Jag märker att jag ska vara glad att vi sluppit alla "råd" hittills. Sambon är ju från England och när hans föräldrar kom över från London var jag faktiskt lite orolig över att de skulle tycka och tänka massor. Men de sa ingenting Inte heller någon annan har sagt nåt mer än i stil med "ja tänk hur det var förr..." med andemeningen att tiderna gått framåt.