kastas mellan hopp och förtvivlan tills man är på bristningsgränsen både känslomässigt och ekonomiskt. Nu har jag ju skjutit på problemet IOM att jag betäckte, men det ligger och gnager i bakhuvudet hur tusan jag ska göra sen.

 

[Lingon]

Kan du komma något annat roligt ni kan göra tillsammans? Det finns ju mycket roligt man kan göra med sin häst utan att rida.

Men jag förstår att det känns otroligt tråkig och jobbigt att inte veta hur han faktiskt mår och att det kan ta död på motivationen.

 

[Bison]

Jag fattar precis känslan. Det har i många år varit samma för mig. Man kastas mellan hopp och förtvivlan tills man är på bristningsgränsen både känslomässigt och ekonomiskt. Nu har jag ju skjutit på problemet IOM att jag betäckte, men det ligger och gnager i bakhuvudet hur tusan jag ska göra sen.

Ja, det är skitsvårt. Man tycker samtidigt om dem så himla mycket.
Att ge upp när man kämpat så mycket är inte heller så lätt.

Du såg ju honom inte för så länge sen. Han är ju så himla härlig, glad, positiv, älskar att jobba och träna och ger alltid så positiv känsla

 

[Bison]

Kan du komma något annat roligt ni kan göra tillsammans? Det finns ju mycket roligt man kan göra med sin häst utan att rida.

Men jag förstår att det känns otroligt tråkig och jobbigt att inte veta hur han faktiskt mår och att det kan ta död på motivationen.

Ridningen i sig känns inte så viktig. Det är mer allt runt omkring, ffa alla pengar som försvinner i stallhyra, hovslagare, försäkring osv.

 

[Lingon]

Ridningen i sig känns inte så viktig. Det är mer allt runt omkring, ffa alla pengar som försvinner i stallhyra, hovslagare, försäkring osv.

Det kan jag förstå.

 

[emma-vsm]

Ja, det är skitsvårt. Man tycker samtidigt om dem så himla mycket.
Att ge upp när man kämpat så mycket är inte heller så lätt.

Du såg ju honom inte för så länge sen. Han är ju så himla härlig, glad, positiv, älskar att jobba och träna och ger alltid så positiv känsla

Ja han är verkligen härlig!
För mig känns det liksom som att separera från en familjemedlem. Önskar jag kunde vara mer krass ibland. Jag håller tummarna för er

 

[nejlica]

Kan du ha honom som sällskap och för lättare ridning själv? Nu vet jag ju inte vad du har för utgifter, men typ stalla upp någonstans billigt utan jättemycket faciliteter och bara typ skogsmulla lite en period, ta en paus från allt vad träning och tävling heter ett tag. Och se om motivationen kommer tillbaka senare?

 

[Bison]

Ja han är verkligen härlig!
För mig känns det liksom som att separera från en familjemedlem. Önskar jag kunde vara mer krass ibland. Jag håller tummarna för er

Ja, det är verkligen en familjemedlem på gott och ont.
Jag har hur lätt som helst att vara krass och tänka att nej fuck this, jag lånar ut honom. Nu räcker det.
Så cyklar jag till stallet, han gnäggar när han ser mig komma och jag vill bara gråta. Min Molnet
Han är verkligen min hjärtehäst.

 

[Bison]

Kan du ha honom som sällskap och för lättare ridning själv? Nu vet jag ju inte vad du har för utgifter, men typ stalla upp någonstans billigt utan jättemycket faciliteter och bara typ skogsmulla lite en period, ta en paus från allt vad träning och tävling heter ett tag. Och se om motivationen kommer tillbaka senare?

Det finns inte så många stall här där jag bor där jag skulle kunna ställa honom. Det är mest större anläggningar och så det stallet vi står i nu som vi trivs så himla bra i.
Vill ju inte stå på något ruffigt ställe med en leråker till hage.
Nu har han en jättebra hage, bra rutiner och jag har blivit kompis med de andra i stallet
Då får jag ställa honom längre bort och pengarna kommer ätas upp av bränslekostnaderna att köra dit, nu kan jag cykla.

 

[Lovisaleonora]

Det finns inte så många stall här där jag bor där jag skulle kunna ställa honom. Det är mest större anläggningar och så det stallet vi står i nu som vi trivs så himla bra i.
Vill ju inte stå på något ruffigt ställe med en leråker till hage.
Nu har han en jättebra hage, bra rutiner och jag har blivit kompis med de andra i stallet
Då får jag ställa honom längre bort och pengarna kommer ätas upp av bränslekostnaderna att köra dit, nu kan jag cykla.

Går det att låna annan häst i stallet för att hålla igång ridningen? Det är en process att avveckla ett hästägande som inte fungerar. Det behövs eftertanke och mycket funderingar på alternativ innan de olika poletterna trillar ner. I alla fall för mig. Det var lättare de gångerna det blev helt uppenbart att detta, det kommer aldrig att fungera.

Ett hästdjur flyttade jag ut till en kompis där jag betalade en symbolisk summa för skötseln. Det var ren konvalcenthantering.

Kanske ett halvår på lösdrift med allt inkluderat? Så slipper du köra, men hästen får vila från ridning och du får ett svar på om hästen håller som häst s a s. Och hjälpa någon annan med deras kamel.

 

[Bison]

Går det att låna annan häst i stallet för att hålla igång ridningen? Det är en process att avveckla ett hästägande som inte fungerar. Det behövs eftertanke och mycket funderingar på alternativ innan de olika poletterna trillar ner. I alla fall för mig. Det var lättare de gångerna det blev helt uppenbart att detta, det kommer aldrig att fungera.

Ett hästdjur flyttade jag ut till en kompis där jag betalade en symbolisk summa för skötseln. Det var ren konvalcenthantering.

Kanske ett halvår på lösdrift med allt inkluderat? Så slipper du köra, men hästen får vila från ridning och du får ett svar på om hästen håller som häst s a s. Och hjälpa någon annan med deras kamel.

Jag står i ett litet stall, inte sugen att rida någon av de hästar som står där. Inte så sugen på att rida någon annan häst alls. När jag var yngre tyckte jag det var jättekul att rida andras hästar, nu vill jag absolut inte.

Svårt att hitta en bra lösdrift. Veterinärens mamma har en jättefin men då rör det sig om mer pengar än idag. Åka till stallet har jag inget emot, tycker det är trevligt att mocka och pyssla med honom.
Det är all oro som tar knäcken på mig nu.

 

[mars]

Du kan inte ta in en betalande medryttare som skogsrider. Så blir ekonomin inte lika tung. Det förutsätter ju att du bor i ett område där man kan ta betalt.

 

[Bison]

Du kan inte ta in en betalande medryttare som skogsrider. Så blir ekonomin inte lika tung. Det förutsätter ju att du bor i ett område där man kan ta betalt.

Med tanke på hur mycket hästar det finns här så tror jag det blir svårt. Kan max ta ett par hundra och det gör varken till eller från.

Jag får ju ihop det ekonomiskt, kan spara osv. Det ör mest det att så fort jag sparat lite så händer något så pengarna försvinner direkt

 

[mars]

Med tanke på hur mycket hästar det finns här så tror jag det blir svårt. Kan max ta ett par hundra och det gör varken till eller från.

Jag får ju ihop det ekonomiskt, kan spara osv. Det ör mest det att så fort jag sparat lite så händer något så pengarna försvinner direkt

Ok förstår, inte kul. Har man känt motgång länge får man fundera om det kostar mer än det smakar.
Lättare sagt än gjort.

 

[Kilauea]

Jag tycker du ska släppa tanken på att du sviker honom om du lånar ut honom. Svårt att släppa en tanke ibland, det vet jag. Men jag tror verkligen inte han tänker på det viset, även om han gnäggar åt dig och blir glad när du kommer. Han kommer nog kunna göra så med en ny ryttare med. Så du får ta en paus ett tag och fundera och känna efter, utan några måsten.

 

[Bison]

Jag tycker du ska släppa tanken på att du sviker honom om du lånar ut honom. Svårt att släppa en tanke ibland, det vet jag. Men jag tror verkligen inte han tänker på det viset, även om han gnäggar åt dig och blir glad när du kommer. Han kommer nog kunna göra så med en ny ryttare med. Så du får ta en paus ett tag och fundera och känna efter, utan några måsten.

Ja, absolut. Men det är som Emma skrev, en familjemedlem, en kompis.
Sen bara tanken på att låna ut honom ger mig ont i magen. Att hitta någon som jag kan lita på. Som är noggrann, klok, inte kommer busrida, hoppa en massa osv bara för att han är så himla pigg och glad.
Samtidigt som han inte är någon barnhäst eller nybörjarhäst pga het.
Kaos

 

[LillaMy84]

Nu utgår jag lite från hur jag själv funkar, men det kan inte vara årstiden som ställer till det till viss del?
Just nu har ju öron precis fått sig en boost dessutom, men frågan är om känslan består även när ljuset och värmen börjar återvända.

Kan en tanke vara att bara ta det lugnt ett par månader, göra roliga saker och sen ta sig en funderare fram mot våren?

 

[kolblakkur]

Jag tror att det viktigaste är att bara acceptera att just nu suger det att ha häst och sugigheten förhoppningsvis går över. Jag är själv ”utbränd” på djur, har lagt vansinniga mängder pengar på mina djur i år pga veterinärräkningar och jag har oroat ihjäl mig. Blir knäckt när minsta lilla händer nu. En hund har bitit av en tand och jag vill typ gå och hänga mig.

För mig är det inte mycket kvar med djur som är kul men sakteliga börjar jag nog tycka det är lite kul igen. Det ska bara gå tillräckligt lång tid mellan veterinärbesöken för att det ska kännas bra igen - inte minst så att plånboken hinner läka.

 

[Brie]

Jag kan verkligen relatera. Jag är nog en bra bit in i den process som @Lovisaleonora skriver om, men det har tagit flera år. Mina hästar är äldre, jag kommer inte försöka hitta nya hem till dem. Den ena är skitsvår, den andre skulle nog gå rätt enkelt med jag vill inte att han ska behöva flytta som 20+ bara för att jag inte orkar med att ta bort honom…